Sveriges befolkning blir allt äldre och år 2050 beräknas en fjärdedel av befolkningen vara över 65 år. Detta medför ett ökat behov av tillgänglighetsanpassade bostäder som till exempel mellanboende. Samtidigt håller sig Sveriges befolkning friskare och på grund av detta minskar vårdbehovet och efterfrågan av särskilda boenden. Trygghetsboende är en typ av mellanboende. Det är till för människor över 70 år som känner sig i behov av ett tillgängligt utformat boende och kanske känner sig ensamma men som av kommunen inte anses i behov av ett särskilt boende.

Gestamp Hardtech är världsledande inom presshärdningsteknik och producerar karossdetaljer till bilindustrin. På företagets anläggning i Luleå finns avdelningen för verktygskonstruktion och här tar man idag fram presshärdningsverktygen. Konstruktionsmiljön på avdelningen för verktygskonstruktion består idag av CAD-systemen CATIA v5 och I-DEAS 12. Eftersom I-DEAS 12 inte längre utvecklas av tillverkaren, så kommer avdelningen i framtiden gå över till CAD-systemet NX. I och med denna övergång kommer företaget också att implementera PLM-programmet Teamcenter.

Sveriges befolkning blir allt äldre och år 2050 beräknas en fjärdedel av befolkningen vara över 65 år. Detta medför ett ökat behov av tillgänglighetsanpassade bostäder som till exempel mellanboende. Samtidigt håller sig Sveriges befolkning friskare och på grund av detta minskar vårdbehovet och efterfrågan av särskilda boenden. Trygghetsboende är en typ av mellanboende. Det är till för människor över 70 år som känner sig i behov av ett tillgängligt utformat boende och kanske känner sig ensamma men som av kommunen inte anses i behov av ett särskilt boende.

Sveriges befolkning blir allt äldre och år 2050 beräknas en fjärdedel av befolkningen vara över 65 år. Detta medför ett ökat behov av tillgänglighetsanpassade bostäder som till exempel mellanboende. Samtidigt håller sig Sveriges befolkning friskare och på grund av detta minskar vårdbehovet och efterfrågan av särskilda boenden. Trygghetsboende är en typ av mellanboende. Det är till för människor över 70 år som känner sig i behov av ett tillgängligt utformat boende och kanske känner sig ensamma men som av kommunen inte anses i behov av ett särskilt boende.

Sveriges befolkning blir allt äldre och år 2050 beräknas en fjärdedel av befolkningen vara över 65 år. Detta medför ett ökat behov av tillgänglighetsanpassade bostäder som till exempel mellanboende. Samtidigt håller sig Sveriges befolkning friskare och på grund av detta minskar vårdbehovet och efterfrågan av särskilda boenden. Trygghetsboende är en typ av mellanboende. Det är till för människor över 70 år som känner sig i behov av ett tillgängligt utformat boende och kanske känner sig ensamma men som av kommunen inte anses i behov av ett särskilt boende.

Sveriges befolkning blir allt äldre och år 2050 beräknas en fjärdedel av befolkningen vara över 65 år. Detta medför ett ökat behov av tillgänglighetsanpassade bostäder som till exempel mellanboende. Samtidigt håller sig Sveriges befolkning friskare och på grund av detta minskar vårdbehovet och efterfrågan av särskilda boenden. Trygghetsboende är en typ av mellanboende. Det är till för människor över 70 år som känner sig i behov av ett tillgängligt utformat boende och kanske känner sig ensamma men som av kommunen inte anses i behov av ett särskilt boende.

Sveriges befolkning blir allt äldre och år 2050 beräknas en fjärdedel av befolkningen vara över 65 år. Detta medför ett ökat behov av tillgänglighetsanpassade bostäder som till exempel mellanboende. Samtidigt håller sig Sveriges befolkning friskare och på grund av detta minskar vårdbehovet och efterfrågan av särskilda boenden. Trygghetsboende är en typ av mellanboende. Det är till för människor över 70 år som känner sig i behov av ett tillgängligt utformat boende och kanske känner sig ensamma men som av kommunen inte anses i behov av ett särskilt boende.

Sveriges befolkning blir allt äldre och år 2050 beräknas en fjärdedel av befolkningen vara över 65 år. Detta medför ett ökat behov av tillgänglighetsanpassade bostäder som till exempel mellanboende. Samtidigt håller sig Sveriges befolkning friskare och på grund av detta minskar vårdbehovet och efterfrågan av särskilda boenden. Trygghetsboende är en typ av mellanboende. Det är till för människor över 70 år som känner sig i behov av ett tillgängligt utformat boende och kanske känner sig ensamma men som av kommunen inte anses i behov av ett särskilt boende.

Sveriges befolkning blir allt äldre och år 2050 beräknas en fjärdedel av befolkningen vara över 65 år. Detta medför ett ökat behov av tillgänglighetsanpassade bostäder som till exempel mellanboende. Samtidigt håller sig Sveriges befolkning friskare och på grund av detta minskar vårdbehovet och efterfrågan av särskilda boenden. Trygghetsboende är en typ av mellanboende. Det är till för människor över 70 år som känner sig i behov av ett tillgängligt utformat boende och kanske känner sig ensamma men som av kommunen inte anses i behov av ett särskilt boende.

