Min ambition med den här uppsatsen är att påvisa att fotboll kan ha samma effekt och samma funktion som kyrkan, när det gäller att bearbeta sorg. Jag har även som syfte att framhålla likheter gemensamma nämnare och samarbete mellan fotboll och religion.Jag tycker att jag har fått svar på min fråga: Om fotboll och religion kan fylla samma funktioner? Mitt svar är helt klart ja. Allt från att man hänger sig till någon gud/spelare till att dra nytta av kyrkan/fotbollen vid ett sorgearbete, för att bearbeta känslor. Även när man jämför kyrkans funktion när det gäller sorgearbete med det jag har fått fram, så ser jag ingen större skillnad.

Detta examensarbete behandlar ämnet dramapedagogik och vilken funktion, position och status ämnet har haft i de läroplaner som utgivits från och med Läroplan för grundskolan 1962 (Lgr62). Materialet som undersökts är framför allt kapitlet Svenska i samtliga läroplaner, men även den allmänna delen och ett antal debattartiklar om ämnet drama i skolundervisning. Den tidigare forskningen som gjorts inom samma område är inte omfattande och berör inte ämnet ur vår vinkling, vilket gör vårt examensarbete relevant och spännande. Tidigare forskning visar att dramapedagogik i skolundervisning generellt har haft en låg position, både över tid och utanför Sverige. Samtidigt visar forskning hur gynnsamt drama i undervisning är för lärandet och att estetiska skolämnen fyller en funktion i dagens informationstäta samhälle, som stöd för att tolka och bearbeta all information som omvärlden ger oss.Som grund för arbetet har vi använt läroplansteori, eftersom det ger en förståelse över hur våra forskningsobjekt, läroplanstexterna, är uppbyggda.

Syftet med studien var att undersöka hur pedagoger i förskolan resonerar kring musikens plats och funktion. För att komma in i forskningsfältet genomfördes en intervju med Ylva Holmberg, forskare på området. I studien ingår två förskolor som inte har någon musikinriktning. På dessa förskolor utfördes kvalitativa intervjuer, en gruppintervju och tre enskilda intervjuer. Alla medverkande i studien har informerats enligt forskningsetiska principer och namn på förskolor och pedagoger är fingerade.

Uppsats för avläggande av filosofie kandidatexamen iKulturvård, Bebyggelseantikvariskt program15 hpInstitutionen för kulturvårdGöteborgs universitet2012:08.

Syftet med denna studie är att utifrån resebyråernas synvinkel undersöka behovet av den fysiska resebyrån med utgångspunkt i kundernas behov av service. Utöver detta undersöks hur resebyråerna tolkar kundernas förändrade köpbeteende.Uppsatsen utgår ifrån en kvalitativ metod. Datainsamling till empirin har skett genom intervjuer via telefon, e-post och personliga möten. De resebyråer som har undersökts är Ving, Apollo, Resecity, Resevaruhuset, Ticket och Koh Phangan. De teorier som använts behandlar konsumentbeteende och distributionskanaler.De fysiska resebyråernas funktion har förändrats i och med den teknologiska utvecklingen.

När ett barn utvecklar komjölkproteinallergi ställs hela familjen inför en ny, ofta okänd situation som förändrar hela familjens vardag. Distriktssköterskorna på barnavårdscentralen möter dessa familjer och ska erbjuda dem verktyg att hantera den nya livssituationen. I de flesta fall har distriktssköterskan redan innan barnet utvecklat sin allergi en relation med familjen. I tidigare forskning och vårdvetenskaplig litteratur saknas studier där det beskrivs hur distriktssköterskan stödjer familjer vars barn utvecklat komjölkproteinallergi. Syftet med denna studie är att beskriva hur distriktssköterskan stödjer familjer där ett barn har utvecklat komjölkproteinallergi.

Denna uppsats är genomförd i samarbete med en stödverksamhet som erbjuder insatser enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (SFS 1993:387) med syfte att beskriva mödrars upplevelse av deras egen funktion som mamma till ett barn med högfungerade autism. Datainsamlingen har skett med tre stycken mödrar genom kvalitativa djupintervjuer med narrativa inslag. Vi har utgått från ett systemteoretiskt perspektiv med inslag av Grounded theory som analysmetod för att undersöka systemiska samband. Resultatet visar att mödrarna tar ett stort ansvar i att hjälpa sitt barn att hantera sin vardag. Deras situation medför stora påfrestningar på mödrarnas hälsa där de tvingas offra sina karriärer, sitt sociala umgänge och sjukskriver sig på grund av den stressfyllda situationen.

Dagens hälsoproblem bland barn och ungdomar är i allt större utsträckning av socialmedicinsk karaktär och kräver därför ett förebyggande och mer miljö- och beteendeinriktat arbetssätt. Skolhälsovården har en nyckelposition i det förebyggande arbetet för att främja hälsa, och dess roll inom skolan har därigenom förstärkts. Skolans psykosociala miljö och sätt att bemöta elever och föräldrar är viktiga instrument i hälsoarbetet. Syftet med studien var att belysa skolsköterskans funktion för att främja hälsa inom skolhälsovården. Denna kunskap kan skolsköterskan använda sig av som underlag i sitt arbete inom skolhälsovården.

