Avsikten med föreliggande studie har varit att ta reda på förskollärares syn på det pedagogiska uppdraget utifrån läroplanens revidering och förskolläraryrkets professionaliseringsprocess. Utifrån de utvärderingar som gjorts av förskolans läroplan har den fått utökade mål framförallt i matematik, naturvetenskap och teknik och förskollärarna har dessutom fått det pedagogiska ansvaret för att arbeta mot de mål som strävas efter i läroplanen. Som bakgrund till studien beskriver jag hur förskollärarnas pedagogiska uppdrag vuxit fram genom tiden. Jag har i min studie inspirerats av en fenomenografisk metod och har genom intervjuer med sex förskollärare vilka arbetar i förskolan, undersökt deras svar på synen av det pedagogiska uppdraget utifrån den reviderade läroplanen och den begynnande professinaliseringen av yrket. Som teoriutgångspunkt har jag använt mig de kriterier som anses professinaliserande för ett yrke.

Uppskattningsvis beräknas idag 10-15 procent av alla par i Sverige vara ofrivilligt barnlösa och denna siffra beräknas stiga i framtiden. Ämnet ofrivillig barnlöshet är tabubelagt och känsloladdat, vilket bland annat kan medföra svårigheter i kommunikationen mellan den ofrivilligt barnlösa kvinnan och sjuksköterskan. Syftet med studien är att beskriva kvinnors upplevelser av ofrivillig barnlöshet. På så sätt avses sjuksköterskan få fler verktyg i själva bemötandet för att kunna utveckla vårdrelationen. Resultatet har sammanställts genom analys av fem självbiografier, gällande kvinnors upplevelser av sin ofrivilliga barnlöshet.

Bakgrund: Långvarig smärta är något som påverkar både den drabbade och hens närstående. Inom sjukvården glöms ofta de närstående bort vid vård av deras livspartner. Syfte: Att beskriva den närståendes upplevelse av att leva med en livspartner som har långvarig smärta. Metod: De databaser som söktes i var Cinahl, PubMed och PsykInfo. I kvalitetsgranskningen användes två omgjorda mallar av Forsberg och Wengström (2013).

Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskans upplevelse och erfarenhet av att vårda patienter med nedsatt psykisk hälsa inom hemsjukvård.Bakgrund: Hemsjukvård är idag ett av de snabbaste växande områdena inom hälso- och sjukvård. Distriktssköterskorna som arbetar inom hemsjukvård möter många olika patientgrupper och har ett brett omvårdnadsansvar. Den psykiska ohälsan i Sverige har kommit att räknas som ett av de verkligt stora folkhälsoproblemen. Distriktssköterskan inom hemsjukvård har en viktig roll att förebygga och hantera hemsjukvårdspatienter med nedsatt psykisk hälsa. Metod: Semistrukturerade intervjuer med åtta distriktssköterskor utfördes. Intervjumaterialet transkriberades och analyserades med kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Analysen resulterade i två kategorier: Ensam och maktlös samt Göra ett bra arbete och vara tillfreds.

Hot mot anställda inom polisen är ett arbetsmiljöproblem som riskerar att leda till negativa konsekvenser, både för den som blir utsatt och för verksamheten. Att kartlägga fenomenet och utifrån detta ge de anställda förutsättningarna att kunna hantera utsattheten är därför viktigt. Syftet med denna studie var att undersöka aspekter kring de allvarliga hot, och dess konsekvenser, som personal anställd vid Polismyndigheten i Västerbotten blivit utsatt för. En webbaserad enkät distribuerades till alla anställda inom verksamheten och datamaterialet (n = 330) analyserades genom ?², oberoende t-test och envägs ANOVA.

