Det ha?r a?r en studie med utga?ngspunkt i journalisten och musikern Kristian Gidlunds sja?lvbiografiska bloggbera?ttelse i kroppen min, som han skrev sedan han blev sjuk i cancer i mars 2011 tills dess att han dog i september 2013, strax innan sin 30-a?rs dag. Bloggen hade omkring 1,5 miljoner la?sare i oktober 2012 och gavs ut i bokform med titeln I kroppen min: resan mot livets slut och alltings bo?rjan under va?ren 2013.Studien ansluter till ett Netnografiskt fa?lt som syftar till att underso?ka social samvaro pa? internet, da? jag underso?ker bloggen i kroppen min som ba?rare av en samtida, meningsskapande funktion. Utifra?n ett fenomenologiskt perspektiv och ett Foucaultinspirerat perspektiv om makt och tystnad underso?ker jag bloggen som en erfarenhetsva?rld mellan en subjektiv och objektiv livsva?rld, da?r subjektet fa?r utrymme att kontrollera sin livsbera?ttelse (sitt livsslut) i relation till en upplevd samtid..

Uppsatsen behandlar moderskapsrepresentationer i det svenska reality-tv-programmet Ensam mamma so?ker. Syftet a?r att belysa hur diskurser om moderskap fo?rhandlas genom dessa representationer. Med en representationsanalys och semiotisk analys har jag tittat pa? mitt material utifra?n tva? tematiseringar med respektive underkategorier: 1) Tva?samhet: (hetero)sexualitet, monogami, ko?n och genus; 2) Funktion: social status, familjens och moderskapets funktion.

Människan är en sällskaplig varelse. Att samtala är för henne en lika självklar handling som den vid närmare granskning är komplex. Syftet med uppsatsen är att med utgångspunkt imänniskans sällskaplighet analysera ett organisatoriskt samtal.Den övergripande frågeställningen lyder: Hur kan organisatoriska samtal förstås medavseende på den socialt responsiva individen? De teoretiska perspektiven utgörs avsocialpsykologiska teorier vilka tar hänsyn till individens sociala behov. Johan Asplunds teori om den socialt responsiva individen är central.

Tidigare forskning har visat att Alzheimers sjukdom tidigt kan påverka visuospatial och exekutiv funktion. Ökad kunskap om hur dessa funktioner påverkas kan bidra till tidig upptäckt. Kopieringsuppgiften av Rey-Osterrieth komplexa figur bedömdes explorativt och kvalitativt i syfte att utforska skillnader i organisation hos tre grupper: Alzheimers, Lindrig kognitiv störning (MCI) och kontroller. Resultaten indikerade att antal felplacerade delfigurer baserat på kriterier i Rey Complex Figure Test skulle kunna vara en tidig markör för nedsatt visuospatial konstruktionsförmåga. Resultat från bedömning med Boston Qualitative Scoring System var i linje med tidigare forskning.

Studiens syfte är att undersöka varför hemvärnet har överlevt, baserat på hypotesen att en stark organisation- kultur spelat en betydande roll för dess fortlevnad. I uppsatsen används diskursanalytisk metod och teori, med inslag av andra relevanta teorier, såsom institutionell teori. Uppsatsen består av en analys av tidningen Hemvärnets ledare och framsidor, SIFO: s undersökningar om hemvärnets folkliga förankring samt överbefälhavare Håkan Syréns böcker om Försvarsmakten idag. Fokus ligger på hemvärnets identitet och funktion. Vårt resultat visar att hemvärnets identitet i huvudsak har bestått.

Alla elever i den svenska skolan ska varje termin ha ett utvecklingssamtal där lärare, elev och föräldrar diskuterar elevens utveckling. Den individuella utvecklingsplanen (IUP) ska stödja elevens fortsatta lärande och fr.o.m. juli 2008 infördes krav på skriftliga omdömen i elevens IUP. Bedömningen ska enligt skolverket ha en formativ funktion d.v.s. att beskriva elevens nuvarande kunskaper i förhållande till de kursmål man arbetat mot och förslag på hur elevens fortsatta lärande ska ske.

Syftet med denna studie är att undersöka hur modersmålslärare upplever arbetet i ett arbetslag och vilken funktion den har. Med dessa utgångspunkter vill vi undersöka om samverkan i ett arbetslag har något betydelse för elevens lärande och vilka fördelar respektive nackdelar lärarna ser med arbetslaget. Vidare vill vi ta reda på om samverkan i arbetslaget kan bidra till modersmålsverksamhetens utveckling. Denna studie har gjorts i två modersmålsverksamheter. I insamlandet av empiri har vi använt oss av kvalitativa intervjumetoder med 15 modersmålslärare, och observationer vid sex olika tillfällen. Vi kom fram till i vår undersökning att arbetslaget upplevs mer som en socialt och reflekterande funktionsform än ett beslutsfattande forum.

Arbetets huvudsakliga uppgift var att skapa en funktion till Drivhuset Gävleborgs lokala hemsida i Gävleborgs län. Denna funktion har som primär uppgift att hjälpa studenter som startar företag att hitta varandra och ta hjälp av varandra inom olika branscher. Med hjälp av det objektorienterade programmeringsspråket RubyOnRails så skapadesen webbapplikation för att söka företag som fanns registreradegenom Drivhuset Gävleborg. En administrativ sida upprättades också för att kunna styra vilka företag som registrerades. Denna externa sida riktade sig enbart till de anställda på Drivhuset Gävleborg för att kunna lägga till, redigera samt ta bort företag.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vad lärare på två olika skolor anser om arbetslagens funktion, hur dessa är organiserade samt vilka frågor arbetslagen arbetar med. Med dessa utgångspunkter vill vi undersöka huruvida arbetslagens arbete stämmer överens med de tankar som finns kring arbetslag i läroplanerna, Lpo 94 och Lpf 94. Undersökningen visar att de medverkande lärarna är positivt inställda till att arbeta i arbetslag, de flesta anser att arbetslagen fungerar förhållandevis bra. Dock är uppfattningen att arbetslag ibland kan fungera mindre effektivt, pga. den stora arbetsbelastningen.

