Syftet med denna studie var att undersöka om hög respektive lÄg Generell Arbetsrelaterad Identitet (AI) hade effekter pÄ Organizational Citizenship Behavior (OCB). Totalt 147 personer inom offentlig sektor, fördelade över tvÄ organisationer, deltog i en enkÀtundersökning om identitet och frivilligt organisationsbeteende.Resultatet visade pÄ signifikanta effekter för hög och lÄg AI pÄ OCB, associerat med fyra av de fem deldimensionerna av OCB (altruism, samvetsgrannhet, hövlighet, och delaktighet). Försöksdeltagare med hög jÀmfört med lÄg AI skattade OCB högre (p < .01, ?2= .16). Generellt indikerar resultatet att organisationer potentiellt kan öka anstÀlldas OCB genom att frÀmja AI. .

Studiens syfte var att med fokus pÄ frivilligt arbete inom social omsorg och med hjÀlp av BRIS telefonjouarers egna berÀttelser, fÄ en bild om vad som motiverade mÀnniskor som arbetade frivilligt. Studiens frÄgestÀllningar var följande: Vad motiverade mÀnniskor till frivilligt arbete pÄ BRIS? Varför valde man att arbeta pÄ just BRIS och inte nÄgon annan ideell organisation? Varför valde man att engagera sig ideellt och inte professionellt i nÄgon organisation inom liknande omrÄde? Fanns det nÄgra gemensamma nÀmnare bland telefonjourarna pÄ BRIS? Studien skapades med hjÀlp av en kvalitativ metod. Vi intervjuade sju telefonjourare och med stöd av deras berÀttelse, försökte vi fÄ en bild om motivationen bakom deras frivilliga arbete pÄ BRIS. Vidare analyserade vi den samlade empirin med hjÀlp av ?meningskoncentrering?.

Studiens syfte var att med fokus pÄ frivilligt arbete inom social omsorg och med hjÀlp av BRIS telefonjouarers egna berÀttelser, fÄ en bild om vad som motiverade mÀnniskor som arbetade frivilligt. Studiens frÄgestÀllningar var följande: Vad motiverade mÀnniskor till frivilligt arbete pÄ BRIS? Varför valde man att arbeta pÄ just BRIS och inte nÄgon annan ideell organisation? Varför valde man att engagera sig ideellt och inte professionellt i nÄgon organisation inom liknande omrÄde? Fanns det nÄgra gemensamma nÀmnare bland telefonjourarna pÄ BRIS? Studien skapades med hjÀlp av en kvalitativ metod. Vi intervjuade sju telefonjourare och med stöd av deras berÀttelse, försökte vi fÄ en bild om motivationen bakom deras frivilliga arbete pÄ BRIS. Vidare analyserade vi den samlade empirin med hjÀlp av ?meningskoncentrering?.

Ca 51% av den svenska befolkningen engagerar sig i ideellt arbete. Ca 600 miljoner timmar ideellt arbete lÀggs ned varje Är, eller ca 350 000 heltidsarbeten. Syftet med denna uppsats Àr att fÄ en djupare förstÄelse och kunskap om mÀn och kvinnors motiv till deras ideella arbete. För att erhÄlla detta har i studien anvÀnts en kvalitativ ansats. Uppsatsen Àr avgrÀnsad till kvinnor och mÀn som arbetar ideellt i Norrbotten, samt utför frivilligt arbete inom ideella föreningar.

Ca 51% av den svenska befolkningen engagerar sig i ideellt arbete. Ca 600 miljoner timmar ideellt arbete lÀggs ned varje Är, eller ca 350 000 heltidsarbeten. Syftet med denna uppsats Àr att fÄ en djupare förstÄelse och kunskap om mÀn och kvinnors motiv till deras ideella arbete. För att erhÄlla detta har i studien anvÀnts en kvalitativ ansats. Uppsatsen Àr avgrÀnsad till kvinnor och mÀn som arbetar ideellt i Norrbotten, samt utför frivilligt arbete inom ideella föreningar.

Introduktion: Det finns idag möjlighet för kvinnor att vÀlja enskilt förÀldraskap genom assisterad befruktning. Det Àr inte tillÄtet i Sverige men kvinnorna söker sig till andra lÀnder för att fÄ hjÀlp. Föreningen femmis- frivilligt ensamstÄende mödrar med insemination/IVF har ett stadigt ökande antal medlemmar. Det finns fÄ tidigare studier som undersöker kvinnornas upplevelser av förÀldraskapet och för BVC-sköterskan som skall utforma förÀldrastöd behövs en ökad förstÄelse och kunskap om kvinnornas upplevelser. Syfte: Syftet var att undersöka frivilligt ensamstÄende mödrars upplevelser av förÀldraskapet dÄ kvinnan valt enskilt förÀldraskap genom assisterad befruktning.