Syfte: Att undersöka intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av att smärtlindra respiratorvårdade patienter där både verbal och icke verbal kommunikation är en utmaning.Bakgrund: Intensivvårdssjuksköterskor möter dagligen respiratorbehandlade patienter som vårdas på grund av svåra sjukdomstillstånd. Denna patientgrupp upplever måttlig till svår smärta och intensivvårdssjuksköterskan ställs inför utmaningen att ge en adekvat smärtlindring. När dessa patienter inte kan kommunicera verbalt måste bedömningen av patientens behov ske utifrån tolkningar av kroppsspråk, ansiktsuttryck och fysiologiska reaktioner.Design: En kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats.Metod: Sex intensivvårdssjuksköterskor från två intensivvårdsavdelningar vid samma sjukhus i norra Sverige intervjuades hösten 2014 med stöd av en semistrukturerad intervjuguide. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys där tre kategorier och elva subkategorier framkom.Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier: att hitta en hållbar medicinsk och omvårdnadsmässig smärtbehandling, att skapa en ömsesidig kommunikation är en utmaning, samarbete och utbildning skapar förutsättningar för en patientsäker vård.Konklusion: För att optimera smärtlindring till respiratorvårdade patienter krävs både omvårdnadsåtgärder samt farmakologisk behandling. Det finns en rädsla att underbehandla smärta vilket kan skapa känslor av otillräcklighet och Frustration.

Bakgrund: Anorexia nervosa är en ätstörning där personerna har en förvrängd kroppsuppfattning och en intensiv rädsla för att gå upp i vikt. Detta leder till att personen använder olika metoder för att få en så låg kroppsvikt som möjligt. Sjukdomen debuterar ofta i tonåren och påverkar främst kvinnor.Syfte: Att beskriva unga kvinnors (12-25år) erfarenheter av omvårdnaden med Anorexia nervosa samt granska de inkluderade artiklarnas datainsamlingsmetod.Metod: Designen för litteraturstudien var deskriptiv och tio kvalitativa vetenskapliga artiklar inkluderades i resultatet. För att hitta dessa användes databaserna Cinahl, Medline och Scopus.Huvudresultat: I föreliggande studie har det visat sig att en god vårdrelation bidrar till trygghet och motivation till att tillfriskna. Det finns både negativa och positiva aspekter med att vårdas i grupp.

Bakgrund: Självskadebeteende är ett folkhälsoproblem som är svårupptäckt. Personer med självskadebeteende väcker ofta starka känslor hos vårdpersonalen. Sjuksköterskor som vårdardessa personer konfronteras ofta med sina känslomässiga reaktioner som kan om det inte uppmärksammas påverka patientens välbefinnande. För att öka välbefinnandet och lindralidandet hos patienter med självskadebeteende är det därför värdefullt att sjuksköterskan förhåller sig professionellt. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskorsupplevelser, erfarenheter och förhållningssätt i mötet med självskadande patienter.

Idag är cancer den andra vanligaste dödsorsaken i Sverige. För att kunna hjälpa patienterna som inte kommer att överleva en obotlig cancer diagnos, behövs bland annat erfarna sjuksköterskor inom palliativ vård. Den palliativa vården syftar till att lindra symtom för att patienten ska uppnå en god livskvalitet. Syftet med studien var att ur sjuksköterskans perspektiv beskriva betydelsefulla faktorer för god palliativ vård och sjuksköterskans upplevelse av dessa faktorers betydelse för den palliativa vården av vuxna personer med cancer och deras närstående. En kvalitativ litteraturstudie valdes som metod där 8 kvalitativa artiklar valdes ut och analyserades enligt Graneheim och Lundmans modell för innehållsanalys.

Barnavårdscentralen (BVC) är en frivillig men väl socialt accepterad del av barnhälsovården i Sverige. Behovet av stöd på BVC har förändrats över tid och nu dominerar de psykosociala behoven. Barn är beroende av vuxnas omsorg. Eftersom en stor andel av förskolebarnen träffar en BVC-sjuksköterska har hon en viktig roll i att identifiera och hjälpa barn som är utsatta för omsorgssvikt. Syftet med studien är att undersöka BVC-sjuksköterskors erfarenheter av att möta familjer där de misstänker att barn kan vara utsatta för omsorgssvikt och hur de upplever de resurser de har till sitt förfogande för att hjälpa barn och familj.En kvalitativ metod med induktiv ansats valdes och åtta BVC-sjuksköterskor intervjuades.

