Den 1 januari 2014 blir bokföringsnÀmndens nya K-regelverk högaktuella för svenska företag. Enligt bokföringsnÀmnden Àr företag tvingade att vÀlja ett regelverk som de ska följa. K-regelverken Àr uppdelade i fyra kategorier bestÄende av K1, K2, K3 och K4 dÀr varje regelverk Àr anpassade till olika företagsformer och storlekar. Det Àr dock lÄngt ifrÄn alltid som det Àr en sjÀlvklarhet för företagen vilket regelverk som ska anvÀndas. För onoterade företag som klassificeras som smÄ finns möjligheten att vÀlja mellan K2 och K3.

SammanfattningMed bakgrund av attrevisionsplikten avskaffats för mindre aktiebolag Ă€r det aktuellt att undersökavilken nytta mindre aktiebolag ser med revision och vilka faktorer som Ă€rbetydelsefulla vid valet av revision. Tidigare studier har frĂ€mst varit riktademot större företag Ă€n de som nu undantagits ifrĂ„n revisionsplikt varför detsaknas studier angĂ„ende mindre aktiebolags instĂ€llning till revision.VĂ„r problemformulering lyder: ?Vilkafaktorer pĂ„verkar mindre aktiebolag att frivilligt vĂ€lja revision??En kvantitativ forskningsstrategi har valts i studien.UtifrĂ„n ett deduktivt angreppssĂ€tt har en enkĂ€tundersökning genomförts pertelefon. VĂ„r kunskapssyn Ă€r positivistisk dĂ€r vi utgĂ„r ifrĂ„n att befintligateorier skulle kunna förklara valet av revision. Urvalet bestĂ„r av mindreaktiebolag i UmeĂ„, VĂ€sterĂ„s och Östersund som faller under grĂ€nsvĂ€rdena förrevisionsplikt.Den teoretiska referensramen bestĂ„r frĂ€mst av teorier sombehandlar agentförhĂ„llanden, behovet av kontroll och informationsasymmetri.Exempelvis agent- och intressentteorin.

I dagens samhÀlle finns det ett antal arbetstagare som har anstÀllning pÄ begrÀnsad tid. Denna uppsats utreder regleringarna kring visstidsanstÀllningar samt vilket förhÄllande som finns mellan visstidsanstÀllningar och samhÀllet. Fokus i detta arbete Àr att undersöka hur visstidsanstÀllningar regleras och hur dessa inverkar pÄ individer i Sverige. För att fÄ full förstÄelse behandlar uppsatsen vidare EU:s syn pÄ Sveriges reglering av visstidsanstÀllda. SamhÀllets utveckling behandlas kort för att nÄ en djupare kÀnnedom om behovet av visstidsanstÀllningar i Sverige.

En fadder skickar varje mÄnad pengar till ett barn i ett fattigt, eller pÄ annat sÀtt utsatt, omrÄde. Som ett kvitto pÄ att pengarna kommer fram kan faddern brevvÀxla med sitt fadderbarn. Han eller hon kan ocksÄ besöka barnet. Mötet mellan fadder och fadderbarn kan vara omtumlande. En fadder gÄr frivilligt in i ett fadderskap.

I den hÀr uppsatsen har jag gjort en tematisk lÀsning av de dystopiska ungdomstrilogierna Hungerspelstrilogin, Divergenttrilogin och Legendtrilogin, vilket jag har gjort med fokus pÄ temat kosmetika och utsmyckning. Syftet var att undersöka de genusmönster som existerar kring kosmetikan och utsmyckningen, liksom dess förhÄllande till klass och Älder.Jag kommer i uppsatsen fram till att kosmetika och utsmyckning bÀrs frivilligt av överklass och onda karaktÀrer och att det tvingas pÄ de flickor, och i viss mÄn Àven de pojkar, som Àr böckernas huvudpersoner. Böckerna tycks bekrÀfta Äsikten att kosmetikan Àr nÄgot förkastligt och pÄtvingat av patriarkatet. TvÄnget kommer dock i böckerna inte enbart ifrÄn patriarkatet utan ocksÄ frÄn överklassen. Uppdelningen mellan vad som Àr okej för flickor och pojkar att bÀra ser i stort sett likadan ut som i dagens samhÀlle, trots framtidsskildringens möjligheter att mÄla upp nÄgot nytt.

