Detta examensarbete undersöker hur man med hjälp av fysisk planering och gestaltning kan skapa förutsättningar för trygghet och säkerhet i 60-talens bostadsområden. Som ett exempelområde har Dalbo i Växjö använts. Efter en historisk och teoretisk genomgång presenteras förslag till förändringar som kan gynna tryggheten och säkerheten i Dalbo En historisk bakgrund till 60-talets bostadsbyggande och förändringsarbeten i socialt utsatta område ges. Den visar att den samhällsekonomiska utvecklingen, tillsammans med det samhällspolitiska klimatet och den nya tekniken under 60-talet fick stark inverkan på vad som byggdes. Erfarenheter från förändrings-arbeten visar att det krävs ett multisektoriellt arbetssätt för att lyckas i de mest utsatta bostadsområdena.

Detta examensarbete undersöker hur man med hjälp av fysisk planering och gestaltning kan skapa förutsättningar för trygghet och säkerhet i 60-talens bostadsområden. Som ett exempelområde har Dalbo i Växjö använts. Efter en historisk och teoretisk genomgång presenteras förslag till förändringar som kan gynna tryggheten och säkerheten i Dalbo En historisk bakgrund till 60-talets bostadsbyggande och förändringsarbeten i socialt utsatta område ges. Den visar att den samhällsekonomiska utvecklingen, tillsammans med det samhällspolitiska klimatet och den nya tekniken under 60-talet fick stark inverkan på vad som byggdes. Erfarenheter från förändrings-arbeten visar att det krävs ett multisektoriellt arbetssätt för att lyckas i de mest utsatta bostadsområdena.

Sammanfattning Landskrona kommun och stad växer. Inflyttningstakten har ökat stadigt och befolkningen i kommunen beräknas öka med cirka 3300 invånare till 2015. Det har under en tid byggts många nya enfamiljshus utanför Landskrona stad. I direkt anslutning till Landskrona har det börjat bli en brist på tillgänglig mark för nyexploateringar. När den nya järnvägsstationen anlades, lokaliserades den till den östra stadsgränsen och det är utifrån denna station som nya stadsbyggnads- planer har utgått.

Sammanfattning Landskrona kommun och stad växer. Inflyttningstakten har ökat stadigt och befolkningen i kommunen beräknas öka med cirka 3300 invånare till 2015. Det har under en tid byggts många nya enfamiljshus utanför Landskrona stad. I direkt anslutning till Landskrona har det börjat bli en brist på tillgänglig mark för nyexploateringar. När den nya järnvägsstationen anlades, lokaliserades den till den östra stadsgränsen och det är utifrån denna station som nya stadsbyggnads- planer har utgått. Detta kan fungera bra men innebär ett stort avstånd till Landskronas befintliga centrum. Ett område som fortfarande är intressant för nybyggnation är Väster industriområde. Detta är ett stort verksamhetsområde beläget direkt söder om Landskrona centrum. Med en effektivare funktionsindelning och omorganisation bör det vara möjligt att bebygga området med mellan 1000-2000 nya bostäder.

Under senare år har förändringar i stadsmiljön ofta inneburit förnyelse av områden som tappat sin tidigare huvudfunktion. På många håll i Sverige skapas nya stadsdelar där det tidigare funnits industrier, varv eller traditionell hamnverksamhet. Handelshamnen i Karlskrona är ett hamnstråk på Trossös nordöstra sida där största delen av hamnverksamheten flyttat till annan plats och området står nu inför en stadsförnyelse. Huvudproblemet är att hamnen är isolerad från staden och den ursprungliga världsarvsklassade stadsplanen fullföljs inte i hamnen. Syftet med arbetet är att utveckla Handelshamnen till en attraktiv och levande del av staden, vilket kommer resultera i en illustrationsplan.