SAMMANFATTNING: Bostadsgårdar bör vara både funktionella och vackra för att uppskattas av de boende. För att uppnå detta är vegetation på bostadsgården ett viktigt element. Bostadsgården bör även vara relativt lätt att sköta för fastighetsförvaltaren. För att vegetationsytorna ska vara långsiktigt hållbara ur både en funktionell och ekonomisk aspekt krävs goda kunskaper om utformning, anläggning och förvaltning av vegetationsytor. Bristande kunskaper kan leda till att det krävs mer skötsel än vad som annars varit nödvändig eller att en sämre funktion på platsen får accepteras på grund av felaktigt växtval för platsen, brister i anläggningsskedet eller brister i förvaltningsskedet.

Studiens syfte är att undersöka om det finns en normerande och styrande funktion i den Reggio Emiliainspirerade förskoleverksamheten som den implementeras i Sverige. Genom intervjuer med fyra pedagogistor undersöks hur bilden av barnet och dess lärande tar sig uttryck på de olika förskoleenheterna, framförallt när det gäller de för Reggio Emiliafilosofin väsentliga begreppen att följa barnens intresse, pedagogisk dokumentation, miljön som den tredje pedagogen och det kompetenta barnet. Resultaten visar att den Reggio Emiliainspirerade pedagogiken genom projektarbeten och pedagogisk dokumentation leder in barnens kunskapande i givna ramar och omdirigerar vissa av barnens egna viktiga frågor. Resultaten visar också att den pedagogiska miljön har en starkt styrande funktion där bara vissa aspekter av lärandet uppmuntras och att den Reggio Emiliainspirerade pedagogiken värjer sig för begrepp som omsorg, anknytning och behov. Istället konstitueras en normerande bild av det önskvärda barnet som en naturvetenskaplig forskare.

Stressrelaterad ohälsa är ett stort problem i dag, såväl för den drabbade individen, som dess närstående, samt även för samhället i stort. Föreliggande arbete sökte nå en djupare förståelse av en berättelse från en informant, om vägen tillbaka till förvärvsarbete efter en längre tids sjukskrivning på grund av stressrelaterad ohälsa. Den teoretiska utgångspunkten för arbetet har varit den socialkonstruktionistiska, och det som i arbetet undersöktes var dels själva berättelsen till form och innehåll; dels vilken funktion den hade för jagberättaren och för den berättelsevärld där berättelsen är publicerad, på ett diskussionsforum på Internet. Verktyget för att nå djupare förståelse kring detta har varit den narrativa analysen. Via analysen framkom bland annat att temat för berättelsen var jagberättarens kamp mellan yttre/inre krav och de egna resurserna, samt att berättelsen hade en vårdande funktion dels för jagberättaren själv, dels för övriga aktörer i berättelsevärlden..

Det är betydelsefullt för chefer att samverka med deras medarbetare och stödresurser för deras hållbarhet och funktion som chef. Stödet har en stor relevans för ett bra chefskap. Just målgruppen mellanchefer besitter en komplex position då de är under ett högt tryck av krav, både från de undre och de övre nivåerna. Studiens syfte var att undersöka mellanchefers upplevda behov av stöd i deras funktion som mellanchef, samt om det är möjligt att urskilja likheter i deras uppfattningar av stöd på deras respektive arbetsplats. Studien tillämpade en kvalitativ metod där data samlades in genom semistrukturerade intervjuer.

När älgskötselområden fick registreras 1992 skrev regeringen att de lokala samråden i jakt och viltfrågor skulle intensifieras. Lokala samrådet är en partsammansatt grupp som har till uppgift att försöka enas om ett gemensamt förslag angående förvaltning och tilldelning av älg. Syftet med studien var att analysera lokala samrådets funktion, älgskötselområdens roll i lokala samrådet samt älgskötselområdens deltagande i de lokala samråden. Undersökningen utfördes med hjälp av litteraturstudier. För att få en djupare förståelse i ämnet intervjuades fyra tjänstemän som har mycket kunskap i ämnet.

SAMMANFATTNING Examensarbete, Human Resource Management, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, Organisation, VT2013.  Titel: ?Medarbetarsamtal ? vilken funktion fyller de?? Handledare: Kjell ArvidssonFörfattare: Josephine Berg, Magnus Ivarsson och Martina Jonsson Examinator: Mikael Lundgren Bakgrund: Att det hålls årliga medarbetarsamtal tillhör vanligheterna på de flesta företag, såväl inom privat som inom offentlig sektor. Men är det någon mening med att ha medarbetarsamtal? Vi undrar om de finns endast för att fylla ett ceremoniellt syfte, om det är något ledningen bestämt utan att förklara varför för de anställda? Syfte: Syftet med vår studie är att försöka ta reda på hur chefer och medarbetare upplever medarbetarsamtalför att se om dessa samtal fyller någon funktion eller om de existerar någon egentlig anledning. Metod: För att besvara studiens syfte har ett induktivt angreppssätt med en kvalitativ metod valts som grund för uppsatsen.

Denna studies syfte var att undersöka om dövas åldersförändringar i arbetsminnesbearbetning skiljer sig från hörandes. Fyra grupper deltog, döva (teckenspråkiga) och hörande (icke teckenspråkiga), indelade i grupper om yngre och äldre (> 65 år). Femtiosex personer deltog, jämnt fördelade över de fyra grupperna. Samtliga fick genomgå ett arbetsminnestest indelat i tre delar, ett spatialt, ett temporalt och ett spatialt - temporalt test. Den spatiala naturen hos teckenspråket förväntades leda till en relativt sett förstärkt funktion i detta test hos de teckenspråkiga.