Grammatikundervisningens plats i skolan har förändrats genom historien och denna uppsats har för avsikt att undersöka om begreppskunskapen är viktigare än nyttan för elever med svenska som modersmål i grammatikundervisningen på gymnasieskolan idag. Med hjälp av en kvantitativ enkätundersökning utreds gymnasiepedagogers syn på ?grammatik? och grammatikundervisning. I definitionen av ?grammatik? framkommer mest frekvent av respondenterna att det handlar om språkets uppbyggnad, språkets struktur och en medvetenhet om språkriktighet.

Denna uppsats är en stilistisk undersökning av Kerstin Ekmans roman Rövarna i Skuleskogen (1988) genomförd med hjälp av systemisk-funktionell lingvistik och dess analysmodeller. Uppsatsens fokus är tudelat: dels undersöks hur Ekman presenterar en bild av döden och hur den varieras, dels studeras hur Ekman använder dialogen för att förmedla att huvudkaraktären blir mer och mer mänsklig. Detta görs genom en transitivitetsanalys och en interpersonell analys. Uppsatsen visar att döden i Rövarna i Skuleskogen tidvis presenteras som ett fenomen med många mänskliga drag: han är av manligt kön, kan utföra fysiska handlingar och vara mentalt, men inte verbalt, aktiv. Det finns en korrelation mellan dödens frekvens, aktivitet och personifiering. I dialogen märks framför allt karaktärernas inbördes maktrelation tydligt, och resultaten visar att huvudkaraktären Skord tillåts vara mer dominant närmare slutet av romanen..

Syftet med denna studie är att undersöka framställningarna av grammatik i två läromedel, Svenska Nu och Svenska Timmar, samt svensklärares uppfattningar om grammatikundervisning och elevers svårigheter i samband med grammatikundervisningen. Intervjuerna innefattar fyra grundskolelärare och fyra gymnasielärares. Tidigare genomförda studier har kritiserat grammatikundervisningens form och läromedels bristfälliga beskrivningar av grammatiken. De läromedelsanalyser som jag har genomfört visar fortfarande på stora brister. Läroböckerna innehåller många felaktigheter, missvisande beskrivningar, definitionsproblem och hierarkiproblem, vilket ställer stora krav på läraren för att kunna avgöra läromedlets användbarhet.

Grammatikundervisningens plats i skolan har förändrats genom historien och denna uppsats har för avsikt att undersöka om begreppskunskapen är viktigare än nyttan för elever med svenska som modersmål i grammatikundervisningen på gymnasieskolan idag. Med hjälp av en kvantitativ enkätundersökning utreds gymnasiepedagogers syn på ?grammatik? och grammatikundervisning. I definitionen av ?grammatik? framkommer mest frekvent av respondenterna att det handlar om språkets uppbyggnad, språkets struktur och en medvetenhet om språkriktighet.

Denna uppsats är en kvalitativ studie av gymnasielärares grammatikundervisning. Uppsatsens syfte är att studera gymnasielärares inställning och attityder till grammatik och grammatikundervisning samt en fördjupning i hur lärarna praktiskt går till väga med uppgiften att utbilda eleverna i grammatik. Studien är grundad på kvalitativa forskningsintervjuer med gymnasielärare av varierande kön och ålder. Respondenternas svar analyserades i syfte att dels finna likheter och skillnader mellan lärarnas undervisning i grammatik och dels för att tydliggöra lärarnas uppfattning om och attityder till grammatik och grammatikundervisning. Studien visade på många likheter, speciellt i hur det blir allt vanligare att minska ner på grammatikundervisningen och främst utgå från elevernas egna texter.

Denna studies syfte är att undersöka hur bilden av ungdomar konstrueras i fyra läromedelstexter i tyska som främmande språk från 70-, 80-, 90- och 00-talet utifrån en systemisk-funktionell grammatisk analys. Dessutom belyser studien frågan om det finns någon skillnad i ungdomskonstruktionen mellan de olika läromedelstexterna. Metoden som ligger till grund för studien är en kvalitativ textanalys där fyra stycken läromedelstexter analyseras utifrån den ideationella metafunktionens transitivitetsanalys som är en del av den systemisk-funktionella grammatiken. Genom att använda sig av detta analysverktyg har processer, deltagare och omständigheter i läromedelstexterna lokaliserats och analyserats. Resultatet visar att läroboksförfattarna konstruerar bilden av ungdomar till största del genom att låta dem vara förstadeltagare i processerna.

Vid samma kronologiska ålder är äldre människor olika gamla i funktionell mening. Denna olikhet blir större ju äldre vi blir. Det kan till exempel röra sig om tillbakagång i fysisk styrka, minne, blodtryck, och syn, samt ett åldrat utseende. Denna olikhet kan ha många orsaker. I denna studie prövas om känslan av sammanhang (KASAM), som är ett indirekt mått på stresstålighet, är relaterat till markörer för funktionell ålder, i åldersgrupperna 66 respektive 86 år.

Vid samma kronologiska ålder är äldre människor olika gamla i funktionell mening. Denna olikhet blir större ju äldre vi blir. Det kan till exempel röra sig om tillbakagång i fysisk styrka, minne, blodtryck, och syn, samt ett åldrat utseende. Denna olikhet kan ha många orsaker. I denna studie prövas om känslan av sammanhang (KASAM), som är ett indirekt mått på stresstålighet, är relaterat till markörer för funktionell ålder, i åldersgrupperna 66 respektive 86 år. Hypotesen är att ett starkt KASAM är relaterat till låg funktionell ålder.

