Som en följd av de ekonomiska och politiska reformerna pÄ 1990-talet i Ryssland utökades möjligheterna för internationell handel och samarbete mellan Ryssland och andra lÀnder. NÀr lÀnder med olika nationella revisionssystem börjar samverka pÄ en internationell marknad förekommer kommunikations- och förtroendeproblem, vilka kan lösas genom tillÀmpning av ett dubbelt revisionssystem: nationellt och internationellt. De ryska lagarna om revisionsverksamhet ? 307-?3 7§ och ? 208-?? föreskriver vilka företag som Àr revisionspliktiga enligt bÄda standarderna. Det finns dock företag som inte Àr revisionspliktiga, men som frivilligt vÀljer att ha sin verksamhet reviderad.

I takt med medias ökande rapportering om klimatfrÄgor har samhÀllets förstÄelse och intresse för hÄllbarhetsfrÄgor vuxit. Det har Àven företagen noterat och antalet företag som vÀljer att upprÀtta hÄllbarhetsredovisningar för att kommunicera ut vilket ansvar de tar utifrÄn de tre aspekterna ekonomi, miljö och socialt ökar Ärligen. I och med den ökade efterfrÄgan pÄ hÄllbarhetsredovisningar stÀlls ocksÄ högre krav pÄ kvaliteten och tillförlitligheten pÄ redovisningarna. För att uppnÄ ökad tillförlitlighet anvÀnds externa granskare i form av revisorer. Att upprÀtta en hÄllbarhetsredovisning Àr frivilligt för de flesta företag vilket har lett till att företagen ser en chans att förbÀttra sitt rykte och att ge en förskönad bild av sin verksamhet.

Title:A study of ?Situational followership?.Level:Final assignment for Bachelor Degree in Business AdministrationAuthor:Lykke SilfwerbrandSupervisor:Jonas KÄgströmDate:2011 ? JanuaryAim:This study looks at the new concept: ?situational followership?. It discusses howfollowership and leadership are connected and takes the approach of the follower. The studymainly looks into the following questions:·How can situational followership can be described?·What is the most important parameter for a follower?·Does the choice of leader differ according to the situation?·How is situational leadership and situational followership connected?Method:This is a qualitative study with ten respondents.

Bakgrund: Under senare tid har mÀnniskor blivit mer uppmÀrksamma om hur företag hanterar sociala- och miljömÀssiga frÄgor. Detta fokus frÄn omvÀrlden kan pÄverka företagen att redovisa just denna frivilliga information i Ärsredovisningen. De senaste Ärens mÄnga företagsskandaler i kombination med en intensiv klimatdebatt, har lett till ett ökat fokus pÄ företagens sociala ansvar. En kategori som Àven Àr i fokus nÀr företagen beslutar om att avslöja frivillig information. Negativ uppmÀrksamhet i media kan pÄverka företagens beslutsfattande angÄende frivilligt utlÀmnande av information.

I dagens samhÀlle finns flera Àldre som Àr ensamma och som mÄr psykiskt dÄligt pÄ grund av sin situation. MÄnga av dessa Àldre mÀnniskor har Àven viss hjÀlp av den kommunala omsorgen, vilka idag inte kan tillgodogöra sitt arbete fullt ut till att hjÀlpa de Àldre med alla deras behov. Behovet av samtal och gemenskap med andra Àr stort bland de Àldre, nÄgot som Àr svÄrt för omsorgen att kunna tillfredstÀlla.Syftet med uppsatsen Àr att beskriva VolontÀrverksamheten i GÀvle kommun, hur verksamheten fungerar och pÄ vilket sÀtt den uppfattas av volontÀrer och de Àldre samt om den fyller sin egentliga funktion och mÄlsÀttning. Vidare studeras vad det Àr för drivkrafter som finns till att mÀnniskor engagera sig som volontÀr. VolontÀr i GÀvle Àr en del av den förebyggande verksamheten inom OmvÄrdnad GÀvle.

Sveriges vÀlfÀrd byggdes en gÄng av frivilliga organisationer som startade institutioner och verksamheter för att hjÀlpa de socialt utsatta i samhÀllet. MissbruksvÄrd, skolor, Àldreboenden och sjukvÄrd Àr nÄgra av de institutioner som fortfarande lever kvar idag i statlig drift. Det Àr Àven ofta inom dessa omrÄden som neddragningarna i den offentliga sektorn Äterigen kompenseras med hjÀlp av frivilliga insatser. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur det frivilliga sociala arbetet framstÀlls i media Ären 1994-2003. HuvudfrÄgestÀllningen Àr; PÄ vilket sÀtt framstÀlls det frivilliga sociala arbetet i media?Ett genomgÄende tema i analysen visar hur samtliga artiklar, oavsett om det Àr frivilligorganisationerna eller andra som Àr författare, anvÀnder sig av bÄde retoriska och genrebetonade knep för att framstÀlla utsagor som sanningar.

