Sökresultat:
3819 Uppsatser om Funktionella och produktionsmässiga egenskaper - Sida 6 av 255
Sociala representationer av ett attraktivt Employer Brand : En kvantitativ studie kring vilka Image-attribut potentiella medarbetare finner attraktiva i ett Employer Brand
Kommunikation är en grundläggande källa till spridning av kunskap med en påverkan på både individ och samhälle varpå ett intresse föreligger i att undersöka fenomenet närmare. Syftet med studien var att undersöka vilka sociala representationer potentiella medarbetare har av ett attraktivt Employer Brand. Vidare syftar studien till att kartlägga sociala representationer av Länsförsäkringar Skaraborgs Employer Brand. Empirin samlades in genom enkäter och i studien ingick 207 högskolestudenter. Resultatet visade att Symboliska Image-attribut värderas högre än Funktionella Image-attribut men att båda dimensionerna är betydande gällande ett attraktivt Employer Brand.
Röntgensjuksköterske- och sjuksköterskestudenters perspektiv på handledare och handledning under VFU: En systematisk litteraturöversikt
Handledning är en viktig arbetsuppgift som ingår i yrket som röntgensjuksköterska. En grupp som har stort behov av handledning är röntgensjuksköterskestudenter. Under den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) omvandlar röntgensjuksköterskestudenter teorin till praktik med hjälp av handledare och därför är det viktigt att handledning är välfungerande för att maximera inlärningen hos röntgensjuksköterskestudenterna. Syftet med denna systematiska litteraturöversikt var att beskriva studenters perspektiv på handledare och handledning under VFU. Tre frågeställningar formulerades utifrån syftet: finns det egenskaper hos handledare som studenter värderar högre än andra, påverkas studenters kliniska inlärning av handledarens egenskaper och finns det andra faktorer som påverkar studenters kliniska inlärning? Sexton artiklar analyserades och resultatet visade att det fanns egenskaper hos handledare som värdesätts högt och att dessa egenskaper samt andra faktorer påverkade deras inlärning.
Den orkestrala Orgeln
Examensarbetet handlar om min instudering av Joseph Rheinbergers Konsert (Suite) fo?r violin, cello och orgel. Fo?rutom en kort biografi o?ver Rheinberger och en o?versikt o?ver hans kammarmusik behandlas olika aspekter pa? kammarmusikaliskt spel som t. ex.
Let?s talk about sex - En litteratur?versikt om kvinnors upplevelser av sexuell lust och intimitet efter barnaf?dande
Bakgrund: Sexuell h?lsa ?r avg?rande f?r v?lbefinnandet samt att relationer med en ?ppen
kommunikation om sexualitet ?r n?dv?ndig f?r att fr?mja den. Efter barnaf?dande st?r kvinnor
ofta inf?r fysiska och k?nslom?ssiga utmaningar, vilket kan p?verka sexuell lust och ofta leda
till f?r?ndringar i sexlivet. Lust, ursprungligen kopplad till ?verlevnadsinstinkten, varierar ?ver
tid och p?verkas av olika faktorer.
Rätt packat - hälften vunnet? En studie i hur konsumenter upplever och värdesätter innovativa egenskaper hos livsmedelsförpackningar
Uppsatsen behandlar livsmedelsförpackningens påverkan på konsumenten vid köp av livsmedel samt konsumentens syn på förpackningens egenskaper med utgångspunkt i allmänna teorier rörande förpackningar, innovationer och konsumentbeteende..
En förändringsanalys av icke-funktionella krav för ett affärssystem med fokus på tjänsteorienterade lösningar.
IT verktyg har blivit en allt mer central del för företag och genomsyrar idag nästan alla former av arbete. För företag som planerar att verksamhetsanpassa sina IT-applikationer kan detta innebära stora investeringar. Det innebär även man måste bli medveten om vilka IT-applikationer som stödjer verksamheten, hur dessa påverkar det dagliga arbetet samt vilka kvalitetskrav (icke-funktionella krav) som ställs på dessa. Denna uppsats syftar till att identifiera och systematisera de kvalitetskrav samt prioriteringar som ställs från verksamheten på IT-applikationer med fokus på ett affärssystem. Särskilt gäller det de som kan ha en signifikant påverkan ur ett ekonomiskt, fysiskt och organisatoriskt perspektiv, så kallade verksamhetskritiska IT-applikationer.
V?sentlighetsanalysens utveckling. En studie om hur presentationen av v?sentlighetsanalyser varierar ?ver tid inom ledande industrif?retag i Sverige
Bakgrund & Problemdiskussion: Under det senaste decenniet har f?retagens
h?llbarhetsredovisning blivit allt viktigare, med ?kade krav p? att rapportera b?de finansiella
och milj?m?ssiga effekter. I samband med inf?randet av CSRD st?lls krav p? f?retagen att
utf?ra en dubbel v?sentlighetsanalys som innefattar b?de finansiella och milj?m?ssiga
effekter. V?sentlighetsbegreppet har dock tidigare saknat reglering och d?rmed pr?glas
redovisningen av en oenighet och brister upplevs inom h?llbarhetsredovisningen.
Syfte: Syftet med rapporten ?r att beskriva hur begreppet v?sentlighet har utvecklats inom
h?llbarhetsredovisning samt hur detta redovisas i f?retagens rapporter.