Södra Motalaviken är ett verksamhetsområde i centrala Motala. Området som idag karaktäriseras av miljöstörningar i form av buller och kraftiga barriärskapande element som riksvägar och järnvägar, utgör ena halvan av det landskapsrum som Vätterviken skapar med Motala stad på ena sidan och Södra Motalaviken på den andra. Det intressanta med Motalviken är att området står inför två mycket viktiga infrastrukturprojekt, som kommer att ändra förutsättningarna för bebyggelseutvecklingen inte bara för Södra Motalaviken utan för hela Motala. Det första projektet är utbyggnaden till dubbelspår på sträckan Mjölby ? Hallsberg.

Under senare år har förändringar i stadsmiljön ofta inneburit förnyelse av områden som tappat sin tidigare huvudfunktion. På många håll i Sverige skapas nya stadsdelar där det tidigare funnits industrier, varv eller traditionell hamnverksamhet. Handelshamnen i Karlskrona är ett hamnstråk på Trossös nordöstra sida där största delen av hamnverksamheten flyttat till annan plats och området står nu inför en stadsförnyelse. Huvudproblemet är att hamnen är isolerad från staden och den ursprungliga världsarvsklassade stadsplanen fullföljs inte i hamnen. Syftet med arbetet är att utveckla Handelshamnen till en attraktiv och levande del av staden, vilket kommer resultera i en illustrationsplan. Två olika trianguleringar har använts som bakgrund till illustrationsplanen.

Södra Motalaviken är ett verksamhetsområde i centrala Motala. Området som idag karaktäriseras av miljöstörningar i form av buller och kraftiga barriärskapande element som riksvägar och järnvägar, utgör ena halvan av det landskapsrum som Vätterviken skapar med Motala stad på ena sidan och Södra Motalaviken på den andra. Det intressanta med Motalviken är att området står inför två mycket viktiga infrastrukturprojekt, som kommer att ändra förutsättningarna för bebyggelseutvecklingen inte bara för Södra Motalaviken utan för hela Motala. Det första projektet är utbyggnaden till dubbelspår på sträckan Mjölby ? Hallsberg. Vilket vid färdigställandet komme resultera i minskade störningar, ökad säkerhet samt kortare restider.

I Norrbotten, 3,7 km öster om kuststaden Luleå ligger Boden stad. Bodens kommun är till folkmängden Norrbottens tredje största stad med sina 27 408 invånare fördelade på de 36 kommundelarna/stadsdelarna vilka kommunen är uppdelad i. Det aktuella utvecklingsområdet vilket tillhör stadsdelen Prästholmen ligger centralt belägen, har ett vattennära läge och gångavstånd till stadskärnan.1967 inrättades en plankommitté i Boden som fick till uppgift att under drätselkammaren svara för den fysiska planeringen i kommunen. Markreserven var otillräcklig och stadsplanearbetet måste forceras för att kommunen skulle kunna klara av medborgarnas ökade efterfrågan på småhus. Även flerfamiljshus efterfrågades under denna tidsperiod och de största exploateringsområdena för denna typ av bostadsbebyggelse kom att bli kvarteret Apeln samt Prästholmen och Rörviksområdena.Prästholmen var innan den stora exploateringen stadens soptipp, men marken fylldes ut och i början av 70-talet exploaterades området med flerfamiljshus.

Arbetet är en teoristyrd fallstudie på Amiralen och Slottsbackens handelsområden, med syfte att undersöka möjligheten att skapa en trevligare visuell externhandelsmiljö med hjälp av förtätning och funktionsintegrering. För att göra detta jämför och förenas handelsperspektiv på platsen med kända stadsbyggnadsbegrepp. Arbetes teori grundar sig på Jane Jacobs syn på staden som centrum för mångfald, Joel Garreaus teoretiserande av externhandelscentrumen utifrån begreppet Edge Cities, samt en syn på den täta staden som en hållbar stad. För att skapa den mångfaldiga staden krävs en inplantering av olika funktioner med olika tidsscheman, så att gaturummet ständigt befolkas av en varierande sammansättning människor. Vid sidan av detta förespråkas små kvarter, en tät stad med hög koncentration av människor och en bebyggelse med blandad bebyggelse från olika tidsåldrar.