I denna uppsats unders?ks hur r?tten till en r?ttvis r?tteg?ng enligt artikel 6 i Europakonventionen (EKMR) efterlevs inom Internationella brottm?lsdomstolens (ICC) r?ttsliga processer. Genom en r?ttsdogmatisk och komparativ analys belyses de utmaningar som uppst?r n?r ett regionalt r?ttighetsskydd m?ter en internationell jurisdiktion, d?r ICC:s processer inte alltid motsvarar de standarder som EKMR fastst?ller. S?rskilt fokus ligger p? domstolens oavh?ngighet och opartiskhet samt r?tten till r?tteg?ng inom sk?lig tid, d?r uppsatsen identifierar b?de strukturella och praktiska skillnader mellan EKMR och Romstadgan.

Uppsatsens syfte Àr att belysa enskilda ideella jourkvinnors syn pÄ kvinnojoursrörelsen och pÄsitt engagemang i denna rörelse. Följande frÄgestÀllningar ligger till grund för uppsatsen:? Vilka motiv uppger jourkvinnorna för sitt ideella engagemang i kvinnojouren?? Hur ser de pÄ sitt uppdrag?? Hur ser de pÄ kvinnojourer som verksamhet och rörelse?? Hur förhÄller sig jourkvinnorna till bÀrande element i kvinnojoursrörelsen?De flesta kvinnojourer i Sverige drivs av ideella föreningar och utför dagligen ett mer ellermindre frivilligt socialt arbete med vÄldsutsatta kvinnor och barn. Jourkvinna Àr denvanligaste titeln pÄ frivilligt engagerade pÄ ideella kvinnojourer. De svenska kvinnojourernaÀr sprungna ur 1970-talets vÀsterlÀndska kvinnorörelse.

Bakgrund: Inom psykiatrisk vÄrd Àr det vanligt att avdelningen Àr lÄst Àven för de patienter som vÄrdas frivilligt enligt hÀlso- och sjukvÄrdslagen (HSL). Restriktionerna medför en begrÀsning av patientens autonomi vilken inte kan berÀttigas mot bakgrund av HSL. För sjuksköterskan som arbetar inom denna tvingande vÄrdkultur krÀvs det en medvetenhet om detta för att inte skapa vÄrdlidande. Syfte: Syftet Àr att undersöka hur patienter som vÄrdas frivilligt pÄ en psykiatrisk vÄrdavdelning upplever autonomi. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ innehÄllsanalys av elva studier, bÄde kvalitativa och kvantitativa.

Frivilliga avsÀttningar av skog med höga naturvÀrden Àr en viktig del för att nÄ MiljömÄlet ?Levande skogar?. Det finns dock tveksamheter om de naturvÄrdsbiologiska kvalitéerna i dessa avsÀttningar. Syftet med denna studie var dÀrför att undersöka om den skog som avsÀtts frivilligt av privata skogsÀgare Àr den skogsmark som har de högsta naturvÀrdena pÄ fastigheten. Vidare studerades ocksÄ markÀgarens naturvÄrdskunnande, utbildningsnivÄ och attityd till naturvÄrd.

Tidigare forskning visar att vi behöver naturkontakt varje dag och effekterna, sÄvÀl fysiska som psykiska och medicinska Àr stora och vÀl belagda (Norling, 1991). Begreppet KASAM (kÀnsla av sammanhang) skapades av Aaron Antonovsky för att undersöka de hÀlsobringande faktorernas ursprung.Syftet med studien var att undersöka om naturens inverkan kan ha samband med kÀnsla av sammanhang (KASAM). Undersökningsdeltagare var kvinnor i Äldern 40-65 Är, bosatta i tÀtort. Resultat frÄn Boverkets studie (2007), Landskapets upplevelse vÀrden - vilka Àr de och var finns de, som influerat min studie, visar att det finns ett behov av ostörda naturprÀglade omrÄden, dÀr man har möjlighet att ÄterhÀmta sig.Studien genomfördes pÄ kvinnor (N=28) i avsedd Älder och boende i tÀtort.Datan samlades in med en enkÀt, bestÄende av totalt 35 frÄgor. 13 frÄgor för att mÀta KASAM, 8 demografiska frÄgor, och 14 frÄgor om kontakt med naturen.Resultatet pÄvisar inga signifikanta samband mellan KASAM och kvinnorna, oberoende av hur ofta de anvÀnde sig av naturen.