Syftet med denna studie är att undersöka de åsikter som finns hos dagens lärare vad gäller grammatik och språkriktighet inom svensk-ämnet på de svenska gymnasieskolorna. Inför detta kvalitativa arbete intervjuades fyra gymnasielärare från två olika skolor, där de fick svara fritt på ett antal frågor. Det resultat som framkom från denna undersökning är att det på dessa skolor inte läggs mycket vikt på grammatik i undervisningen och att man inte har regelrätta grammatiklektioner längre. Informanterna uttrycker en medvetenhet om att ungdomarnas förkunskaper från grundskolan har försvagats. Alla är de överens om att elevernas användning av språket är det som mest hjälper dem att utvecklas och det är detta som fokuseras i deras undervisning. .

Trenden inom systemutveckling och programutveckling går mot ett mer användande av multiprogrammeringsparadigmer.Funktionell programmering har fått mer uppmärksamhet på senare tidoch utvecklingen tycks över lag gå än mer åt detdeklarativa hållet där programmeraren fokuserarmer påvad som skall utföras och inte lika mycket på hur. Under en tid har det objektorienteradeparadigmet varit dominerande, kommer det vara så i framtiden? Funktionell programmering skiljersig från imperativ programmering, speciellt i abstraktionsnivå.Microsoft har implementerat programmeringsspråket F# i Visual Studio 2010. F# är ett funktionelltprogrammeringsspråk som även stödjer objektorienterad och imperativ programmering. Kan F# fåfunktionell programmering som paradigm att växa? Kommer F# få något genomslag iprogrammeringsvärlden? Genom att höra experter och företags åsikter vill vi framställa en prognosför F#.

Uppsatsens syfte är att redogöra för hur de två apoteksaktörerna, Apoteket AB (statligt) och Apotek Hjärtat AB (privat) realiserar sina respektive verksamheter språkligt i de verksamhetspresentationer som återfinns på deras webbplatser. Med hjälp av den systemisk-funktionella grammatiken, SFG, undersöks dels relationsskapandet mellan apoteksaktörerna och konsumenten samt dels hur de konstruerar den egna verksamheten språkligt. Genom en kritisk diskursanalys vidgas perspektivet och resultaten av textanalyserna fördjupas. Den kritiska diskursanalysen bidrar till att ge förståelse för hur och varför texterna ser ut som de gör och kopplar det till aktuella samhällsförändringar som skett de senaste årtiondena. Resultatet av analyserna visar att de två apoteksaktörerna konstruerar relationen till konsumenten såväl som den egna verksamheten på olika sätt.

I den här uppsatsen har vi tittat närmare på hur det står till med grammatikundervisningen i dagens gymnasieskola.I vår uppsats tar vi först upp historik om grammatik och grammatikundervisning. För att få veta vad lärare i gymnasieskolan ska sträva efter i sin undervisning har vi också ägnat en del av uppsatsen åt läroplaner och kursplaner.Vårt syfte är att undersöka hur undervisningen i grammatik ser ut på gymnasiet och vilken inställning lärarna har till grammatik. Våra frågeställningar är *Vilken inställning har lärare på gymnasiet till grammatik och grammatikundervisning? * Hur arbetar lärare med grammatikundervisning på gymnasieskolan?Vi genomförde sex djupintervjuer med lärare i svenska på gymnasieskolan. Lärarna är i olika åldrar och arbetar på två olika skolor och kommuner.

Syftet med vårt examensarbete var att ta reda på vilken inställning lärare och elever har till svensk grammatik, samt om det behöver ske en förändring i lärarnas sätt att undervisa i momentet. Vi gjorde enkätundersökningar bland totalt 108 elever i grundskolans år 6 och 9 och gymnasieskolans år 3. Vidare genomfördes elev- och lärarintervjuer. De resultat som framkom bland eleverna visade att en majoritet av dem upplevde grammatiken som svår och jobbig och att de ville ha en förändring till stånd beträffande undervisningen. Däremot kunde de inte direkt ge några konkreta förslag på hur undervisningen skulle kunna förändras.

Denna studie syftar till att bidra med kunskap om vilka betydelser som skrivs fram i yngre elevers narrativa texter. Hur pojkar och flickor förhåller sig till genus när de skriver berättelser och hur deras berättelser kan förstås i förhållande till den systemiskt funktionella grammatiken är denna studies huvudfokus. Genom institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier fick vi ta del av redan insamlat material. Data för vår studie utgjordes av 18 texter skrivna av elever i årskurs 2 vid ett enskilt tillfälle. Med systemisk Funktionell grammatik som teoretisk bas utfördes en transitivitetsanalys och en ergativitetsanalys, för att besvara följande frågeställningar: Med vilka processtyper realiseras mening i de olika elevtexterna? Hur skrivs agentivitet och påverkanskraft (ergativitet) fram i processerna? Hur samspelar agentivitet och genusidentitet i texterna med skribenternas kön? Vi fann att relationella och materiella processer är vanligast förekommande i både pojkar och flickors texter.

Syftet med arbetet är att undersöka om det finns en tydlig koppling mellan grammatik och kommunikativa färdigheter i två läromedel för moderna språk i skolår 9, ett i franska och ett i tyska. Metoden som vi använder är alltså en komparativ textundersökning av två brukstexter. För att nå svar på våra frågeställningar har vi format våra egna variabler med förankring i aktuell språkinlärningsforskning som utgångspunkt för vår textanalys. Resultaten visar att det finns en tydlig koppling mellan grammatik och kommunikation i båda läromedlen, men att övningarna i för stor utsträckning är inriktade på styrning och reproduktion. Båda läromedlen följer aktuell forskning kring språkinlärning, men det i franska tenderar i något större utsträckning att använda målspråket som arbetsspråk samt tillämpar ett induktivt arbetssätt för grammatikinlärning. Detta är mindre tydligt i läromedlet i tyska som arbetar deduktivt och kontrastivt samt med svenska som arbetsspråk.