Ordet grammatik lämnar inte många oberörda, och alla tycks ha en åsikt om det. Är det något i skolans undervisning som gör att just grammatik är så laddat? Många pedagoger anser att grammatik är ett svårt ämne att undervisa i och att göra intressant för eleverna. Varför är det på detta sätt? En av anledningarna kan vara att pedagogerna känner sig osäkra på vad som är grammatik, hur mycket de skall undervisa och på vilket sätt de skall göra detta.

Bakgrund: Kursplanen i Svenska A anger mål och kriterier som är gemensamma för alla elever oavsett gymnasieprogram. Vi tycker oss ha sett, under våra VFU-perioder, att tolkningen av mål och kriterier ser olika ut på olika program. Vad är det för en syn på grammatik vi kommer att möta i vår framtida lärargärning? Syfte: Att undersöka om det finns en samsyn kring grammatikundervisning i svenskämnets kurs A i jämförelse mellan yrkes- och studieförberedande gymnasieprogram, samt vilka skäl lärare anger för grammatikundervisning. Våra frågeställningar är följande: Har lärare inom yrkes- och studieförberedande program samma motiv till grammatikundervisning? Genomför lärare inom yrkes- och studieförberedande program grammatikundervisning på likartat sätt? Definierar lärare inom yrkes- och studieförberedande program grammatik på samma sätt? Förekommer diskussioner om grammatik i undervisningen mellan lärare? Metod: Vi har genomfört åtta kvalitativa intervjuer med gymnasielärare som undervisar i svenska inom yrkes- respektive studieförberedande program.

Syftet med denna uppsats är att undersöka en funktionell svenskundervisning där undervisning om språkliga strukturer integreras i undervisningen kring eget skrivande och analys av egna och andras texter. Fokus ligger på undervisningens relation till kontextuella aspekter av verksamheten, såsom sammanhang som har att göra med praxis i klassrummet, den enskilda skolan och yttre ramar på ett samhälleligt plan. Centrala begrepp är dialogicitet, processer, stödstrukturer, undervisning rörande språkliga strukturer, integrering, erfarenhetspedagogisk ämnessyn och text som socialt beteende. Såväl min analysapparat som den studerade undervisningen har inspirerats av ett sociokulturellt perspektiv på lärande, särskilt nydialogiska och genrepedagogiska teorier.Studien följer fyra undervisningsförlopp i grundskolans senare år och i gymnasieskolan genom observationer, samtal i fokusgrupper samt intervjuer med lärare och elever.Resultatet visar att den genomförda undervisningen värderas högt av lärare och elever, och lärarna menar att alla kategorier av elever tjänar på denna typ av integrerad undervisning. Den upplevs som effektiv och engagerande.

Idag är medvetenheten om miljöförstöring och dåliga arbetsförhållanden för anställda större än för trettio år sedan. Att företag ska ta ansvar och aktivt arbeta för en hållbar utveckling har blivit ett fenomen internationellt. Denna studie är en analys av tre svenska detaljhandelsföretags hållbarhetsredovisning, från 2003, 2008 och 2013, med syfte att visa på eventuell förändring över tid. Med en socialkonstruktivistisk språksyn används delar av Faircloughs kritiska diskursanalys och Hallidays systemisk-funktionella grammatik för att undersöka texternas modalitet samt vilka diskurser som präglar hållbarhetsredovisningarna. Även hållbarhetsredovisningens omfattning i förhållande till årsredovisningens totala omfång undersöks.Resultatet visar att ett av de tre undersökta företagen formulerar sin redovisning med starkare modalitet med åren.

Syftet med denna studie är att undersöka hur familjebehandlare upplever det att arbeta med FFT-metoden samt de faktorerna som gör den funktionell. Eftersom FFT är anpassad till den amerikanska kulturen som skiljer sig ganska mycket från den svenska, båda i kultur och socialsystem är det viktigt att inte bara utvärdera utifrån modellen men också hur implementering och anpassning av modellen har gått. För att kunna besvara syftet och frågeställningar har fem kvalitativa intervjuer genomförts av semistrukturerad karaktär. Urvalet av respondenter gjordes utifrån snöbollsmetoden där de intervjuade arbetar inom socialtjänstens öppenvård. Resultaten visade att det finns många saker som ska tas hänsyn till vid anpassning till andra kulturer, bland annat utbildningar, målgrupper och ekonomi. FFT är en behandlingsmetod och en påbyggnadsutbildning där gränsen mellan det som är klientens behandling och det som är FFT-terapeuternas utbildning är diffus.

Syftet med detta arbete var att pröva en arbetsmetod som vi själva utformat. Arbetsmetoden gick ut på att lära elever de tre största ordklasserna, substantiv, adjektiv och verb på ett enkelt och lustfyllt sätt. Tyngdpunkten i metoden utgår från lek, rörelse och skapande, eftersom vi alltför ofta upplevt att grammatikundervisning varit mycket traditionell med enbart genomgångar och arbetsblad. Vi ville även ta reda på elevernas attityder till arbetsmetoden samt om de lärt sig något. Arbetet utfördes i en årskurs tre i Luleå, som inte arbetat med ordklasser tidigare.

Funktionell fotledsinstabilitet, FAI, beskrivs som en känsla av att foten ger vika. Vid FAI skadas fotens strukturer och skapar då instabilitet, nedsatt proprioception, styrka och muskelaktivitet. Rehabiliteringen av FAI syftar till att återställa den funktionella stabiliteten. Syfte: Syftet med studien var att granska den vetenskapliga litteraturen avseende effekterna av rehabilitering på funktionell fotledsinstabilitet. Metod: Litteratursökning skedde i fem databaser, och totalt 170 artiklar hittades, varav 12 inkluderades.

