Denna rapport är ett examensarbete som utförts vid Institutionen för datavetenskap vid Högskolan i Skövde.Examensarbetet behandlar transportlogistik och samordning av företag i allmänhet, samt ett transportsamordningsprojekt i Falköping.Denna rapport syftar till att utgöra en form av rekommendation för en sådan transportsamverkan.Rapporten inleds med en bakgrundsbeskrivning där jag redovisar varför och hur transportsamordningsprojektet i Falköping startade samt vilka fördelar en fungerande transportsamverkan kan ge.I introduktionen gör jag en historisk tillbakablick över transportlogistikens utveckling samt beskriver de fyra transportkomponenterna; väg, terminal, godsbärare och drivmedel. Här behandlar jag även organisationsteoretiska faktorer som kan inverka vid en samordning av företag.Rapporten innehåller också en detaljerad problembeskrivning där jag avgränsar problemet samt ger två perspektiv ur vilka problemen kan granskas. Dessutom anger jag ett antal problemställningar som jag anser vara intressanta och motiverar varför jag ser dem som intressanta.Vidare redovisar jag mitt tillvägagångssätt vid genomförandet av en intervjuundersökning, analyserar den insamlade informationen samt drar slutsatser med utgångspunkt från denna analys samt reflekterar över hur det projekt jag studerat varit organiserat och hur det har utvecklats.I rapportens sista kapitel försöker jag, med utgångspunkt från de erfarenheter jag skaffat mig under arbetets gång, att ge ett antal rekommendationer gällande transportsamordning och projekt liknande det i Falköping..

KARLSTADSUNIVERSITETSociologi ÄMNE: Sociologi, C-kurs.                                HANDLEDARE: Annika Jonsson                                  SAMMANFATTNING: Studiens syfte är att utifrån en intervjustudie med utsatta invandrade kvinnor ta reda på om våldet normaliseras och i så fall i vilken utsträckning i de tre narrativ, utifrån Eva Lundgrens förståelde. I denna kvalitativa studie har tre informanter intervjuats genom en narrativ metod, där de undersöktes enskilt. Intervjuerna har därefter analyserats utifrån den patriarkat teorin samt Lundgrens förståelse av våldets normaliseringsprocess. Resultaten av studien visar att i mina respondenters fall är normaliseringsprocessen inte en helt fungerande teori. Mina respondenter är ursprungligen ifrån ett land där kvinnor och män inte har samma rättigheter, där kvinnan är underordnad mannen.

Bakgrund: Diabetes ökar bland befolkningen och idag finns 350 000 personer med diabetes i Sverige. Diabetes typ II behandlas främst med egenvård som ändrade kostvanor och ökad motion. Detta kan minska senkomplikationer som försämrad blodcirkulation, svårläkta sår och ögonbottenförändringar. För att klara egenvården krävs att personen med diabetes är självständig men ändå känner en trygghet i att sjuksköterskan finns till för att stötta och inge en positiv attityd när motivationen brister. Dorothea Orem förespråkar varje individs förmåga till självläkning genom egenvård och motivation till att upprätthålla liv, hälsa och välbefinnande.

Bakgrund: Antal besök och inplanerade undersökningar på radiokliniska avdelningar har ökat under de senaste åren. Eftersom avdelningarna består av högteknologisk apparatur kan det vara en främmande miljö som skrämmer barn. För att röntgensjuksköterskor bättre ska kunna bemöta barnen och ge dem anpassat vård med hänsyn till deras ålder och utvecklingsnivå, behövs kunskap och förståelse för hur barn upplever röntgenundersökningar. Syfte: Syftet var att få mer kunskap om barns upplevelser vid röntgenundersökningar.Metod: Studien utfördes som en systematisk litteraturgranskning av åtta kvalitativa artiklar som analyserades och ställdes samman enligt Granheim & Lundman (2004) analysmetod för kvalitativa studier. Resultat: Resultatet visar att barnen upplevde lidande men också välbefinnande i samband med röntgenundersökningar. Analys av artiklarna gav fem kategorier, barns rättigheter, tid och kommunikation, kunskap och röntgenmiljö, familjen och lekterapi.  Slutsats: Röntgenmiljön kan vara främmande och skrämmande för barn.