Det har blivit allt vanligare att företagen redovisar om deras miljöpÄverkan samt hur de Arbetar för att minska deras miljöpÄverkan. Att företag frivilligt publicerar miljöredovisningar har skapat en diskussion bland forskare, som försöker att besvara frÄgor som varför företag frivilligt redovisar om deras miljöpÄverkan samt hur olika företagsegenskaper pÄverkar miljöredovisningen. Denna undersökning syftar till att testa om legitimitetsteorin kan förklara sambandet mellan samhÀllets miljömedvetenhet och företagens miljöredovisning samt undersöka hur egenskaperna storlek och branschtillhörighet pÄverkar detta samband. Undersökningen bygger pÄ miljöredovisningar hÀmtade frÄn Ärsredovisningar och CSR redovisningar för 144 börsnoterade svenska företag frÄn Ären 2005 och 2011.  Antalet sidor och innehÄllet i miljöredovisningarna analyserades med hjÀlp av en innehÄllsanalys. Resultatet av denna undersökning tyder pÄ att legitimitetsteorin kan förklara sambandet mellan samhÀllets miljömedvetenhet och företagens miljöredovisning, samt att företagens storlek och branschtillhörigheten tycks pÄverka sambandet.

Malmö Àr en av mÄnga kommuner i Sverige som planerar att införa ett system för insamling och hantering av det matavfall som uppstÄr inom kommunen. NÀr det gÀller villahushÄllen inom kommunen sÄ Àr mÄlet att minst 32 procent av dem frivilligt ska vÀlja att sortera ut sitt matavfall fr.o.m. Är 2009. Att deltagandet ska vara frivilligt stÀller höga krav pÄ den initiala informationskampanj som VA SYD, kommunalbolaget som ansvarar för insamlingen, avser att genomföra i syfte att fÄ med sÄ mÄnga villahushÄll som möjligt. Denna undersökning har avsett att utifrÄn tre fokusgruppsintervjuer med villaÀgare frÄn omrÄdena Djupadal, KastanjegÄrden och Riseberga i Malmö identifiera vilka faktorer det Àr som pÄverkar deras vilja och möjligheter att sortera ut sitt matavfall.

Syfte: Studien har tvÄ syften:Att beskriva förekomsten av kategorier och omfattningen av frivillig redovisning om anstÀllda som Àr relaterad till bolagens sociala ansvar (CSR).Att förklara vilka faktorer som pÄverkar omfattningen av frivillig redovisning relaterat till anstÀllda. Metod: DÄ studien har ett förklarande syfte som berör omfattningen av frivillig redovisning om anstÀllda, sÄ har kvantitativa metoder anvÀnts och data till studien har samlats in via en kvantitativ innehÄllsanalys. Studien utfördes pÄ 56 av de 58 bolag som befann sig pÄ Large Cap, Stockholmsbörsen 2012, varav tvÄ bolag fick rÀknas som bortfall pÄ grund av andra redovisningssÀtt Àn de övriga. Datat analyserades sedan genom deskriptiv statistik och multipla regressionsanalyser. Resultat & slutsats: Stora bolag pÄ Stockholmsbörsen redovisar frivilligt multipla kategorier information om anstÀllda, men den kategori som generellt anvÀnds mest Àr profilinformation om anstÀllda. Den faktor som frÀmst förklarar den frivilliga informationen om anstÀllda Àr bolagets skuldkvot, men ocksÄ vilken industrisektor ett bolag tillhör har betydelse. Den teori som frÀmst förklarar frivillig redovisning om anstÀllda Àr agentteorin. Förslag till fortsatt forskning: I denna studie upptÀckte vi att bolag redovisar fler kategorier om anstÀllda Àn vad vi i vÄr studie deducerat fram frÄn tidigare forskning.

Malmö Àr en av mÄnga kommuner i Sverige som planerar att införa ett system för insamling och hantering av det matavfall som uppstÄr inom kommunen. NÀr det gÀller villahushÄllen inom kommunen sÄ Àr mÄlet att minst 32 procent av dem frivilligt ska vÀlja att sortera ut sitt matavfall fr.o.m. Är 2009. Att deltagandet ska vara frivilligt stÀller höga krav pÄ den initiala informationskampanj som VA SYD, kommunalbolaget som ansvarar för insamlingen, avser att genomföra i syfte att fÄ med sÄ mÄnga villahushÄll som möjligt. Denna undersökning har avsett att utifrÄn tre fokusgruppsintervjuer med villaÀgare frÄn omrÄdena Djupadal, KastanjegÄrden och Riseberga i Malmö identifiera vilka faktorer det Àr som pÄverkar deras vilja och möjligheter att sortera ut sitt matavfall.