Denna studie omfattar en teoretisk studie med syftet att förstÄ och förklara hur det historiska beslutet att ?avskaffa? vÀrnplikten blev möjligt. Studien har visat att Försvarsmakten har varit den aktör som har haft störst makt att pÄverka agendan. Studien visar att beslutet Àr fattat pÄ oklara ingÄngsvÀrden och dÀr det varit viktigare att fatta beslut Àn att avvakta förtydligande av ingÄngsvÀrdena..

I den hÀr uppsatsen har jag gjort en tematisk lÀsning av de dystopiska ungdomstrilogierna Hungerspelstrilogin, Divergenttrilogin och Legendtrilogin, vilket jag har gjort med fokus pÄ temat kosmetika och utsmyckning. Syftet var att undersöka de genusmönster som existerar kring kosmetikan och utsmyckningen, liksom dess förhÄllande till klass och Älder.Jag kommer i uppsatsen fram till att kosmetika och utsmyckning bÀrs frivilligt av överklass och onda karaktÀrer och att det tvingas pÄ de flickor, och i viss mÄn Àven de pojkar, som Àr böckernas huvudpersoner. Böckerna tycks bekrÀfta Äsikten att kosmetikan Àr nÄgot förkastligt och pÄtvingat av patriarkatet. TvÄnget kommer dock i böckerna inte enbart ifrÄn patriarkatet utan ocksÄ frÄn överklassen. Uppdelningen mellan vad som Àr okej för flickor och pojkar att bÀra ser i stort sett likadan ut som i dagens samhÀlle, trots framtidsskildringens möjligheter att mÄla upp nÄgot nytt.

Bakgrund och problem: Bolagsstyrning, corporate governance, handlar om styrning ochkontroll av företag. Företagsskandaler i Sverige har lett till att en kod för bolagsstyrningtrÀdde i kraft den 1 juli 2005 för börsnoterade bolag med ett marknadsvÀrde över 3 miljarder.Koden har tagits fram i syfte att bidra till förbÀttrad bolagsstyrning av svenska börsnoteradebolag. Genom att lÄta de mindre bolagen förbereda sig en lÀngre tid och se pÄ de störrebolagen som redan börjat tillÀmpa Koden finns förhoppningar om att dessa drygt 225 bolagredan innan 1 juli, 2008 (dÄ Koden blir ett krav för alla börsnoterade bolag) ska ha börjatanvÀnda Koden frivilligt för att underlÀtta dess implementering.Syfte: VÄr avsikt Àr att identifiera om de bolag som Ànnu inte genom reglering mÄste följasvensk kod för bolagsstyrning har börjat ta till sig de idéer och riktlinjer som beskrivs i Kodenoch i sÄ fall varför. Vidare syftar vÄr studie till att ta reda pÄ vilka delar av Koden som i sÄ falldessa bolag har valt att tillÀmpa och till att urskilja mönster för vilka bolag som gjort vilka val.VÄrt mÄl Àr att öka förstÄelsen och bidra med information som kan vara intressant förKollegiet om hur bolagen frivilligt börjat tillÀmpa Koden och hur den förvÀntandespridningsprocessen fortlöper.AvgrÀnsningar: Undersökningen avgrÀnsas till att endast de bolag pÄ Stockholmsbörsen somÀr svenska juridiska personer och som Ànnu inte genom reglering mÄste tillÀmpa Svensk kodför bolagsstyrning Àr föremÄl för undersökningen.Metod: En kvalitativ metod har anvÀnts och observationer har gjorts utifrÄn Ärsredovisningaroch kompletterande material frÄn bolagens hemsidor. Vi tog fram ett formulÀr att anvÀnda ivÄr studie dÀr vi kontrollerar totalt 15 punkter av Kodens 69 punkter.Resultat och slutsatser: I vÄr studie ser vi stora skillnader i hur de mindre bolagen förhÄllersig till Koden.

