Många studier visar att elevers konsumtion av frukt och grönsaker är låg, både i Sverige och i övriga delar av världen. Då ett lågt intag av frukt och grönsaker förknippas med en ökad risk för fetma och övervikt är det väsentligt att förebyggande åtgärder genomförs. Idag pågår det flera olika projekt i världen med målet att öka konsumtionen av frukt och grönsaker bland barn. IDEFICS är ett av dessa projekt med ett övergripande mål att minska övervikt och fetma hos skolbarn i Europa. En viktig arena där barns matvanor kan påverkas är skolan och det är här effektiva insatser kan implementeras.

Detta arbete har genomförts i samarbete med Grafix inredning AB som tillverkar och säljer butiksinredningar för dagligvaruhandeln. Arbete utfördes i syfte att identifiera problem och behov som finns vad gäller frukt och grönsaksavdelningen i butiker. Målet med arbetet är ett förslag på ett fruktbord med tillbehör som löser de funna problemen. Arbetet inleddes med en förstudie där ett antal butiker besöktes där både personal och kunder intervjuades för att bestämma vad som fordras av den slutgiltiga produkten samt att införskaffa en förståelse för hur arbetet i butikers frukt och grönsaksavdelning utförs. Det huvudsakliga problemet för butikspersonalen är de många och tunga lyft som måste utföras i arbetet och som tyvärr många gånger inte kan utföras på ett ergonomiskt optimalt.

Matsvinn förekommer i alla steg i produktionskedjan. En del av det onödiga matsvinnet uppkommer i livsmedelsbutikerna när en stor mängd ätbara livsmedel av olika anledningar slängs. Någon form av svinn kommer troligtvis alltid finnas i en livsmedelsbutik varför syftet med detta examensarbete har varit att undersöka möjligheter att ta tillvara detta svinn genom omproduktion. Omproduktion har vi valt att definiera som att befintliga produkter förädlas eller på annat sätt omvandlas till en ny produkt. De metoder för omproduktion som framkommit i fallstudier har sedan analyserats utifrån ett lönsamhetsperspektiv.

Introduktion: Barn är under ständig utveckling och behöver näringsriktig kost. Flertalet studier har påvisat positiva effekter av att äta regelbundet och att följa rekommendationerna gällande grönsaker, frukt och fisk. Det har visats att olika matvanor tenderar till att följa med upp i åldrarna samtidigt som konsumtionen av vissa livsmedel minskar.Syfte: Syftet med den föreliggande undersökningen var att studera måltidsordning och matvanor bland elever i årskurs nio.Metod och material: Forskningsmetodiken för denna undersökning var kvantitativ där gruppenkäter användes. Deltagarna i undersökningen valdes ut via ett bekvämlighetsurval och totalt ingick 146 skolungdomar i årskurs nio.Resultat: Totalt besvarades 132 enkäter. Undersökningens resultat visade att 72 % äter frukost alla vardagar, medan det är 65 % som äter frukost under båda helgdagarna.

Patienter med schizofreni har betydligt större andel överviktiga jämfört med övriga befolkningen och har en ökad förekomst av livsstilsrelaterade sjukdomar och förtidig död, vilket kan sättas i relation till dålig kosthållning. Syftet med studien var därför att undersöka schizofrenipatienters intag av frukt, grönsaker och fett och jämföra det med Livsmedelsverkets rekommendationer. Syftet var också att beskriva vilka interventioner som utförts för att förändra schizofrenipatienters kostvanor. Livsmedelsverket och riktlinjer för hälsofrämjandeintervention användes som referensramar. Metodvalet var en systematisk litteraturstudie där sökning efter artiklar skedde både systematiskt via databaser och manuellt.

Rekommendationer fra?n Livsmedelsverket manar till ett o?kat intag av frukt och gro?nsaker samtidigt som halten av beka?mpningsmedel, pesticider, i dessa gro?dor har diskuterats myck- et. En fra?ga som ofta sta?lls i denna diskussion a?r ifall svenska frukter och gro?nsaker innehar la?gre halter av dessa beka?mpningsmedel och a?ven huruvida nuvarande niva?er av beka?mp- ningsmedel i frukt och gro?nsaker ger negativa ha?lsoeffekter. Syftet: Att underso?ka fo?rekomsten av pesticidrester i frukter och gro?nsaker och studera hur dessa skiljer sig i svenska gro?dor ja?mfo?rt med gro?dor odlade i andra la?nder. Dessutom a?mna- des underso?ka hur pesticider pa?verkar ma?nniskan. Metod: Litteraturstudie genomfo?rdes med hja?lp av artikelso?kning i databaserna PubMed och Web of Knowledge.

Bakgrund. Forskning har visat att få barn, vuxna och ungdomar når rekommendationerna gällande frukt- och grönsaksintag, fysisk aktivitet, skärmtid och regelbunden måltidsordning. I Sverige finns inga rekommendationer för skärmtid men i Kanada rekommenderas skärmtiden till max två timmar per dag. Forskning har visat tendenser till att skärmtiden ökar, samt att fysisk aktivitet och frukt- och grönsaksintaget minskar med stigande ålder.Syfte. Syftet med studien var att undersöka graden av fysisk aktivitet, skärmtid, måltidsordning och intaget av frukt och grönsaker hos gymnasieelever i Umeå.Metod.