Saab Aerosystems är en affärsenhet inom Saab-gruppen. Stridsflygplanet JAS 39 Gripen är huvudprodukten och den kompetens som används till Gripen nyttjas också till andra produktområden såsom obemannade farkoster, taktiska system, pilotutbildningar, simulatorer och nätverksbaserade försvar. När det gäller Aerosystems produktstrategier har dessa förändrats över tiden då företagets marknadssituation förändrats i och med att de gått från en enda kund (försvarets materielverk) till att verka på en mer internationell marknad. Kraven har skärpts, vilket gör att Aerosystems behöver en mer kostnadseffektiv produktion. Samtidigt måste de möta marknadens krav på flexibilitet, kvalité och leverans. Syftet med studien är att, genom en analys av rör- och svetsavdelningen, ta fram en uppdaterad och standardiserad planeringsstrategi för givna avdelningar. Därigenom ska företaget nå kortare ledtider, minskad kapitalbindning och ett kostnadseffektivare utnyttjande av resurserna. Både rör- och svetsavdelningen är utformade som funktionella verkstäder.

Arkitektur a?r en scen fo?r liv. Den skapar mo?jligheter, formar fo?rutsa?ttningar. Denna byggnad a?r ritad utifra?n barn, fo?r att underso?ka vad det kan ge arkitektur att utga? fra?n ett specifikt subjekt, samt hur arkitekturen kan agera fo?r det subjektet och understo?dja dess behov.Utformningen har a?ven, pa? en sto?rre skala, utga?tt fra?n en fra?gesta?llning om hur en byggnad kan agera i stadsrummet, hur intentioner kan o?versa?ttas, hur tydlighet kan vara genero?s.Projektet tar sta?llningen att generella rum som ska vara ?bra fo?r allt? a?ven blir lika da?ligt fo?r allt.

Företag världen över har valt att implementera produktionsfilosofin Lean och de förknippade verktygen. Flertalet av verktygen är utformade för att uppnå en hög kontroll av produktionsflöden och en detaljerad pålitlig produktionsplanering. Verktygen har dock en utvecklingsgrund från den repetitiva produktionen, där höga volymer produceras av samma produkt med liten variation i bearbetningsprocesser. Det har lett till att dessa inte är beprövade för en mer variationsrik produktion, likt den i de flexibla funktionella verkstäderna. Vidare har det visats att just denna flexibla produktionstyp ter sig vara den mest konkurrenskraftiga för högkostnadsländer gentemot lågkostnadsländer vilket följaktligen påvisat att den icke repetitiva lågvolymsproduktionen utgör allt mer av produktionen i högkostnadsländer.

En stad består av ett antal egenskaper som kan beskrivas utifrån dess karaktär och innehåll, även kallat stadskvaliteter. För att ett samhälle ska fungera och människor ska vilja bosätta sig där måste platsen bidra till att tillfredsställa medborgarnas funktionella behov liksom de sociala behoven. För att staden ska kunna tillfredsställa medborgarnas trivsel och behov på samma gång krävs det att en del faktorer samverkar. De faktorer eller egenskaper som finns i ett bostadsområde kallas för stadskvaliteter och har tagits fram och analyserats i och med en litteraturstudie grund på tidigare utförda studier inom ämnet med fokus på ett socialt hållbart samhälle Stadskvaliteterna kan sammanfattas och definieras enligt följande; trygghet och säkerhet, gemenskap, fysisk och estetisk miljö, kommersiell service, grön- och vattenområden, kommunikationer och läget i staden.Stadskvaliteterna ter sig vara av ett mer eller mindre värde i bostadsområden beroende på grundförutsättningar, läge, typ av befolkning och situation. Stadens alla bostadsområden är unika i sig själva, de ser olika ut och människorna som bor i ett bostadsområde kan ha skilda åsikter från de som bor i ett annat bostadsområde, därför måste kvaliteterna undersökas enskilt på respektive plats.

Syftet med denna uppsats är att analysera huruvida, och i så fall på vilket sätt, EU-domstolens avgörande Eurofood och därpå följande nationell domstolspraxis har minskat utrymmet för insolventa bolag att utföra forum shopping genom artikel 3.1 IF i jämförelse med rättsläget innan Eurofood. Uppsatsens slutsats är att EU-domstolens uttalanden i Eurofood i viss mån har försvårat genomförandet av forum shopping. Innan Eurofood var det en utbredd praxis (fallen Enron Directo SL, Daisytek-ISA Ltd m.fl.) att bryta sätespresumtionen med hänvisning, såsom primärt och avgörande skäl, till att det insolventa bolagets huvudkontorsuppgifter utförs i den medlemsstat där den aktuella domstolen är belägen, trots att bolagets (hela) verksamhet utförs i en annan stat där bolaget även har sitt säte. I Eurofood uttalade EU-domstolen att sätespresumtionen enbart kan brytas med hänvisning till objektiva och fastställbara omständigheter för tredje man. Därvid uttalades att när ett bolag bedriver verksamhet i den medlemsstat där det registrerade sätet är beläget, är den omständigheten att dess ekonomiska val kontrolleras eller kan kontrolleras av ett moderbolag i en annan medlemsstat inte i sig tillräckligt för att kullkasta presumtionen.

I denna uppsats g?rs en deskriptiv och j?mf?rande analys av olika partif?retr?dares s?kerhetspolitiska problemdefinitioner i en specifik riksdagsdebatt som avh?lls i januari 2015. Problem: Unders?kningen utg?r fr?n att uppfattningen om vad som utg?r ett samh?llsproblem ? i detta fall s?kerhetspolitiska problem - och vad detta n?rmare best?r i inte ?r n?gon sj?lvklarhet, utan n?got som formas av en st?ndigt p?g?ende debatt och diskussion i vad som kan liknas vid en kampartad kollektiv definieringsprocess d?r olika akt?rer str?var efter att etablera just sin verklighetsuppfattning som dominerande. Med denna utg?ngspunkt kan samh?llsproblem av olika slag betraktas som sociala konstruktioner.