Arbetet är en teoristyrd fallstudie på Amiralen och Slottsbackens handelsområden, med syfte att undersöka möjligheten att skapa en trevligare visuell externhandelsmiljö med hjälp av förtätning och funktionsintegrering. För att göra detta jämför och förenas handelsperspektiv på platsen med kända stadsbyggnadsbegrepp. Arbetes teori grundar sig på Jane Jacobs syn på staden som centrum för mångfald, Joel Garreaus teoretiserande av externhandelscentrumen utifrån begreppet Edge Cities, samt en syn på den täta staden som en hållbar stad. För att skapa den mångfaldiga staden krävs en inplantering av olika funktioner med olika tidsscheman, så att gaturummet ständigt befolkas av en varierande sammansättning människor. Vid sidan av detta förespråkas små kvarter, en tät stad med hög koncentration av människor och en bebyggelse med blandad bebyggelse från olika tidsåldrar.

Kibera kallas ofta för ?Afrikas största slumområde? och för många är området, tillsammans med många andra, ett bevis för att stadsplanering är enormt viktig. Men även när det inte sitter en yrkesman och tar beslut, sker någon slags planering. De boende styr sin närmiljö, de kämpar för att skapa ett hem i på en plats, där infrastruktur och samhällsfunktioner är nästan obefintliga. Därför är det intressant att ta reda på vad det är människorna satsar på, vad det är som blir viktigt i Kibera. Målet med arbetet är att hitta vad de boende själva valt att förlägga i sin bostadsmiljö, då ingen översiktlig planering sker på högre nivå.

I Norrbotten, 3,7 km öster om kuststaden Luleå ligger Boden stad. Bodens kommun är till folkmängden Norrbottens tredje största stad med sina 27 408 invånare fördelade på de 36 kommundelarna/stadsdelarna vilka kommunen är uppdelad i. Det aktuella utvecklingsområdet vilket tillhör stadsdelen Prästholmen ligger centralt belägen, har ett vattennära läge och gångavstånd till stadskärnan.1967 inrättades en plankommitté i Boden som fick till uppgift att under drätselkammaren svara för den fysiska planeringen i kommunen. Markreserven var otillräcklig och stadsplanearbetet måste forceras för att kommunen skulle kunna klara av medborgarnas ökade efterfrågan på småhus. Även flerfamiljshus efterfrågades under denna tidsperiod och de största exploateringsområdena för denna typ av bostadsbebyggelse kom att bli kvarteret Apeln samt Prästholmen och Rörviksområdena.Prästholmen var innan den stora exploateringen stadens soptipp, men marken fylldes ut och i början av 70-talet exploaterades området med flerfamiljshus.

Detta arbete tar sin utgångspunkt i hur det genom den fysiska planeringen kan vara möjligt att främja fysisk aktivitet. Idag har många en passiv och stillasittande livsstil och detta har direkta negativa effekter på våra kroppar och vår hälsa. Människor är i grunden skapade för att utföra sysslor som kräver fysisk aktivitet och när vi i dagens samhälle inte kan tillgodose oss detta behov på ett naturligt sätt i vardagen börjar vi på olika sätt må dåligt, både fysiskt och psykiskt. Utformningen av miljöerna vi rör oss i dagligen är en viktig faktor gällande vilken mängd fysisk aktivitet vi uppnår. Hur det påverkar oss och vilka möjligheter och begränsningar den fysiska planeringen har gällande att främja fysisk aktivitet undersökas i detta arbete.

Examensarbetet belyser problematiken kring stadsdelscentra, vilka hot som finns mot dessa idag och hur utvecklingen kan vändas. Utgångspunkten för studien har varit Andersbergs stadsdelscentrum i Gävle. Rapporten börjar med att ge en definition på vad ett stadsdelscentrum är samt att presentera de olika intressegrupperna och samspelet mellan dessa. Vidare beskrivs ett stadsdelscentrum utifrån ett historiskt perspektiv samt utifrån dess funktion som mötes- och handelsplats. Till ett stadsdelscentrum sammanförs olika aktiviteter som butiker, skola, möteslokaler och service för de omkringliggande bostadsområdena för att därutöver fungera som en viktig social mötesplats.