I den här uppsatsen studeras yrkesrollen personligt ombud ? en ny, komplex yrkesroll som fortfarande är under utveckling och därmed också relativt outforskat. Syftet är att klargöra hur yrkesrollen upplevs inom en verksamhet med personligt ombud och hur den uppfattas av andra professionella aktörer som kommer i kontakt med personliga ombud. Utgångspunkten är följande frågeställningar: Hur ser de personliga ombuden och verksamhetsledningen på yrkesrollen personligt ombud? Har ombuden funnit sig till rätta i yrkesrollen? Hur uppfattas personliga ombudets yrkesroll av professionella aktörer som ansvarar för vård, stöd och service för personer med psykiska Funktionshinder? Har ombuden blivit erkända och accepterade på organisationsarenan som de rör sig, har yrkesrollen uppnått legitimitet?Uppsatsen är av kvalitativ karaktär men vid datainsamlingen har jag använt mig av både kvalitativa och kvantitativa metoder.

Delaktighet är ett multidimensionellt fenomen som gynnas av ett flertal faktorer, främst positiva personegenskaper och underlättande faktorer i miljön. Syftet med studien var att undersöka hur vårdare på en gruppbostad för vuxna personer med lindrig utvecklingsstörning uppfattar samt menar sig skapa förutsättningar för brukarnas delaktighet i fritid, mathållning, städ/tvätt och ekonomi. Studien genomfördes med hjälp av 6 individuella intervjuer med halvstrukturerade frågor. Resultatet visade att vårdarna uppfattar brukarnas delaktighet i sin fritid som stor, då självbestämmandet och engagemanget är stort. I mathållningen har brukarna självbestämmande, men de väljer att inte vara delaktiga.

Detta arbete är en intervjustudie med lärare och funktionshindrade elever på högstadiet samt gymnasiet. Syftet med denna studie är att undersöka om och i så fall hur lärarna anpassar sin undervisning till förmån för integration av elever med fysiska Funktionshinder. Ett ytterligare syfte är att undersöka hur de fysiskt funktionshindrade eleverna upplever sin situation i klassen och hur väl de anser att dessa anpassningar, om de existerar, fungerar. Jag har personligen intervjuat lärare och funktionshindrade elever för att få höra deras personliga erfarenheter och åsikter i frågan. Detta för att få en så tydlig bild som möjligt av deras situation.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka faktorer som påverkat acceptansen hos användare, inom den kommunala verksamheten, vid införande av ett datoriserat system. Med acceptans menas att användarna ska kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett bra och lätt sätt. Studien har gjorts utifrån användarnas perspektiv.Genom att genomföra en intervjuundersökning på ett flertal kommuner där användarna använder systemet Vabas/Duf, har undersökts hur användarnas upplevda acceptans påverkas av faktorerna delaktighet, användbarhet och lättanvändhet, vid införande av ett datoriserat system. Delaktigheten vid införandet av ett system innefattar även information och utbildning.Resultatet från undersökningen visade att delaktigheten ökade användarnas acceptans. Ingen avgörande slutsats kunde däremot dras mellan acceptans och faktorerna användbarhet och lättanvändhet, då resultatet från de båda grupperna inte visade någon märkbar skillnad..

I dagens samhälle krävs det ofta att resa för att kunna utföra olika aktiviteter. Då är det viktigt att möjligheten att resa är lika för alla medborgare i samhället. Regeringen har som mål i den nationella handlingsplanen att till 2010 göra Sverige tillgängligt för alla medborgare. Syftet med studien var att beskriva rullstolsburna personers erfarenheter av allmänna transportmedel. Undersökningsgruppen bestod av fem kvinnor som var rullstolsburna och bosatta i Norrbotten.

Integreringen av utvecklingsstörda personer i samhället, har resulterat i att vården i större utsträckning än tidigare möter personer med detta Funktionshinder. Finns det problem som kan uppstå i bemötandet av patienter med utvecklingsstörning som inte finns hos övriga patienter? Syftet med denna uppsats var att belysa bemötandet av patienter med utvecklingsstörning i vården. Uppsatsen är utförd som en litteraturstudie, och är baserad på tio vetenskapliga artiklar. Resultatet som framkom av artiklarna var en genomgående problematik kring kommunikationen mellan vårdpersonalen och patienter med utvecklingsstörning.

Människor som på grund av ett Funktionshinder, som t ex synskadade, varit utestängda från information och tjänster, har genom Internet fått nya fantastiska möjligheter. Saker som tidigare varit svåra eller omöjliga att göra utan hjälp, klarar man nu självständigt via webben. Eftersom det mesta av innehållet på webben skapas med författarverktyg, spelar dessa verktyg en kritisk roll för att försäkra att innehållet på webben är tillgängligt för alla. Problemet idag är att detta inte är fallet. Vi har gjort en fallstudie för att undersöka hur ett valt författarverktyg stödjer produktionen av tillgängliga webbsidor för synskadade.

Studien tar upp integreringen av barn med rörelsehinder. Det är en kvalitativ studie där författarna har observerat tre förskolors miljöer där det idag finns barn med rörelsehinder och intervjuat sju pedagoger som har arbetat med rörelsehindrade barn i vardagen. Vidare i studien tas även det historiska perspektivet samt förändringen av begreppet rörelsehinder upp. Syftet med studien är att få en inblick i hur pedagogerna arbetar med barn med rörelsehinder. Frågeställningarna som besvaras är hur pedagogerna planerar för att barn med rörelsehinderska integreras i verksamheten samt hur miljön anpassas.