Projektet omfattas av ett parkprojekt med analyser och gestaltning av grönstrukturer i NynÀshamns stad. Inriktningen Àr utformning av allmÀnna utrymmen i det offentliga uterummet med fokus att öka tillgÀngligheten och tillgÄngen av grönytor och parker.Projektet syftar i att skapa vÀrdefulla platser för ökad trygghet och trivsel. MÄlsÀttningen Àr ocksÄ att visualisera en vision om rum för upplevelser och aktiviteter. Rum i vilka allmÀnheten frivilligt vistas om den fysiska miljön Àr god. Stadsrummet utgör en stor del av stadens identitet.

MITTUNIVERSITETInstitutionen för Socialt Arbete    Ämne: Socialt arbete, C-kursHandledare: Ingrid Byberg  Sammanfattning: Syftet med denna studie var att titta nĂ€rmare pĂ„ Röda korsets sociala arbete i förhĂ„llande till Erik Blennbergers teori. Tolkningsmetod har varit hermeneutisk med en kvalitativ ansats.  Det har genomförts tre intervjuer med tjĂ€nstemĂ€n och frivilliga inom Röda Korset: En som arbetar pĂ„ ett lokalkontor med övergripande frĂ„gor, en tjĂ€nsteman pĂ„ storstadskontoret, ansvar för region syd och hĂ€lsa och social trygghet samt en frivillig som arbetar med besöksverksamheten. Studiens analys och resultat tolkning har utgĂ„tt frĂ„n Erik Blennbergers teori om hur frivilliga organisationer arbetar i förhĂ„llande till ett kompletterande, ersĂ€ttande, alternativt eller ett avantgardistiskt sett. Resultatet visade pĂ„ en mĂ„ngfald av inriktningar och hur ett frivilligt socialt arbete kan te sig i förhĂ„llande till staten dĂ„ Röda Korsets frĂ€msta tanke Ă€r att vara ett komplement till det kommunala arbetet. I flera fall finns det grĂ€nsöverskridande projekt dĂ€r bĂ„de samarbete mellan frivilligt och kommunalt arbete pĂ„gĂ„r och att kommunen i flera fall rĂ€knar med den frivilliga insatsen i samhĂ€llet istĂ€llet för att starta egna projekt.

Arbetet handlar om de resultat jag fÄtt fram av min empiriska studie i form av en enkÀtundersökning bland ett antal elever ur Är 9 och gymnasieelever. Eleverna har fÄtt beskriva vad de helst lÀser nÀr de gör egna fria val. Viktiga slutsatser Àr att 84 % av eleverna Àr positivt instÀllda till att lÀsa det de sjÀlva vÀljer men Àr dÀremot negativt instÀllda till det som de lÀser i skolan. LÀsningen i skolan beskriver de som tvÄngsmÀssig och trÄkig medan det de lÀser pÄ fritiden beskrivs som lÀttsamt, intressant och frivilligt..

Syftet var att undersöka hur barn i olika familjeformer ser pÄ familjer, sin egen och andras. Intervjuer har genomförts med sammanlagt 22 barn varav elva kom frÄn familjer med olikkönade och sammanboende förÀldrar som fÄtt barn pÄ egen hand, nedan kallade relationsbarn, och övriga elva kom frÄn familjer med en frivilligt ensamstÄende mamma som skaffat barn med hjÀlp av assisterad befruktning, nedan kallade femmisbarn. Barnens Älder varierade frÄn tre Är och tio mÄnader till nio Är och nio mÄnader. Studien kan ses som en del av barndomsforskningen, dÀr barns ses som kompetenta aktörer vars röster förtjÀnar att lyftas fram. En semistrukturerad intervjuguide lÄg till grund för intervjuerna dÀr barnen ombads att mÄla sin egen och en annan familj.

Bakgrund: Sedan 2010 Àr revisionsplikten avskaffad för de allra minsta bolagi Sverige. Vid avskaffandetidpunktenfanns det drygt 250 000 aktiebolag som omfattades av frivilligheten. Medan ca 53,5 procent av de bolag som var registrerade som revisorspliktiga vid avregleringstidpunkten fortfarande har kvar sina revisorer Àn idag, Àr det enbart 35 procent av de nystartade bolagen som frivilligt vÀljer att ha en kvalificerad revisor.Avregleringen har lett till att revisors tjÀnster har blivit mer efterfrÄgestyrda. DÀrför flyttar fokusen kring revisionens nytta frÄn intressenternas perspektiv till företagarnas perspektiv. De flesta studier undersöker revisionen utifrÄn ekonomiskt perspektiv, dÀr utgÄngspunkten Àr att de olika aktörerna pÄ marknaden Àr rationella i sina antaganden och fattar beslut utifrÄn avvÀganden mellan nytta och kostnad.