Syftet med denna studie är att studera ambulanssjuksköterskors upplevelser av att bedöma och vårda barn under tio års ålder med akut smärta i en prehospital kontext. Metod: Studien utfördes som en kvalitativ empirisk intervjustudie baserad på fem öppna frågor. Tio ambulanssjuksköterskor intervjuades och fick beskriva positiva och negativa upplevelser av att omhänderta barn 0-10 år med akut smärta i prehospital kontext. Materialet analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys med en manifest och latent ansats. Resultat: Upplevelser av det vårdande mötet var en utmaning. Ambulanssjuksköterskan förberedde sig inför smärtbehandling under framkörningen till barnet. En bra smärtlindring var förenad med ett gott omhändertagande men smärtbehandlingen var svår och mångfacetterad.

Jönsson, J & Persson, T Afasi. En litteraturstudie om kommunikation vid afasi orsakad av stroke. Examensarbete i omvårdnad 10 poäng. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, utbildningsområde omvårdnad, 2007. Afasi är ett samlingsnamn för språkliga skador och kan drabba människor i alla åldrar. Cirka 12 000 personer drabbas årligen i Sverige av afasi vilket är en vanlig åkomma efter stroke. Individen med afasi och dennes anhöriga känner en Frustration då de inte kan kommunicera med varandra, sjuksköterskan går här in och stöttar både patient och anhöriga.

Bakgrund: Sedan 1994 har distriktssköterskor fått förskriva läkemedel utifrån en lista som Socialstyrelsen ger ut och som revideras kontinuerligt. I en uppföljning som Socialstyrelsen gjorde 2004 sågs att distriktssköterskor trots att de såg klara fördelar med förskrivningsrätten ändå var väldigt försiktiga med att förskriva läkemedel. I Sverige har det inte genomförts så många studier när det gäller förskrivningsrätten och dess betydelse för distriktssköterskan i omvårdnaden och vilka faktorer som påverkar att förskriva läkemedel. Syfte: Att belysa distriktssköterskans upplevelse av förskrivningsrätten. Metod: I studien deltog 10 distriktssköterskor med förskrivningsrätt utifrån ett ?snöbolls urval? från tre olika vårdcentraler.

Den palliativa vårdfilosofin härstammar från hospice-rörelsen som tog form i England under 1960-talet. Syftet med den palliativa vården är att människor i livets slutskede ska få uppleva största möjliga livskvalitet. Bakgrunden beskriver den palliativa vårdfilosofin samt definierar begreppen lidande, hälsa, välbefinnande och vårdrelation. Studien genomfördes i form av en litteraturöversikt och materialet analyserades med inspiration av en kvalitativ innehållsanalys. Syftet med studien var att belysa de faktorer som ur sjuksköterskans perspektiv dels kan åsamka patienten vårdlidande och dels kan ge patienten välbefinnande i mötet inom palliativ vård.

Bakgrund: Att bli förälder är en omvälvande och stor förändring i livet och det är vanligt att bli nedstämd den första tiden som förälder. Oftast går det över ganska snabbt efter förloss-ningen men 10-20 procent av alla nyblivna mödrar mår fortsatt dåligt en längre tid och drab-bas av en förlossningsdepression. På grund av känslor som skam och skuld undviker många mödrar att söka vård och därför blir förlossningsdepression ofta oupptäckt och odiagnostise-rat.Syfte: Att beskriva mödrars upplevelser vid förlossningsdepression samt att beskriva upple-velsen av stödet från sjuksköterskan. Syftet var vidare att beskriva de inkluderade artiklarnas urvalsmetod och undersökningsgrupp.Metod: En beskrivande litteraturstudie baserad på 15 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Databaserna PsycINFO och Cinahl användes till litteratursökningen.Huvudresultat: Vanliga upplevelser hos mödrar med förlossningsdepression var rädsla, skuld och ökad sårbarhet för att hantera förändringar.