Sök:

Sökresultat:

2324 Uppsatser om Fungerande arbetsätt - Sida 66 av 155

EgenvÄrdens betydelse för personer med diabetes typ II

Bakgrund: Diabetes ökar bland befolkningen och idag finns 350 000 personer med diabetes i Sverige. Diabetes typ II behandlas frÀmst med egenvÄrd som Àndrade kostvanor och ökad motion. Detta kan minska senkomplikationer som försÀmrad blodcirkulation, svÄrlÀkta sÄr och ögonbottenförÀndringar. För att klara egenvÄrden krÀvs att personen med diabetes Àr sjÀlvstÀndig men ÀndÄ kÀnner en trygghet i att sjuksköterskan finns till för att stötta och inge en positiv attityd nÀr motivationen brister. Dorothea Orem föresprÄkar varje individs förmÄga till sjÀlvlÀkning genom egenvÄrd och motivation till att upprÀtthÄlla liv, hÀlsa och vÀlbefinnande.

Barn vill veta varför? : En litteratur studie av barns upplevelse vid röntgenundersökningar

Bakgrund: Antal besök och inplanerade undersökningar pÄ radiokliniska avdelningar har ökat under de senaste Ären. Eftersom avdelningarna bestÄr av högteknologisk apparatur kan det vara en frÀmmande miljö som skrÀmmer barn. För att röntgensjuksköterskor bÀttre ska kunna bemöta barnen och ge dem anpassat vÄrd med hÀnsyn till deras Älder och utvecklingsnivÄ, behövs kunskap och förstÄelse för hur barn upplever röntgenundersökningar. Syfte: Syftet var att fÄ mer kunskap om barns upplevelser vid röntgenundersökningar.Metod: Studien utfördes som en systematisk litteraturgranskning av Ätta kvalitativa artiklar som analyserades och stÀlldes samman enligt Granheim & Lundman (2004) analysmetod för kvalitativa studier. Resultat: Resultatet visar att barnen upplevde lidande men ocksÄ vÀlbefinnande i samband med röntgenundersökningar. Analys av artiklarna gav fem kategorier, barns rÀttigheter, tid och kommunikation, kunskap och röntgenmiljö, familjen och lekterapi.  Slutsats: Röntgenmiljön kan vara frÀmmande och skrÀmmande för barn.

NÀr erektionen försvinner : MÀns erfarenheter av erektil dysfunktion till följd av diabetes mellitus typ 2. En litteraturöversikt

Bakgrund: Det Àr kÀnt att erektil dysfunktion, eller impotens, orsakas av förstorad prostata, depression och diabetes. Den typ av erektil dysfunktion som orsakas av diabetes har en mer komplicerad utveckling Àn övriga orsaker.Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa sexuellt aktiva mÀns erfarenheter av erektil dysfunktion till följd av diabetes mellitus typ 2.Metod: Metoden som valdes var en litteraturöversikt med kvalitativa och kvantitativa artiklar. Datamaterialet bestod av tio kvantitativa och tvÄ kvalitativa artiklar.Resultat: TvÄ kategorier identifierades sÄsom Livet pÄverkas samt FörstÄelse för situationen med underkategorier.Konklusion: Det rÄder kunskapsbrist i frÄga om varför mÀn drabbas av erektil dysfunktion. MÄnga mÀn anser inte att det finns nÄgon fungerande behandling. Om kontroll av den erektila funktionen ingick i Ärskontrollen av diabetes tillsammans med en vÀlgrundad information samt adekvat behandling skulle de drabbade mÀnnen och deras partner fÄ bÀttre insikt och medvetande om problemet.

Arbetsprocess för verktygsoptimering

Syftet med detta arbete var att ta fram en arbetsmetod som underlÀttar arbetsgÄngen med verktygsoptimering pÄ Scanias produktionsenhet för motorkomponenter. Metoden ska beskriva hur arbetet ska ske internt sÄvÀl som hur arbetet ska ske med verktygsleverantörer. Arbetsmetoden ska bÄde behandla hur optimering av befintliga bearbetningsprocesser ska gÄ till samt hur tillvÀgagÄngssÀttet för verktygsoptimering vid anskaffning av nya verkstadsmaskiner.Som metod valdes att studera befintliga arbetsprocesser pÄ Scania samt att utföra semistrukturerade intervjuer med personer i funktioner inom motor som idag arbetar med dessa frÄgor. Dessa funktioner har frÀmst varit bearbetningstekniker, beredare, metodlabb, inköp, produktionstekniker, produktionsledare och operatörer.Intervjuer genomfördes ocksÄ med representanter för de tre mest anlitade verktygsleverantörerna.Resultatet blev att en befintlig tidigare okÀnd vÀl fungerande arbetsprocess har identifierats. Processen lider idag av vissa svÄrigheter vid dels initieringen av nya uppdrag samt vid införandet av framtagna lösningar.