Uppsatsen handlar om negationens placering i huvudsats. Min hypotes är att negationens placering ändras under 1500-talet, från fundament till satsadverbialsplats.Undersökningens material består av sju texter, Järteckensboken är den äldsta och Johan Runis: Prosatexter på svenska är den yngsta..

I föreliggagande uppsats undersöks hur språksyn lyser igenom undervisningen i svenska som andraspråk i två nya upplägg i den kommunala skolan. Båda skolformerna är startgrupper för nyanlända invandrare och kallas vanligtvis för Sfi (svenska för invandrare) och IMSPR (Individuella programmet, språkintroduktion). Den förstnämnda är för vuxna och den sistnämnda för ungdomar. Utifrån en diskussion i teoriavsnittet om skillnader mellan grammatikbaserad undervisning och sociolingvistisk undervisning är uppsatsens teoretiska utgångspunkt att studera hur lärarna uppfattar sin egen undervisning. Båda inriktningarna har en sociolingvistisk prägel med funktionell språkundervisning men grammatiska och över huvud taget språksystematiska moment förekommer.

Den senaste forskningen inom svenska som andraspråk förespråkar genrepedagogik, för att eleverna bättre ska förstå vad språket gör för arbete åt oss, beroende på val av genre. Detta skapar en större språklig medvetenhet hos eleverna. Som metod för att nå genre- kompetens används cirkelmodellen, vilket gynnar ett sociokonstruktivistiskt lärande i klassrummet. För att som lärare lättare kunna anamma de senaste rönen inom forsk- ningen skulle det vara önskvärt om läromedelsförfattare också tog ett mer tydligt avstamp i både forskning och kursplanernas krav på språkkompetens. Den här under- sökningen är en analys av ett läromedel för sfi kurs B och C ur ett genrepedagogiskt perspektiv och en analys av kursplanen för läs och skriv inom C-kursen.

Detta arbete handlar om grammatikens roll i språkundervisningen. Syftet med arbetet är att undersöka hur grammatikens ställning i språkundervisningen har utvecklats från 1960-talet fram till idag. För att få en inblick i detta ämne, har jag studerat och analyserat innehåll i styrdokument från 1965 till 2000 och i franska läromedel för nybörjarspråk på gymnasiet från motsvarande period. Med stöd av litteratur om språkundervisning, har jag försökt att ta reda på hur denna utveckling ser ut genom att titta på grammatiken som produkt, d v s att tala om språket, och på grammatiken som process, d v s att använda språket i sitt rätta sammanhang. Dessa två sätt att se på grammatiken utgör en bra utgångspunkt för att få en helhetsbild av grammatik, och när det gäller att utveckla språkförmågan är samspelet dem emellan viktigt.

Uppsatsen undersöker den arabiska grammatiska traditionens syntaktiska analysmetod av de mening som går under nemämningen "jumla ismiyya", och visar på bakomliggande orsaker till den strikta uppdelningen i denna tradition av alla arabiska meningar i "jumla ismiyya" och "jumla fi'liyya"..

Syftet med denna studie är att undersöka framställningarna av grammatik i tre läromedel för grundskolans senare år, Arena Faktaboken, Grammatiken i praktiken och Mango, samt att titta på om de exempel som används i läromedlen förefaller ligga nära elevernas eget språk. Undersökningen är koncentrerad till ordklasser och satsdelar, då det ofta är det som elever i grunskolans senare år undervisas i.Tidigare genomförda studier har uttryckt kritik mot svensk grammatikundervisning och de läromedel som används då det har visat sig att läromedlens exempel ofta är konstruerade och ligger långt från det språk som eleverna vanligtvis använder samt att läromedlens förklaringar är bristfälliga och ibland även felaktiga.Den undersökning som jag har genomfört visar att exemplen som används för att beskriva olika grammatiska aspekter till större delen består av enkla, vardagliga ord och uttryck men att det i vissa fall förekommer exempel som ligger nära elevernas vardagliga språk. Framställningarna av grammatik i de undersökta läromedlen liknar varandra i stor utsträckning och stämmer relativt väl överens med de beskrivningar som finns i Svenska akademiens språklära, men ett av de undersökta läromedlen har ett betydligt mer djupgående tillvägagångssätt där eleverna erbjuds en detaljerad bild av det svenska språket och dess grammatiska beståndsdelar och hur de samspelar och fungerar..

Den ha?r uppsatsen analyserar demokratidiskursen i de parlamentariska dokument som fra?n och med 2002 ledde fram till spra?klagens stiftande 2009. Den go?r detta utifra?n teorifa?lten kritisk diskursanalys och systemisk-Funktionell grammatik. Materialet besta?r av utdrag ur de parlamentariska dokumenten. Utdragen besta?r av de tillfa?llen da? vissa nyckelord knutna till demokrati anva?nds ga?llande omra?det klarspra?k.

Vårt syfte är att med spel, lek och charader försöka få eleverna att lära sig den svenska grammatiken på ett enkelt och roligt sätt. Vi vill också utröna vad eleverna tyckte om undervisningsmetoden. Vi vill se hur vår alternativa metod med spel och lekar som grund för inlärningsprocessen fungerar. Den traditionella grammatikundervisningen med studieböcker och fyller i övningar fann vi själva inte speciellt inspirerande. Därför utvecklade vi denna alternativa undervisningsmetod.