Vikten av personliga egenskaper på arbetsplatsen
Uppsatsens syfte är att öka förståelsen för och kunskapen om värdet av personliga egenskaper som en del av det mångfacetterade kompetensbegreppet, erfarenhet och utbildning är andra begrepp som har studerats i relation till dessa. Dessa begrepp är alla interrelaterade och skapar en persons unika sammansättning vilket blir allt viktigare när samhället utvecklas mot en kunskapsbaserad ekonomi med humankapitalet i centrum. Den svenska befolkningen utbildar sig i allt högre grad och arbetsmarknadens krav på formell kompetens ökar i takt med att utbildningsnivån stiger. Tillgången på kompetens skiftar dock och motsvarar inte alltid företagens krav vilket gör situationen allt tuffare för organisationer med felrekryteringar som en följd av detta. Studiens fokus ligger på att försöka förklara vad som definierar begreppen kompetens, personliga egenskaper, utbildning och erfarenhet och vad som gör att de är viktiga.
En studie om svenska bolagsstyrningsaktörers riskpreferenser
Studien bygger på Implicit Leadership Theory, tidigare studiers noterade ledaregenskaper samt egenskaper noterade i denna studie värderade från ett medarbetarperspektiv. Implicit Leadership Theory bygger på hur ledarskap konstrueras av medarbetaren. Deltagare var åtta medarbetare varav tre män. Kvalitativa intervjuer utfördes. Syftet konkretiserades utav önskvärda ledaregenskaper, studiens gemensamma egenskaper och egenskaper överrensstämmande med tidigare studier samt teori. De upplevda egenskaperna delades upp i kategorier som beskrev de önskvärda egenskaperna.
Brandsäkerhet i stall : En kvalitativ studie om individuell riskuppfattning i samband med brand i stall
Studien bygger på Implicit Leadership Theory, tidigare studiers noterade ledaregenskaper samt egenskaper noterade i denna studie värderade från ett medarbetarperspektiv. Implicit Leadership Theory bygger på hur ledarskap konstrueras av medarbetaren. Deltagare var åtta medarbetare varav tre män. Kvalitativa intervjuer utfördes. Syftet konkretiserades utav önskvärda ledaregenskaper, studiens gemensamma egenskaper och egenskaper överrensstämmande med tidigare studier samt teori. De upplevda egenskaperna delades upp i kategorier som beskrev de önskvärda egenskaperna.
Kvinnors karaktärsegenskaper : Kön, egenskaper och kvinnobilder för sf-spel
Det finns inte många kvinnliga huvudpersoner inom sf?spel. Undersökningens resultat är tänkt att ge en inblick i vilka egenskaper som föredras vid val av en kvinnlig karaktär för ett sf?spel. Utifrån en genrestudie av science fiction skapades tre egenskapsgrupper: könsneutral, sexualiserad och aktiv.
Stereotyper om kvinnor och män: en enkätundersökning bland journalister på Västerbottens-Kuriren
Undersökningen syftade till att undersöka könsstereotyper. Den teoretiska referensramen betonar stereotypers kognitiva och sociokulturella natur. En enkät tillställdes kvinnliga och manliga journalister. I enkäten gavs en kort informationstext om antingen en fiktiv kvinna eller man. Försökspersonerna ombads skatta hur sannolikt det var att den fiktive personen i texten hade de egenskaper som presenterades i enkäten.
Palliativ vård : Värdefulla egenskaper i relationen mellan sjuksköterska och patient
Bakgrund: I palliativ vård var interaktionen mellan sjuksköterska och patient oerhört viktig för att patienten skulle uppleva sin sista tid både värdefull och fridfull. Tidigare forskning har dock visat att sjuksköterskans sätt att bemöta patienten inte alltid stämmer överens med patientens behov. Sjuksköterskan bär ansvaret för att vårdrelationen ska bli så bra som möjligt och därför måste kännedomen om patientens behov och önskemål finnas. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa vad som värdesattes i den vårdande relationen mellan sjuksköterska och patient vid palliativ vård. Metod: En kvalitativ litteraturstudie av åtta vetenskapliga artiklar har utförts med hjälp av en manifest innehållsanalys.
Attityder till kvinnligt och manligt ledarskap : - stereotyper och fördomar bland poliser och sjuksköterskor
En mängd forskning har gjorts kring kvinnors hinder att nå chefspositioner och vilka fördomar kvinnliga chefer möter. Många studier visar att fördomar bottnar i bristande överensstämmelse mellan den kvinnliga könsrollen och ledarskapsrollen. Syftet med studien (n = 683) var att undersöka attityder till ledarskap och jämföra hur män och kvinnor inom två könssegregerade yrkesgrupper, sjuksköterskor och poliser, attribuerar manliga respektive kvinnliga egenskaper till ledaregenskaper. Hypoteserna baserades bland annatpå social identitetsteori. Resultatet visade att bägge yrkesgrupper förknippade framgångsrikt ledarskap med både kvinnliga och manliga egenskaper.
Det goda ledarskapet : Medarbetares värderingar av positiva ledaregenskaper
Studien bygger på Implicit Leadership Theory, tidigare studiers noterade ledaregenskaper samt egenskaper noterade i denna studie värderade från ett medarbetarperspektiv. Implicit Leadership Theory bygger på hur ledarskap konstrueras av medarbetaren. Deltagare var åtta medarbetare varav tre män. Kvalitativa intervjuer utfördes. Syftet konkretiserades utav önskvärda ledaregenskaper, studiens gemensamma egenskaper och egenskaper överrensstämmande med tidigare studier samt teori. De upplevda egenskaperna delades upp i kategorier som beskrev de önskvärda egenskaperna.