Den mest allvarliga kritiken mot yppandeförbud menar att institutet äventyrar jämlikheten i brottmålsprocessen, speciellt försvararens utredande funktion, och därmed det kontradiktoriska förfarandet som är centralt för att principen om equality of arms ska respekteras. Därför är syftet med den här uppsatsen att undersöka om institutet yppandeförbud är förenligt med principen om equality of arms. För att kunna genomföra undersökningen måste det konstateras om försvararen har en utredande funktion och om han hindras i densamma när han åläggs yppandeförbud. Vidare ska principen om equality of arms definieras och det ska även utredas om principen är tillämpbar på yppandeförbud. Dessutom behöver det redovisas vilka typer av yppandeförbud som är relevanta enligt svensk rätt.

I denna uppsats har kränkningsbegreppet inom skadeståndsrätt blivit utrett avseende dess innebörd, funktion och oklarheter. Syftet har varit att sammanställa en klar bild av kränkningsbegreppet i förhållande till skadeståndslagen samt att utreda de svårigheter av att ersätta något som är oersättligt, lagens krav på orsakssamband samt huruvida syftet för kränkningsersättning stämmer överens med det övergripande syftet för skadestånd. Arbetet är av deskriptiv art med vissa kritiska och jämförande inslag. Domstolspraxis har fortlöpande behandlats i syfte att göra exemplen levande och lättförståeliga. Uppsatsens syfte och dess frågeställningar har blivit uppfyllda med hjälp av lagtextstudier, propositioner, praxis samt relevant doktrin.

Syftet med studien var att beskriva hälsorelaterad livskvalitet, ångest/depression och vårdtillfredsställelse hos kvinnor med bröstcancer tidigt i sjukdomsförloppet samt att undersöka om det fanns ett samband mellan dessa aspekter. Vidare studerades förklarande bakgrundsfaktorer; demografiska, socioekonomiska och medicinska faktorer samt psykosocialt stöd. Denna tvärsnittsstudie genomfördes som en enkätstudie kompletterat med medicinska data från Regionalt register för bröstcancer i Uppsala/Örebroregionen. Totalt 1574 förfrågningar om deltagande gick ut, varav 69 % valde att delta i studien. Niohundratrettiotvå kvinnor ingick i de slutliga analyserna (59 %).

Inom forskningssammanhang har det introducerats mängder av initiativ i syfte att föra IT-funktion och affärsverksamhet närmare varandra men fortfarande framställs relationen ofta i problematiska termer då det kommer till deras samarbete. Ett samarbete som i många fall begränsas av bristande förståelse för varandras kunskaper. Denna uppsats undersöker den sociala dimensionen av anpassning inom företag verksamma i bank- och försäkringsbranschen. Baserat på intervjuer med personer från tre av Sverige största bank- och försäkringsföretag, söker denna uppsats förstå hur dessa möjliggör för, vilka utmaningar de möter och vilka motiv de har för att arbeta med den sociala dimensionen av anpassning.Med utgångspunkt i definitionen av den sociala dimensionen av anpassning följer teorier om kunskapsdelning, individens absorptionskapacitet samt organisationens tillämpning av den praktikbaserade gemenskapen för att främja den gemensamma förståelsen och engagemanget mellan IT-funktion och affärsverksamhet. Genom att utveckla en konceptuell modell baserat på tidigare litteratur analyseras de empiriska fynden inom ett bank- och försäkringskontext.

Förslaget syftar till att utveckla och förbättra området omkring Bergåsa centrum, ett lokalt stadsdelscentrum i Karlskrona, samt parkområdet Monsunen . Detta ligger i linje med de intentioner som kommunen redovisar i sin översiktsplan (2002) där man redovisar avsikter att rusta upp lokala centrumområden i kommunen. Bergåsa centrums funktion som lokalt stadsdelscentrum ska stärkas och göras mer tydlig, parken skall förnyas i syfte att förbättra dess funktion och användning. Förslaget avser samtidigt att hitta en bättre lösning för trafiksituationen i området vilket omfattar korsningen Sunnavägen/ Valhallavägen, järnvägsövergången samt trafikmiljön i övrigt. Tillsammans ska dessa åtgärder ge Bergåsa centrum en viktigare roll som stadsdelscentrum med större attraktivitet och med förbättrade kvalitéer i många avseenden.

Studiens syfte är att undersöka språkliga skillnader och/eller likheter samt analysera förekommande stilistiska drag i gymnasieelevers texter som skrivits inom nationella provet i svenska, vårterminen 2012. Frågeställningen har varit ?Hur strukturerar gymnasieelever sin textproduktion gällande innehåll, funktion och form?, Förekommer det skillnader och/eller likheter i elevtextproduktion mellan studieförberedande och yrkesförberedande gymnasieprogram?, Vilka skillnader och likheter mellan språk och betyg i textproduktion visar elever på de studieförberedande programmen i jämförelse med elever på yrkesförberedande program??     Materialet för studien är 24 elevtexter skrivna av gymnasieelever i yrkesförberedande och högskoleförberedande program i hela Sverige inom det nationella provet i svenska B. Elevtexterna analyseras utifrån en systemisk funktionell lingvistisk modell, med syfte att analysera texterna ur aspekterna innehåll, funktion och form. Resultatet av min analys ger en bild av gymnasistelevers språkanvändning med syfte att bidra till den språkpedagogiska forskningen..