Bakgrund: Det är känt att erektil dysfunktion, eller impotens, orsakas av förstorad prostata, depression och diabetes. Den typ av erektil dysfunktion som orsakas av diabetes har en mer komplicerad utveckling än övriga orsaker.Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa sexuellt aktiva mäns erfarenheter av erektil dysfunktion till följd av diabetes mellitus typ 2.Metod: Metoden som valdes var en litteraturöversikt med kvalitativa och kvantitativa artiklar. Datamaterialet bestod av tio kvantitativa och två kvalitativa artiklar.Resultat: Två kategorier identifierades såsom Livet påverkas samt Förståelse för situationen med underkategorier.Konklusion: Det råder kunskapsbrist i fråga om varför män drabbas av erektil dysfunktion. Många män anser inte att det finns någon fungerande behandling. Om kontroll av den erektila funktionen ingick i årskontrollen av diabetes tillsammans med en välgrundad information samt adekvat behandling skulle de drabbade männen och deras partner få bättre insikt och medvetande om problemet.

Syftet med detta arbete var att ta fram en arbetsmetod som underlättar arbetsgången med verktygsoptimering på Scanias produktionsenhet för motorkomponenter. Metoden ska beskriva hur arbetet ska ske internt såväl som hur arbetet ska ske med verktygsleverantörer. Arbetsmetoden ska både behandla hur optimering av befintliga bearbetningsprocesser ska gå till samt hur tillvägagångssättet för verktygsoptimering vid anskaffning av nya verkstadsmaskiner.Som metod valdes att studera befintliga arbetsprocesser på Scania samt att utföra semistrukturerade intervjuer med personer i funktioner inom motor som idag arbetar med dessa frågor. Dessa funktioner har främst varit bearbetningstekniker, beredare, metodlabb, inköp, produktionstekniker, produktionsledare och operatörer.Intervjuer genomfördes också med representanter för de tre mest anlitade verktygsleverantörerna.Resultatet blev att en befintlig tidigare okänd väl fungerande arbetsprocess har identifierats. Processen lider idag av vissa svårigheter vid dels initieringen av nya uppdrag samt vid införandet av framtagna lösningar.

Bakgrund: Arbetsfrånvaro och långtidssjukskrivningar på grund av arbetsrelaterad stress och psykisk ohälsa ökar. Dess effekter påverkar både individen, organisationen och samhället. Ett bra fungerande arbetsliv bidrar till folkhälsan både genom att minska den arbetsrelaterade ohälsan och de sociala skillnaderna i ohälsa.Syfte: Syftet var att beskriva effekter av interventioner vid arbetsrelaterad stress.Metod: Denna studie var en litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar granskades. Artiklarna analyserades, sammanfattades och delades in i tre teman. Resultaten beskrivs med hjälp av dessa tre teman.Reslutat: Vår studie visade att de vanligaste effekterna av interventioner vid arbetsrelaterad stress var förändringar i stressnivåer, ökad kunskap och förståelse för arbetsrelaterad stress samt ökat stöd, förändrade beteenden och attityder.

Jag blev under min utbildning introducerad i smidets värld och där är jag kvar. Jag har velat fördjupa mina kunskaper att smida tillsammans med barn men underlaget som finns är tunt. Jag har även märkt under mina VFU perioder att metalldelen i skolan inte får det utrymme som den förtjänar. Varpå syftet med mitt arbete har varit att ta reda på hur man kan belysa smidets kulturtradition, hur man kan arbeta med smidet i skolan och visa varför metallslöjden förtjänar större utrymme inom ämnet trä- och metallslöjd. Metoden för att söka svar på mina frågor består av litteraturstudier inom ämnet samt intervjuer med lärare i grundskolan som undervisar i smide.

I ett audionomperspektiv gjordes en litteraturstudie av transponering av frekvenser som teknik i hörapparater. Relevant information från vetenskapliga artiklar valdes för att beskriva när det kan vara aktuellt med denna anpassning och vilka ljudsituationer som kan förbättras. Vid frekvenstransponering flyttas inkommande frekvenser från ett frekvensområde till ett annat frekvensområde vid utsignal. Flera tidigare studier har gjorts med olika anpassningar av denna teknik och de flesta av dem visade på problematik, t ex ett alltför onaturligt ljud. Senare studier visade på att tekniken kan passa för personer med svåra diskantnedsättningar där förstärkning inte räcker till, men att det var viktigt att anpassa tekniken individuellt och att träna på användandet.