Effekter av interventioner vid arbetsrelaterad stress

Bakgrund: ArbetsfrÄnvaro och lÄngtidssjukskrivningar pÄ grund av arbetsrelaterad stress och psykisk ohÀlsa ökar. Dess effekter pÄverkar bÄde individen, organisationen och samhÀllet. Ett bra fungerande arbetsliv bidrar till folkhÀlsan bÄde genom att minska den arbetsrelaterade ohÀlsan och de sociala skillnaderna i ohÀlsa.Syfte: Syftet var att beskriva effekter av interventioner vid arbetsrelaterad stress.Metod: Denna studie var en litteraturstudie dÀr tio vetenskapliga artiklar granskades. Artiklarna analyserades, sammanfattades och delades in i tre teman. Resultaten beskrivs med hjÀlp av dessa tre teman.Reslutat: VÄr studie visade att de vanligaste effekterna av interventioner vid arbetsrelaterad stress var förÀndringar i stressnivÄer, ökad kunskap och förstÄelse för arbetsrelaterad stress samt ökat stöd, förÀndrade beteenden och attityder.

UNGDOMARS FLYTT HEMIFRÅN : ? EN ANALYS AV KOHORTERNA 1965-1985

I denna uppsats undersöks hur tidpunkten för flytten hemifrÄn har förÀndrats mellan kohorterna 1965 och 1985. HÀr undersöks framför allt hur Äldern vid flytten hemifrÄn har förÀndrats över tid samt skillnader och förÀndringar mellan kvinnor och mÀn, ungdomar i olika delar av landet samt ungdomar med svensk respektive utlÀndsk bakgrund.Resultaten visar att Äldern vid flytten hemifrÄn har ökat för kvinnor men minskat för mÀn. Detta har lett till att skillnaderna mellan könen har minskat. Förutom att medianÄldern vid flytten hemifrÄn har förÀndrats mellan kohorterna har ocksÄ mönstret för flytten hemifrÄn Àndrats. En allt större andel flyttar i Äldrarna kring 20 Är, bÄde bland kvinnor och mÀn.

Smide : Att smida med barn i grundskolan

Jag blev under min utbildning introducerad i smidets vÀrld och dÀr Àr jag kvar. Jag har velat fördjupa mina kunskaper att smida tillsammans med barn men underlaget som finns Àr tunt. Jag har Àven mÀrkt under mina VFU perioder att metalldelen i skolan inte fÄr det utrymme som den förtjÀnar. VarpÄ syftet med mitt arbete har varit att ta reda pÄ hur man kan belysa smidets kulturtradition, hur man kan arbeta med smidet i skolan och visa varför metallslöjden förtjÀnar större utrymme inom Àmnet trÀ- och metallslöjd. Metoden för att söka svar pÄ mina frÄgor bestÄr av litteraturstudier inom Àmnet samt intervjuer med lÀrare i grundskolan som undervisar i smide.

Nyttan av frekvenstransponering som teknik i hörapparater

I ett audionomperspektiv gjordes en litteraturstudie av transponering av frekvenser som teknik i hörapparater. Relevant information frÄn vetenskapliga artiklar valdes för att beskriva nÀr det kan vara aktuellt med denna anpassning och vilka ljudsituationer som kan förbÀttras. Vid frekvenstransponering flyttas inkommande frekvenser frÄn ett frekvensomrÄde till ett annat frekvensomrÄde vid utsignal. Flera tidigare studier har gjorts med olika anpassningar av denna teknik och de flesta av dem visade pÄ problematik, t ex ett alltför onaturligt ljud. Senare studier visade pÄ att tekniken kan passa för personer med svÄra diskantnedsÀttningar dÀr förstÀrkning inte rÀcker till, men att det var viktigt att anpassa tekniken individuellt och att trÀna pÄ anvÀndandet.

Peppa dom : En undersökning i bemötandet av nervösa instrumentalelever

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur instrumentallÀrare bemöter och undervisar nervösa elever. Fyra lÀrare har intervjuats, tvÄ frÄn en kulturskola och tvÄ frÄn en musikhögskola. Resultatet visar pÄ vikten av att sÀtta relationen mellan lÀraren och eleven i centrum. LÀraren har stora möjligheter att pÄverka en elevs nervositet bÄde pÄ ett positivt och negativt sÀtt, beroende pÄ hur man Àr som person och genom sitt sÀtt att bemöta eleven. Det Àr viktigt att lÀra kÀnna eleven och vara uppmÀrksam och lyhörd pÄ hur denne Àr och mÄr.

Uppfattningar av matematikundervisning : En fenomenografisk studie

För att bli en demokratisk medborgare behövs kunnande i matematik, dÄ samhÀllsinformation ska förstÄs och kritiskt kunna granskas för att ha möjlighet att fatta vÀlgrundade vardagsbeslut. Denna kunskap behövs Àven för fortsatta studier samt för att fÄ ett fungerande yrkesliv. Fenomenet matematikundervisning kan av olika lÀrare beskrivas, upplevas och uppfattas pÄ kvalitativt skilda sÀtt. Studiens syfte var att undersöka och beskriva nyexaminerade lÀrares uppfattningar av fenomenet matematikundervisning samt att nÄ en ökad förstÄelse för och kunskap om nyexaminerade lÀrares första tid som lÀrare i matematik. Studiens fenomenografiska ansats var kvalitativt analytisk och beskrivande.