Bakgrund Övervikt och dåliga kostvanor hos den gravida kvinnan har stor betydelse för barnets framtida hälsa. Det är viktigt att veta om och hur kvinnor ändrar sina kostvanor i samband med en graviditet.Syfte Att undersöka hur kostvanor och livsmedelsval innan en graviditet såg ut och eventuella kostförändringar under graviditeten hos kvinnor som fött ett eller flera barn.Metod En webbaserad enkät innehållande 17 frågor användes och rekryteringen skedde via Facebook samt forum och hemsidor relaterade till graviditet och familj. Totalt deltog 54 kvinnor som fött barn och var bosatta i Sverige. Icke-parametriska statistiska tester (Chi-2-test och Mann Whitney U-test) användes för att analysera skillnader mellan åldersgrupper och utbildningsnivåer. Resultat Medianåldern var 31 år och 46 av deltagarna uppgav att de har ett eller fler barn.

The consumer often chooses the store depending on the quality of the fruit and vegetable department. A study has proven that about half of the purchases in this department are impulsive. This gives the store a good possibility to influence the consumer?s behaviour in the fruit and vegetables department. Compared to other products, like pasta or rice, there are few brands represented in the f & v-department.

Vetskapen om att hjärtinfarkt till stor del kan förebyggas genom en hjärtskyddande livsstil gör området mycket intressant.Syfte: Att göra en undersökning över tid angående livsstilskunskap och beteende hos patienter som haft hjärtinfarkt med fokus på fysisk aktivitet, stresspåverkan, intag av frukt och grönsaker, samt rökning.Metod: Enkätutskick gjordes till två patientgrupper, som haft hjärtinfarkt för 2-4 månader sen (grupp 1, n = 35) respektive för ca 2 år sedan (grupp 2, n = 32). Svarsfrekvensen uppgick till 83 %. Resultat: Kunskapsmässigt framgick det att båda grupperna hade överlägset bäst kunskaper gällande rökning och stress. Störst osäkerhet rådde inom området frukt/grönsaker. Efter två år såg man att samtliga områden hade minskat i sin betydelse, dock marginellt inom fysisk aktivitet. Ett relativt gott hjärtskyddande beteende kan konstateras i patientgrupperna inom samtliga områden förutom stresshantering, vilket skilde sig markant från de övriga.

Patienter med schizofreni har betydligt större andel överviktiga jämfört med övriga befolkningen och har en ökad förekomst av livsstilsrelaterade sjukdomar och förtidig död, vilket kan sättas i relation till dålig kosthållning. Syftet med studien var därför att undersöka schizofrenipatienters intag av frukt, grönsaker och fett och jämföra det med Livsmedelsverkets rekommendationer. Syftet var också att beskriva vilka interventioner som utförts för att förändra schizofrenipatienters kostvanor. Livsmedelsverket och riktlinjer för hälsofrämjandeintervention användes som referensramar. Metodvalet var en systematisk litteraturstudie där sökning efter artiklar skedde både systematiskt via databaser och manuellt.

Patienter med schizofreni har betydligt större andel överviktiga jämfört med övriga befolkningen och har en ökad förekomst av livsstilsrelaterade sjukdomar och förtidig död, vilket kan sättas i relation till dålig kosthållning. Syftet med studien var därför att undersöka schizofrenipatienters intag av frukt, grönsaker och fett och jämföra det med Livsmedelsverkets rekommendationer. Syftet var också att beskriva vilka interventioner som utförts för att förändra schizofrenipatienters kostvanor. Livsmedelsverket och riktlinjer för hälsofrämjandeintervention användes som referensramar. Metodvalet var en systematisk litteraturstudie där sökning efter artiklar skedde både systematiskt via databaser och manuellt.

Fruktträd används sällan i stadsmiljö idag. Vanligare var det för hundra år sedan. Beror det på att staden har blivit en för ogästvänlig plats att växa på eller har fruktträden blivit bortglömda? I detta arbete söks svaret på vilka skötselproblem som är förknippade med odling av fruktträd i stadsmiljö. Förhoppningen är att detta arbete kommer kunna användas som en vägledning när trädplantering i urban miljö planeras. Arbetssättet har varit en litteraturundersökning där både böcker, vetenskapliga artiklar och trädplaner har beaktats.

Exotiska frukter har de sista 15-25 åren ökat. Kiwi, meloner, nektariner och persikor som för några år sedan var exotiska är idag en alldaglig syn i affären och man har för vana att köpa de. Går man tillbaka ännu längre i tiden var apelsin och banan exotiska. Nu äter vi av dessa frukter i samma mängder som vi äter av våra inhemska frukter. Utvecklingen har gått relativt snabbt de sista åren, men har samtidigt avstannat.

Mer än 80 procent av alla 1-5 åringar går på förskola, vilket betyder att barnen äter fler måltider inom barnomsorgen än hemma och att det är fler vuxna än bara föräldrarna som har inflytande på barnens kostvanor. Små barn tar lätt till sig nya vanor och därför har förskolan ett stort ansvar för att måltidsordningen och livsmedelsvalen är så bra som möjligt för barnen. Vuxna fungerar som förebilder för barnen och det är därför av stor betydelse att se hur pedagogerna på förskolan agerar och vilka följder deras agerande får när det gäller att främja goda matvanor hos barnen. I arbetet med att förmedla en positiv attityd kan den pedagogiska måltiden ses som ett hjälpande redskap. Det är däremot inte enbart kosten och näringen som är viktigt utan även måltidssituationen och den omgivande miljön är av stor betydelse för hur matvanor utvecklas.Syftet med studien var att undersöka pedagogers förhållningssätt till förskolebarns måltidssituationer med fokus på frukt och grönsaker.