Efter de senaste Ärens redovisningsskandaler som uppmÀrksammats i media har förtroendet minskat för de stora bolagens redovisningar och för den finansiella marknaden i stort. Företaget kan inte lÀngre bara fokusera pÄ vinstmaximering, utan att ocksÄ ta hÀnsyn till de olika intressenternas behov som kan pÄverka företagets verksamhet och framgÄng. För att öka förtroendet hos företagets intressenter har en del företag börjat öppet och frivilligt redovisa att företaget har integrerat en miljö, social och ekonomisk hÀnsyn i sin verksamhet och publicerar resultatet av detta arbete i en hÄllbarhetsredovisning.Bristen pÄ standarder för hÄllbarhetsredovisning skulle kunna sÀgas bidra till ett ökat behov av granskning för att kvalitetssÀkra innehÄllet och skapa förtroende och legitimitet för rapporten. En central frÄgestÀllning blir dÀrmed vilken betydelse den oberoende granskningen av hÄllbarhetsredovisningen har för företagets intressenter. Uppfattar intressenterna att den oberoende granskningen skapar ett ökat förtroende och legitimitet Ät företagets hÄllbarhetsredovisningar?Syfte med arbetet Àr att undersöka varför företag frivilligt publicerar en hÄllbarhets-redovisning, samt hur företagen skapar trovÀrdighet för denna.

VÄrt syfte med denna uppsats Àr att se hur begreppet CSR kan skilja sig frÄn olika företag och branscher. Men Àven hur arbetet om att skapa ett hÄllbart samhÀlle har förÀndrats med tiden.Bakgrund: HÄllbarhetsfrÄgor har funnits sedan lÀnge men har under senare Är fÄtt allt större uppmÀrksamhet. Det finns mÄnga olika definitioner för arbetet, vilket Àven speglar att arbetet skiljer sig Ät mellan företag. Aktiviteterna som bidrar till ett hÄllbart samhÀlle Àr frivilligt och strÀcker sig utanför vad la-gen skriver.Metodik: VÄr undersökning grundar sig i en kvalitativ forskningsme-tod med ett abduktivt angreppssÀtt. Insamlingen av data ge-nomfört via semi-strukturerade intervjuer med sju företag inom olika branschomrÄden..

Denna uppsats kommer att ta upp de problem en NGO möter nÀr det kommer till fenomenet att samla in pengar för ett sÀrskilt ÀndamÄl. Varför stödjer eller inte stödjer mÀnniskor insamlingar?, det Àr en av de frÄgor som kommer att behandlas i denna uppsats. Syftet Àr att förklara vikten av frivilligt arbete, och att det verkligen gör skillnad att ge slantar eller större summor pengar till de organisationer vi har förtroende för, men Àven Àr det syftet att i denna uppsats titta nÀrmare pÄ Àmnet: varför mÀnniskor inte ger, för att förstÄ det som ett problem i sig. Mellemfolkeligt Samvirke (MS) dÀr jag gjorde min praktik, kommer att stÄ som exempel i denna uppsats..

Studien syftar till att undersöka attityderna kring polygyni bland unga ogifta mÀn i Gambia. Kvalitativa enskilda intervjuer har utförts pÄ mÀn i landets stadsomrÄden, och svaren har sedan analyserats utifrÄn ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Resultatet pÄvisar att polygyni har mÄnga negativa aspekter och inte alltid Àr frivilligt, ens för mÀnnen. Det indikerar Àven att traditionen hÄller pÄ att avta i landets urbana delar. Attityderna förÀndras och polygyni anses, av mÄnga, vara ett problem mer Àn ett privilegium.

Inom det marknadsekonomiska systemet spelar finansmarknaden den centrala rollen nÀr det gÀller att allokera finansiella resurser. PÄ en mogen finansmarknad finns det oberoende aktörer som hjÀlper till att bestÀmma vÀrdet pÄ en idé. De hjÀlper pÄ sÄ sÀtt entreprenörerna att finna de finansiella resurserna och investerarna att hitta de rÀtta idéerna. GrundlÀggande för bestÀmmande av vÀrdet Àr information. För börsnoterade företag Àr de tvÄ huvudsakliga medlen för informationsförmedling Ärsredovisningar och delÄrsrapporter.Uppsatsen syftar till att, ur ett marknadsperspektiv, undersöka i vilken utstrÀckning företag lÀmnar frivillig information i delÄrsrapporter samt att med utgÄngspunkt i detta undersöka om nuvarande reglering av delÄrsrapportering bör utvidgas.Studien omfattar tio företag frÄn fem olika branscher, dÀr varje bransch representeras av tvÄ företag av olika storlek.