Syftet med denna studie är att undersöka hur instrumentallärare bemöter och undervisar nervösa elever. Fyra lärare har intervjuats, två från en kulturskola och två från en musikhögskola. Resultatet visar på vikten av att sätta relationen mellan läraren och eleven i centrum. Läraren har stora möjligheter att påverka en elevs nervositet både på ett positivt och negativt sätt, beroende på hur man är som person och genom sitt sätt att bemöta eleven. Det är viktigt att lära känna eleven och vara uppmärksam och lyhörd på hur denne är och mår.

För att bli en demokratisk medborgare behövs kunnande i matematik, då samhällsinformation ska förstås och kritiskt kunna granskas för att ha möjlighet att fatta välgrundade vardagsbeslut. Denna kunskap behövs även för fortsatta studier samt för att få ett fungerande yrkesliv. Fenomenet matematik¬undervisning kan av olika lärare beskrivas, upplevas och uppfattas på kvalitativt skilda sätt. Studiens syfte var att undersöka och beskriva nyexaminerade lärares uppfattningar av fenomenet matematikundervisning samt att nå en ökad förståelse för och kunskap om nyexaminerade lärares första tid som lärare i matematik. Studiens fenomenografiska ansats var kvalitativt analytisk och beskrivande.

Syftet med detta arbete var att beskriva och förstå hur eleverna uppfattar den arbetsplatsförlagda utbildningen, APU, samt hur den påverkar det egna lärandet. Dessa elever studerar på två olika gymnasieskolor i Norrbotten. Med lärandet menar vi elevers upplevelser av bemötande,förväntningar, trivsel, delaktighet, inflytande, lärande och undervisning under den arbetsplatsförlagda utbildningen. Information samlades via enkät och intervjuer. Frågorna var strukturerade och standardiserade med ett flertal öppna frågor.

Detta examensarbete är ett utvecklingsarbete av demonstrationsutrustning för enkel visning av fördelarna med M2M-tekniken vid insamling av mätdata och automatisk övervakning. Arbetet består av en praktisk del, som utgörs av demonstrationsväskan, och en mer teoretisk del, som utgörs av demonstrationsprogrammet. Programmet har utvecklats till att med ett mätkort kopplat till en PC samla in mätvärden (spänningar), dessa skickas sedan som ett SMS med ett GSM-modem till en mottagare. Mottagaren kan vara en serviceman som vill ha felmeddelanden från utrustning inom dennes ansvarsområde, mottagaren kan även vara en server som rymmer en databas vilken används för att spara viktiga mätvärden för längre tid, t.ex. loggning av elförbrukning hos något kraftbolags kund.

I denna uppsats undersöks hur tidpunkten för flytten hemifrån har förändrats mellan kohorterna 1965 och 1985. Här undersöks framför allt hur åldern vid flytten hemifrån har förändrats över tid samt skillnader och förändringar mellan kvinnor och män, ungdomar i olika delar av landet samt ungdomar med svensk respektive utländsk bakgrund.Resultaten visar att åldern vid flytten hemifrån har ökat för kvinnor men minskat för män. Detta har lett till att skillnaderna mellan könen har minskat. Förutom att medianåldern vid flytten hemifrån har förändrats mellan kohorterna har också mönstret för flytten hemifrån ändrats. En allt större andel flyttar i åldrarna kring 20 år, både bland kvinnor och män.

Tidigare forskning har visat att nyexaminerade lärare upplever svårigheter under första tiden i yrket. Som konsekvens av detta ska alla nyexaminerade lärare sedan 2011 genomgå en intro-duktionsperiod, där en erfaren lärare är mentor för en ny lärare. Än har ingen forskning hunnit studera detta, vilket motiverar vår studie. Vi undersökte nyexaminerade lärares upplevelser av mentorskapet som stöd och huruvida den obligatoriska introduktionsperioden påverkar upplevelsen. Vi genomförde intervjuer och utifrån en kvalitativ analys har vi kommit fram till att mentorskapet utformas olika beroende på relationen till mentorn och arbetslaget, synen på mentorskapet och kunskap om syftet av introduktionsperioden.