Demonstrationsutrustning för M2M tillÀmpning

Detta examensarbete Àr ett utvecklingsarbete av demonstrationsutrustning för enkel visning av fördelarna med M2M-tekniken vid insamling av mÀtdata och automatisk övervakning. Arbetet bestÄr av en praktisk del, som utgörs av demonstrationsvÀskan, och en mer teoretisk del, som utgörs av demonstrationsprogrammet. Programmet har utvecklats till att med ett mÀtkort kopplat till en PC samla in mÀtvÀrden (spÀnningar), dessa skickas sedan som ett SMS med ett GSM-modem till en mottagare. Mottagaren kan vara en serviceman som vill ha felmeddelanden frÄn utrustning inom dennes ansvarsomrÄde, mottagaren kan Àven vara en server som rymmer en databas vilken anvÀnds för att spara viktiga mÀtvÀrden för lÀngre tid, t.ex. loggning av elförbrukning hos nÄgot kraftbolags kund.

Elevers upplevelse av lÀrande under APU

Syftet med detta arbete var att beskriva och förstÄ hur eleverna uppfattar den arbetsplatsförlagda utbildningen, APU, samt hur den pÄverkar det egna lÀrandet. Dessa elever studerar pÄ tvÄ olika gymnasieskolor i Norrbotten. Med lÀrandet menar vi elevers upplevelser av bemötande,förvÀntningar, trivsel, delaktighet, inflytande, lÀrande och undervisning under den arbetsplatsförlagda utbildningen. Information samlades via enkÀt och intervjuer. FrÄgorna var strukturerade och standardiserade med ett flertal öppna frÄgor.

Förutsatt att man klaffar... : En kvalitativ studie om hur nyexaminerade lÀrare upplever mentorskapet under sin introduktionsperiod

Tidigare forskning har visat att nyexaminerade lĂ€rare upplever svĂ„righeter under första tiden i yrket. Som konsekvens av detta ska alla nyexaminerade lĂ€rare sedan 2011 genomgĂ„ en intro-duktionsperiod, dĂ€r en erfaren lĂ€rare Ă€r mentor för en ny lĂ€rare. Än har ingen forskning hunnit studera detta, vilket motiverar vĂ„r studie. Vi undersökte nyexaminerade lĂ€rares upplevelser av mentorskapet som stöd och huruvida den obligatoriska introduktionsperioden pĂ„verkar upplevelsen. Vi genomförde intervjuer och utifrĂ„n en kvalitativ analys har vi kommit fram till att mentorskapet utformas olika beroende pĂ„ relationen till mentorn och arbetslaget, synen pĂ„ mentorskapet och kunskap om syftet av introduktionsperioden.

Hur ska en lÀrare agera pÄ bÀsta sÀtt nÀr denne misstÀnker att en elev far illa i sin hemmiljö?: kolliderar socialtjÀnstens mÄl med verkligheten vad det gÀller att anmÀla nÀr barn far illa?

Huvudsyftet med uppsatsen Àr att beskriva hur en lÀrare bör agera nÀr denne misstÀnker att ett barn far illa. Jag försöker att skapa en helhetsbild av omhÀndertagandeproceduren. Uppsatsens olika delar beskriver processen frÄn anmÀlan till omhÀndertagande eller andra insatser. Vidare vill jag undersöka vilka faktorer som avgör om en lÀrare vid misstanke att ett barn far illa, vÀljer att anmÀla till socialtjÀnsten eller inte. En lÀrare ska aldrig göra en egen utredning angÄende om ett barn har dÄliga hemförhÄllande eller inte.

Alkylering av etengas över zeolit H-betakatalysator med silica sol som bindemedel

Det finns idag inget enkelt sÀtt att dela mappar och filer mellan datorer över Internet utan att behöva spara dessa pÄ flera stÀllen. Detta Àr ett problem dÄ man ibland inte vill ha all sin information spridd över flera kÀllor eller inte har nog med utrymme för att spara samma data pÄ flera stÀllen.Problemet i frÄga blir att koppla ihop datorer över Internet. DÄ datorer kan flyttas runt mellan olika nÀtverk och dÀrför ha olika IP-adresser krÀvs en lösning som hÄller reda pÄ detta. En anvÀndbar lösning ska inte krÀva att anvÀndarna ska veta om denna information. Eftersom projektet Àr över Internet sÄ krÀvs det att det Àr vÀldefinierat hur kommunikation utförs.Projektet delades in i tre komponenter, en klient, en server och en master-server, som kunde utvecklas sida vid sida av varandra dÄ den enda interaktionen mellan modulerna Àr nÀtverkskommunikationen.

<- FöregÄende sida 66 NÀsta sida ->