Bakgrund: Att arbeta som sjuksköterska innebär ständiga möten med människor av olika etnisk bakgrund. I sin profession har sjuksköterskan en rad olika lagar och etiska riktlinjer att följa, vilket kan bli problematiskt att förhålla sig till i möten med patienter som inte talar språket och har en annan kulturell bakgrund. För att kunna ge god omvårdnad och främja hälsa visar tidigare studier på att sjuksköterskan behöver ha ett visst kulturmedvetet tankesätt och kompetens. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka sjuksköterskans erfarenheter av att motivera till hälsofrämjande åtgärder hos icke svensktalande patienter. Metod: Empirisk intervjustudie med stöd från en strukturerad intervjuguide med öppna frågor. Insamlat material analyserades enligt riktlinjer för kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskornas uppfattning av hälsofrämjande åtgärder innefattade livsstilsförändringar och egenvårdsråd.

Denna diskursanalys har sin bakgrund i min Frustration över att inte förstå användandet av ordet kulturarv i skolans styrdokument och i andra texter och medier. Syftet med arbetet är att bidra till diskussionen om kulturarv i läro- och kursplaner samt i skolundervisningen, speciellt i bildämnet. I uppsatsen diskuteras användningen av ordet/begreppet kulturarv i skolans styrdokument från 1969 och framåt, hur ett antal människor inom skolvärlden använder begreppet samt hur dessa människor menar att läroplansformuleringarna om kulturarv bör återspeglas i bildundervisningen. Det empiriska materialet består förutom styrdokumenten av transkriptioner av intervjuer, texter från kommunala hemsidor och Riksantikvarieämbetets hemsida.I resultatet syns en diskursiv kamp mellan begreppen kultur och kulturarv. Kulturarv tycks användas synonymt med kultur, och det framgår att både intervjupersoner och skolans styrdokument hanterar begreppet kulturarv på ett osäkert sätt.

Diabetes typ 1 är en kronisk sjukdom där insulinproduktionen är helt eller delvis upphörd. Det finns idag inget botemedel utan behandlingen är symtomlindrande. Sjukdomen kräver daglig kontroll och en individ som lever med diabetes måste alltid vara uppmärksam på kort- och långsiktiga komplikationer. Individen måste på egen hand, med stöttning av närstående och sjukvård, kunna bemästra de olika situationer som kan tänkas uppkomma vid en diabetessjukdom. Att leva med diabetes typ 1 som tonåring kan ställa andra krav än vad en frisk tonåring kan ställas inför.

Syftet med det här arbetet är att ge en inblick i hur miljöberikning har utvecklats samt hur det kan påverka stereotypa beteenden hos djur i djurparksmiljöer. Stereotypi är repetitiva beteendemönster som uppkommer av Frustration och/eller av funktionsnedsättning i hjärnan. Stereotypa beteenden ses som tydliga tecken på nedsatt välfärd och förekommer i stort sett hos alla djurparksdjur i olika former. De mest förekommande stereotypa beteendena är s.k. "pacing" och oral stereotypi.

Anorexia nervosa är ett allvarligt och livshotande tillstånd. Sjukdomen kännetecknas av viktnedgång och en förvrängd kroppsbild. Denna sjukdom drabbar inte bara individen som injuknat utan hela familjen påverkas. Föräldrar till ett barn med anorexi är i stort behov av stöd och information. Sjuksköterskan har en viktig roll i vårdsammanhanget då föräldrarna ofta har skuldkänslor över barnets sjukdom eller känner sig skuldbelagda av vårdpersonal.

 Bakgrund: Vid litteraturgenomgång kunde tre kunskapsområden relaterade till barns undernäring i ett globalt perspektiv identifieras. Omfattning och åtgärder är väl utforskade ämnen, medan det finns mindre forskning gällande hälso- och sjukvårdens roll och framförallt saknas sammanställd forskning om omvårdnaden av undernärda barn i låginkomstländer. Syfte: Studiens syfte var att belysa omvårdnaden av undernärda barn i ett globalt perspektiv. Metod: Arbetet genomfördes som empirisk studie med kvalitativ ansats. Analysen av data, bestående av texter från bloggar och reseberättelser skrivna av sjuksköterskor på fältuppdrag, genomfördes stegvis, inspirerat av metoden för berättelseanalys enligt Friberg (2006) samt med stöd av omvårdnadens fyra metabegrepp (Fawcett, 2005).

Invandringen till Sverige har ökat det senaste året, vilket medfört att antalet individer som har svårigheter att förstå och tala det svenska språket ökat inom vården. Forskning visar att patienter till följd av språkbarriärer är mindre nöjda med vården. Eftersom kommunikationen utgör en viktig del av vårdpersonals arbete, behövs kunskap om vårdpersonals upplevelser av språkbarriärer och hur de hanterar dem. Syftet med studien är att beskriva vårdpersonals upplevelser av språkbarriärer. Studien är en litteraturstudie baserad på vetenskapliga kvalitativa artiklar.

Bakgrund:I sjuksköterskeutbildningen betonas betydelsen av samarbete med patienters anhöriga. I takt med att synen på psykisk ohälsa förändrades avvecklades den institutionsbaserade vårdformen. 1995 års psykiatrireform syftade till att stärka dessa patienters rättigheter och ställning i samhälletSyfte:Beskriva anhörigas upplevelser av att ha en närstående med psykisk ohälsa.Metod:En litteraturöversikt gjord enligt Fribergs (2010) metod för litteraturöversikter. Efter sökningar i databaserna Academic search premiere, Cinahl Plus with Full Text, Medline och PsychInfo valdes tolv kvalitativa artiklar för att analyseras. Den teoretiska referensramen för arbetet är Katie Erikssons lidandebegrepp.

