Undersökningens syfte är att pröva hypotesen att elevers skrivförmåga har försämrats mellan år 2002 och år 2012. Hypotesen är uppställd utifrån en samstämmig debatt i media de senaste åren om en negativ utveckling av svenska elevers skrivförmåga.40 stycken elevtexter från det nationella provet i kursen Svenska B höstterminen 2002 och 2012 ligger till grund för undersökningen. Texterna undersöks utifrån textuella variabler såsom textlängd, meningslängd, innehållslig täthet och textaktiviteter. Den kvantitativa analysen kompletteras med närläsningar av två texter, en text från varje årsgrupp.Det finns ingenting i undersökningens resultat som kan stödja hypotesen om att elevers skrivförmåga har försämrats mellan 2002 och 2012. Snarare visar undersökningen en tydlig stabilitet mellan årsgrupperna. .

Abstract The purpose of this study is to examine how teachers in primary school reason about and problematize the phenomenon of concentration difficulties. I want to know what the teachers think characterizes concentration difficulties, the situations in which difficulties creates the most problems, and whether the teachers think that these difficulties solely depend on external factors. To examine this, I chose to do interviews with three teachers in years four to six. I have completed parts of my work with my colleague Elin Preisz. We have used the same purpose and issues in our studies, although Elin has interviewed teachers in preschool. With this we want to be able to compare the reasoning between teachers at different stages in school. The results of my study shows that the interviewees think that it is hard to describe what characterizes the problems in concentration difficulties because the problems is very individual.

Men denna rapport tar jag upp elevers och lärares uppfattning om grammatikundervisningens innehåll och betydelse. 53 elever har deltagit i en enkätundersökning och sju lärare har intervjuats om deras uppfattning. Undersökningen har genomförts på tre skolor i en glesbygdskommun. Det är elever i år fem och sex som har deltagit och de lärare som undervisar i dessa klasser. På två av skolorna arbetar man med femsexor tillsammans, i så kallade åldersblandade klasser.

Jag har genomfört en undersökning av två ungdomsromaner, Det händer nu och Regn och åska, där huvudtemat är icke-heterosexuell kärlek. Min metod kommer från den systematiska funktionella grammatiken, och jag har valt att undersöka processer och presuppositioner. I processanalysen tittade jag på de kapitel där personerna interagerar sexuellt och/eller för relationen framåt, och då på de processer där någon av dem alternativt båda är förstadeltagare. När någon av dem, båda eller fragment av dem är andradeltagare har jag även tagit med andradeltagarna i resultatet för att se om de utsätter varandra för olika handlingar. I analysen av presuppositionerna har jag tittat på de presuppositioner som säger något om inställningen till huvudpersonen och dess partners kärleksrelation.

I skolans styrdokument står det tydligt att eleverna ska utveckla sin förmåga att kommunicera matematik samt använda lämpliga och korrekta begrepp. Syftet med examensarbetet är att undersöka om gymnasieskolans elever har förståelse gällande matematiska grundbegrepp med avseende på kommunikativ och funktionell förståelse samt se om det finns några skillnader mellan dessa. Med kommunikativ förståelse menas om eleverna kan förklara begrepp med egna ord och/eller med hjälp av figurer. Med funktionell förståelse menas om eleverna kan lösa uppgifter där olika begrepp står i fokus. För att undersöka detta valdes nio olika klasser ut och de fick vid olika tillfällen genomföra två prov som testade 12 grundläggande begrepp. På det första provet skulle eleverna med egna ord eller figurer förklara de 12 begreppen.

Vänskap är en viktig del för den psykiska hälsan och individens välbefinnande, det är även ett välbeforskat område inom psykologins värld. Tidigare forskning inom vänskapsrelationer har lagt den största tyngden på genus som den ensamma och bästa variabeln till denna typ av relationer och därmed inte tagit hänsyn till andra möjliga bakomliggande variabler. Denna studie ämnade undersöka om känslan av tillhörighet kan vara en bakomliggande variabler till skattning utav faktorer inom vänskapsrelationer, och möjligtvis kunna förklara skattningen bättre än genus. Undersökningen utfördes med en enkätundersökning. Urvalet bestod utav 60 deltagare, 30 män och 30 kvinnor i åldrarna 19 ? 26.

Många organisationer använder sig idag av produktutvecklingsteam som är en form av tvärfunktionellt team. De används därför att det har visat sig ge givande resultat för organisationen, med utgångspunkt från innovation. Hur givande är teamen i lärosynpunkt för individerna i teamet? Med denna fråga som utgångspunkt startade min studie. Då det redan fanns rikligt med litteratur kring både mångfald och lärande i team, men lite litteratur som sammanbinder dem, såg jag det som en utmaning att försöka göra just det.

Inom kognitionsvetenskapen växer det på flera håll fram konkurrenter till det synsätt på språklig kognition som förespråkats främst av lingvisten Noam Chomsky. Han har argumenterat för att barns förmåga till att snabbt förvärva språks grammatiska komplexitet, beror på att all världens språk delar en underliggande universell grammatik som finns inkodad i människohjärnan från födseln. Enligt denna syn betraktas grammatik som ett abstrakt regelstyrt system, slutet och utan direkt påverkan från omgivningen. Efterföljande forskning har kommit att visa på många svårigheter för denna hypotes, varvid alternativa ansatser har trätt fram. Som ett resultat försöker många forskare numera istället förklara färdigheter i grammatik som en förlängning av kognitiva och kommunikativa förmågor. Uppsatsen ger en kort bakgrund om Chomskys idéer och hur han resonerade sig fram till sin hypotes.