Flera allvarliga skandaler har genom Ären skadat revisorsyrkets rykte och trovÀrdighet vilket har gett upphov till flertalet lagförslag och lagförÀndringar med syftet att öka revisorns oberoende och sÄledes revisionskvaliteten. I och med den pÄgÄende finanskrisen har EU framfört ett lagförslag som bland annat innefattar krav pÄ obligatorisk byrÄrotation för publika bolag.I denna studie analyseras eventuella kostnads- och kvalitetsförÀndringar för svenska publika bolag vid ett frivilligt byte av revisionsbyrÄ. I dagslÀget Àr det inte möjligt att studera effekterna av obligatorisk byrÄrotation i Sverige, men i denna studie anser vi att vissa effekter av ett frivilligt byte Àr överförbara till en kontext med obligatorisk byrÄrotation.Syftet med studien var att undersöka om bolag som bytt revisionsbyrÄ erhÄllit initiala rabatter pÄ revisionskostnaden och om revisionskvaliteten pÄverkades vid bytet.Resultaten visade att revisionskostnaden för publika bolag ökade Äret efter byrÄbytet. Tre Är efter bytet erhöll bolagen rabatter och fyra Är efter bytet hade revisionskostnaden ÄtergÄtt till normala nivÄer. Studien visade Àven att de bolag som anlitat en revisionsbyrÄ som tillhör ?The Big 4? fick betala mer i revisionskostnad Àn de som anlitat en ?mindre? byrÄ.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka frivilligt barnlösa i en svensk kontext. Med grundad teori som metod har vi satt fokus pÄ individernas egna upplevelser kring livsvalet. Tidigare forskning har frÀmst fokuserat pÄ heterosexuella kvinnor samt frÄgor som handlar om val kontra omstÀndigheter kring beslutet att inte skaffa barn. Den har Àven kommit att handla om köns- samt rÄdande samhÀllsnormer. Forskning inom omrÄdet Àr till största del internationell och det finns endast ett fÄtal svenska studier om valet av att inte skaffa barn.Vi valde att intervjua nio stycken respondenter för vÄr studie, dÀr samtliga uppgav sig vara frivilligt barnlösa.

The veterans in Sweden is a group that is steadily growing, one of the reasons is the new employment agreement that requires the soldiers and officers to commit to Foreign Service. The Swedish Armed Forces have received critique from the government in their investigations concerning the Swedish veteran politics. Since then the Swedish government has introduced a new law that gives the Swedish Armed Forces an utmost responsibility concerning the veteran?s physical and mental health. The purpose of this study is to qualitatively investigate ?The Peace berets?, a non-government organization which have had, and is still having a cooperation with the Swedish Armed Forces as a result of the investigation conducted by the Swedish government.

En kooperativ förening innebĂ€r att medlemmarna handlar med, Ă€ger och styr föreningen. Ägandet bestĂ„r i huvudsak av att medlemmarna har grundinsatser, men de kan ocksĂ„ investera och handla med frivilliga insatser. Det finns olika möjligheter till frivilliga insatser, framförallt emissionsinsatser och förlagsinsatser. Via emissionsinsatser förs kapital över frĂ„n föreningens balanserade vinstmedel till medlemmens individuella konto. Detta kapital blir grund för kommande Ă„rs avkastning.

Rambeslutet om en europeisk arresteringsorder var ett av de f?rsta r?ttsliga EU-instrumenten p? det straffr?ttsliga omr?det som bygger p? principen om ?msesidigt erk?nnande, vilken bygger p? principen om ?msesidigt f?rtroende mellan medlemsstaterna. Principerna syftar till att uppr?tth?lla fri r?rlighet av domar och beslut och motiveras av behovet av effektivitet i samarbetet. Rambeslutet antogs ?r 2002 i syfte att utg?ra ett f?renklat system f?r ?verl?mnande av efters?kta personer mellan medlemsstater.

I denna uppsats undersöks om de certifieringssystem som berör svenska skogsbruk (FSC och PEFC) leder till att andelen produktiv skogsmark som frivilligt avsÀtts för naturvÄrdsÀndamÄl ökar genom att testa det bakomliggande antagandet att skogsÀgare och skogsbolag Àr vinstmaximerande, förenligt med nationalekonomisk teori. Dessutom testas om certifierade skogsbruk har en högre andel frivilliga avsÀttningar Àn icke-certifierade skogsbruk. Syftet Àr att undersöka om konsumenter som köper certifierade produkter fÄr den naturvÄrd de betalar för, gÀllande just andelen frivilliga avsÀttningar, och om naturvÄrden hÄller en högre standard Àn den betrÀffande produkter vars ursprung Àr icke-certifierade skogsbruk. Undersökningen visar att svenska skogsÀgare och skogsbolag inte Àr fullt vinstmaximerande utan har andra drivkrafter Àn ekonomiska för att frivilligt avsÀtta produktiv skogsmark för naturvÄrd. Ett exempel skulle kunna vara ett genuint intresse för miljö- och naturvÄrd i allmÀnhet.