Idag kämpar företag för att överleva på den hårt konkurrerande marknaden och den ökade globaliseringen har gjort att många företag väljer att söka lyckan i ett annat land. Flera företag väljer idag att lägga hela eller delar av sin verksamhet i andra länder. I och med en etablering i ett främmande land kommer företaget att möta en helt ny och främmande kultur och nya affärsbeteenden. Kulturskillnader kan vara ett centralt problem som kan ställa till med svårigheter för företaget och de anställda. Syftet med denna undersökning var att få en ökad förståelse för hur svenska medarbetare i en svensk organisation i Thailand upplever eventuella kulturskillnader mellan Sverige och Thailand.

Introduktion: På en akutmottagning är arbetet ofta hektiskt och varierande. I en sådan miljö kan bristen av en god kommunikation mellan sjuksköterska och patient kan vara det största hindret för bra bemötande av patienten. Kommunikation är därför en av sjuksköterskans viktigaste arbetsverktyg i mötet med patienter. Bakgrund: På en akutmottagning bedrivs ett akut omhändertagande av en akut sjuk/skadad patient som kommit till mottagningen själv eller med hjälp av ambulans. Något som inte är ovanligt på en akutmottagning är att patienterna behöver vänta på att träffa läkare, vilket kan ta upp till flera timmar och kan leda till Frustration hos patienterna.

Syftet med denna studie är att undersöka vilken typ av emotionellt arbete yrkesverksamma specialistutbildade ambulanssjuksköterskor utför i sitt arbete och hur detta står i relation till brist på återkoppling. För att undersöka detta utfördes kvalitativa intervjuer med sex ambulanssjuksköterskor. Den insamlade empirin analyserades sedan utifrån teorier samt tidigare forskning inom emotionssociologi och även tidigare forskning rörande ambulanspersonal och återkoppling. Resultatet för det emotionella arbetet visar på tre områden som är särskilt framträdande; hanteringen av egna och andras känslor i det dagliga arbetet; situationer som bryter mot mönstret; och strategin att distansera sig från arbetet för att orka med de ibland mycket känslomässigt påfrestande situationerna som uppkommer. Resultatet visar vidare att ambulanssjuksköterskornas främsta skäl till önskan om återkoppling, i denna studie uppdelad i medicinsk och känslomässig återkoppling, är att hela tiden ha högsta möjliga kompetens.

Bakgrund: Övervikt är ett internationellt hälsoproblem. Tidiga insatser av barnhälsovården är betydelsefulla och kan förebygga och förhindra framtida komplikationer.Syfte: Syftet var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av att stödja familjer med ett överviktigt barn till en mer hälsosam livsstil.Metod: Kvalitativa intervjuer genomfördes med åtta distriktssköterskor inom barnhälsovården i södra Sverige. Analysen av intervjuerna genomfördes med en metod för kvalitativ manifest innehållsanalys.                  Resultat: Studiens resultat redovisas i tre kategorier: ?Relationer mellan distriktssköterskor och föräldrar?, ?Betydelsen av föräldrarnas insikt och vilja att förändra? samt ?Stödja familjerna till hälsosammare matvanor och motion? . I studien framkom att föräldrarnas insikt och vilja att förändra samt motivation var avgörande för att en förändring till en mer hälsosam livsstil skulle ske när ett barn var överviktigt.

SAMMANFATTNINGSuicid och suicidförsök är ett stort folkhälsoproblem i världen och de senaste 45 åren har suicid ökat med ca 60 procent. Sjuksköterskor som arbetar inom ambulanssjukvården möter ofta patienter med psykisk ohälsa. Detta påverkar sjuksköterskan på olika sätt. Vid självmordsförsök, hot om självmord eller vid misstänkt självmord kan ambulans larmas. I den akuta situationen är ibland ambulanssjuksköterskan den första kontakten med sjukvården.

Det plötsliga och oväntade dödsfallet är en svår och kaotisk situation för närstående men också en krävande situation för ambulanspersonal som skall tillgodose de närståendes behov. Det är viktigt att mötet mellan ambulanspersonal och närstående blir så optimalt som möjligt. Varje möte är unikt och kräver respekt, värme och engagemang från ambulanspersonalen. I prehospital sjukvård ges det sällan möjlighet till feedback från närstående efter en arbetsinsats, vilket försvårar chanserna till att utveckla och förbättra vårt omhändertagande. Syftet med denna studie är att belysa hur närstående har upplevt situationen och mötet med ambulanspersonal när det skett ett plötsligt dödsfall i hemmet.

Begreppet employer branding handlar om en arbetsgivares attraktivitet utifrån olika faktorer så som lön, förmåner, utveckling, arbetsmiljö etc. Begreppet har under de senaste 10 åren utvecklat ett starkt fäste i organisationers strategiska prioriteringar.Norrbottens läns landsting står inför en av deras största utmaningar för att säkra den framtida kompetensförsörjningen. Landstinget står inför ett stort generationsskifte med många pensionsavgångar och måste lyckas attrahera nya medarbetare att söka sig till organisationen. Ett starkt arbetsgivarmärke kan vara avgörande för hur levande en organisation blir, människan är en av de främsta resurserna i en organisation och medarbetarna är en viktig ambassadör.I Norrbottens läns landstings medarbetarundersökning från 2014 signalerar medarbetarna ett missnöje gentemot arbetsgivaren. Denna studie, som är en master uppsats i Human Resource Management med utgångspunkt i Sociologin, avser att genom kvalitativa intervjuer med anställda inom hälso- och sjukvården undersöka medarbetarnas upplevelser av arbetsgivaren för att identifiera vad missnöjet kan bero på.Resultatet visar att medarbetarna är nöjda med sin arbetsplats, med sina arbetsuppgifter och med sina kollegor.