Det övergripande syftet med denna uppsats var att se vilka tendenser som finns i elevuppsatser som producerats kort efter att eleverna arbetat med grammatik. Hypotesen var att de elever som arbetat intensivt med vissa grammatiska moment också använder dessa oftare i fria uppsatser än elever som inte arbetat lika intensivt med grammatik. I studien jämförs en försöksgrupp som nyligen arbetat med tre grammatiska moment med en kontrollgrupp som inte gjort det. Resultaten relateras till nivåer i processbarhetshierarkin enligt Pienemanns modell. De processbarhetsnivåer som undersöks baseras på de grammatiska moment som eleverna tränat på: rak ordföljd, progressiv form och do-omskrivning.

I Sverige insjuknar ca 25-30.000 personer i stroke varje år och vanliga bestående symtom kan vara halvsidig kroppsförlamning, muskelsvaghet, okoordinerade rörelser och ökad muskeltonus. Styrketräning efter stroke har visat sig ge positiva effekter av muskelstyrka och kan ge förbättrad balans och funktionell förmåga. En ökad muskelstyrka ses som en viktig aspekt vid motorisk rehabilitering. Syftet med studien är att kritiskt granska vetenskapliga artiklar gällande styrketräning av nedre extremitet för personer med diagnosen stroke. Studien utfördes som en litteraturgranskning med litteratursökningar i databaserna Academic Search Elite, AMED/webspirs, CINAHL/webspirs och Medline/PubMed.

Medvetenheten har ökat hos svenska folket om att det är viktigt att motionera och att det till viss del krävs funktionell utrustning. Situationen idag för svensk friidrott är att sporten är het med alla internationella framgångar samt att tillgången till träningsmöjligheter är stor. Trots detta är det svårt för friidrottare att hitta ett brett sortiment av friidrottsartiklar, speciellt för de som inte bor nära storstäderna. Vår affärsidé är att starta ett e-handelsföretag som ska sälja ett brett sortiment av friidrottsartiklar över Internet där marknaden är Sverige och på sikt kanske även övriga skandinaviska länder. Även om marknaden ofta är för liten i enskilda svenska städer för ett stort sortiment av friidrottsartiklar tror vi att marknaden ändå är tillräckligt stor sammantaget i Sverige.

Syfte: Uppsatsens syfte är att klargöra grammatikens roll i svenskundervisningen, med tonvikt på den nya läroplanen GY11. Jag vill studera hur verksamma lärare ser på följande frågor samt hur mitt resultat kan kopplas till både teorier och styrdokument:- Vad är grammatik?- Varför ska grammatik undervisas?- Hur, på vilket sätt, ska grammatiken undervisas?- Hur tolkar lärarna styrdokumenten?Teori: Grammatik är ett mångtydigt begrepp; det kan bl.a. innebära en inneboende kunskap om vårt modersmål, ett metaspråk, ett regel- och normsystem eller ett mönster där man försöker härleda olika regler till en allmän princip. För att elever skall förstå varför grammatik skall undervisas bör lärare motivera, förklara och påvisa nyttan av sådana kunskaper.

Syftet med examensarbetet är att undersöka hur genus kan konstrueras i läroböcker och utgår från frågeställningen: Hur kan genus konstrueras i läs- och arbetsböcker för årskurs 4-6 inom ämnet svenska? Arbetet utgår från Judith Butlers analys av genussystemet och hur det upprätthålls genom de centrala begreppen binära konstruktioner, performativitet och den heterosexuella matrisen. Genusteorierna kopplas samman med den kritiska diskursanalysen som bl.a. presenteras av Norman Fairclough samt den funktionella grammatiken. Detta är ett analysverktyg som tar sin utgångspunkt i begreppet diskurs vilket syftar till sätt att se hur språk och idéer konstruerar världen.

Uppsatsen grundar sig på mina funderingar kring ämnesplanens syfte för ämnet latin med allmänspråkkunskap och hur det kan nås, speciellt med avseende på vad elever måste lära sig för attkunna sägas ha nått kursplanens mål att ?kunna förstå texter på latin?. För att få ökad klarhet idetta har jag genomfört studiebesök på ett antal gymnasieskolor, där har jag observerat lektioneroch intervjuat lärare. Jag fann att flertalet lärare som ett led i ordinarie kursplanering arbetar medgrammatik enligt vedertaget mönster och traditionell grammatisk terminologi och att flera lärarelåter eleverna möta såväl lärobokstexter som originaltexter i form av exempelvis klassisk poesieller bibellatin. Valet av litteratur och metodik som används förefaller mig vara adekvata för attnå det språkliga kursmålet med tanke på den tid som står till buds på A- och B-kurs..

Syftet med denna uppsats är att beskriva hur grammatikundervisningen ser ut idag samt att utreda vilken betydelse läromedlen har för grammatikundervisningen. Vår undersökning har genomförts i form av en enkätstudie, intervjuer samt en observation. Det insamlade materialet har analyserats främst genom en kvalitativ metod. Några av de resultat som undersökningen gav är att lärarens ålder påverkar lärarens användning av läromedel i grammatikundervisningen, att dagens grammatikundervisning är utformad efter traditionella mönster samt att lärare har olika syfte med sin grammatikundervisning. De slutsatser som dragits efter dessa resultat är att många lärares grammatikundervisning är traditionellt utformad och saknar konkreta syften.