Bakgrund: Intresset för förhållanden inom omsorgen ökar. Efter att ha jobbat med personer med funktionsnedsättningar i olika situationer har vi undersökt maktförhållanden på ett gruppboende för människor med vuxen-hjärnskada.Syfte: Uppsatsens syfte är att belysa maktförhållandet mellan anställda och brukare och hur de anställda resonerar kring makt.Teoretiska perspektiv: Vi har använt oss av Hasenfelds organisationsteori i samband med ett empowermentperspektiv.Metod: Vi har gjort en fallstudie på två gruppbostäder för människor med vuxen-hjärnskada, genom observationer och intervjuer. Denna kombination har varit nödvändig för att få kunskap om anställdas attityder och se hur detta fungerar i det praktiska arbetet.Resultat: Attityderna från de anställda som kommer fram i intervjuerna tonar ner maktaspekten i omsorgen. Omsorgen är emellertid ofta av en paternalistisk art. Vi har undersökt olika omsorgsaspekter för att visa nyanser i maktförhållanden..

The purpose of this study has been to describe and analyze how former foster children experienced foster care which have been filled with maltreatment and neglect and how this has influenced their adult life when it comes to health, education and relationships. We also wanted to study how the former foster children coped with their placement. Furthermore we wanted to study whether there has been any turningpoints during their growth. Finally we wanted to describe how the former foster children experienced the authorities control. To make the purpose of this study complete we chose to use qualitative interviews with six former foster children as our research method.

Syfte med denna studie har varit att undersöka på vilket sätt kvinnliga och manliga vårdare inom omsorgen för personer med Funktionshinder konstruerar kön. Våra frågeställningar var: hur ser de kvinnliga och manliga vårdarna på yrket som vårdare och vilka egenskaper anser de vara viktiga i yrket som vårdare och skiljer sig uppfattningen åt mellan de kvinnliga och manliga vårdarna? I vår analys av resultatet har vi använt oss av ett könsperspektiv med fokus på hur kön ses som en social konstruktion. Vi har använt oss av en kvalitativ intervjumetod. Vi valde att intervjua sex personer, tre kvinnor och tre män, som alla arbetade som vårdare på olika boenden för vuxna i behov av särskilt stöd.

I en värld där många samhällsfunktioner och kontakter numera knyts och förvaltas via Internet finns en grupp som lätt glöms bort, nämligen dyslektiker. De tillhör också en grupp som sällan undersökts i Internetkontexter, därför valde vi att utgå ifrån dem.Vi har undersökt hur webbplatser som följer tillgänglighetsriktlinjer, utifrån onlinebaserade automatiska testverktyg, relaterar till våra användares upplevda till¬gänglighet och användbarhet. Vi använde onlinebaserade automatiska testverktyg för att välja ut fyra webbplatser, två med låg- och två med hög tillgänglighetsranking. Vi lät sedan tio användare med dyslexi och en kontrollgrupp testa webbplatserna. Därefter fick de besvara en enkät för att fånga deras upplevelser av interaktionen med webbplatserna.

Our purposes with this essay was from the perspective of young people that has completed a stay at HVB-home, their parents and the social welfare secretaries get an apprehension on their way of looking at the purpose of placement in a HVB-home agrees with the comprehensive view of the placement. We also wish to get a picture of what is of important to change in this matter. How do they experience the reasons for the placement, goals and purpose? What positive and negative experience do they have from their placement? What is relevant to change when you look at the different parties' ways of looking at change/progress in this matter? In what different ways do the parties look upon collaboration and how does that effect the treatment? Our qualitative study is built upon interviews with the persons mentioned, upon educational visits to HVB-homes and upon interviews of staff at HVB-homes. The staffs opinion has also been compared with the other perspectives.

Syftet är att undersöka hur några verksamma lärare uppfattar döva och hörselskadade elevers tidiga läs- och skrivutveckling. Metoden är kvalitativa intervjuer med fyra lärare i en specialskola för döva och hörselskadade elever. Jag strävar efter att få en bild av vilka faktorer som kan påverka döva och hörselskadade elevers läs- och skrivutveckling. Vidare vill jag ta reda på hur man kan förbättra döva och hörselskadade elevers tidiga läs- och skrivutveckling. Sammanfattningsvis visar det sig att det finns flera olika faktorer som på olika sätt kan påverka döva och hörselskadade elevers läs- och skrivutveckling. Det kan vara elevernas språkliga bakgrund, lärarnas förhållningssätt till döva och hörselskadade elever, lärarnas arbetssätt, motivation hos eleven, läraren och även personer i elevens omgivning, avsaknad av anpassat läromedel och eventuellt ytterligare Funktionshinder hos eleven.

ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder) är ett neuropsykiatriskt Funktionshinder som ungefär 3-5 procent av alla barn i skolålder är diagnostiserade för. Hälften av de barn som diagnostiseras har kvar symtomen i vuxen ålder. Samtidigt är ADHD en diagnos som varit omdiskuterad under många år, då somliga menar att det inte borde vara en diagnos utan kan vara ett personlighetsdrag och att en diagnostisering kan medföra negativa konsekvenser för en persons självbild. Syftet var att ta reda på hur våra fem respondenter, vuxna personer med en ADHD-diagnos, ser på sitt liv efter att de fått sin diagnos och vad diagnostiseringen har haft för betydelse för dem. Intervjuer med en narrativ ingång användes för att, utifrån den valda frågeställningen sammanfatta och strukturera upp respondenternas berättelser.