Njurarna Àr ett av mÀnniskans livsviktiga organ vars uppgift Àr att kontrollera elektrolyt- och vÀtskebalansen samt rena blodet. Kronisk njursjukdom medför fysiska och psykiska pÄfrestningar som pÄverkar individens livssituation. Sjukdomen krÀver behandling med dialys som Àr tidskrÀvande och stÀller krav pÄ patientens följsamhet. EgenvÄrd Àr personlig omsorg som varje individ frivilligt utför dagligen för att frÀmja liv, hÀlsa samt vÀlbefinnande. Vid kronisk njursjukdom uppstÄr det brister i patientens kapacitet att utöva sin egenvÄrd.

Denna studie har kvalitativt undersökt följande syfte: (1) att undersöka frivilligt- och spontant visualiseringsanvÀndande hos styrketrÀnande mÀn utifrÄn faktorerna; var/nÀr visualiseringen sker, vad visualiseringen innehÄller, varför visualisering anvÀnds, hur visualiseringen anvÀnds och vilken upplevd effekt visualiseringen ger. I studien deltog 10 styrketrÀnande mÀn som var 19-26 Är gamla. Individuella profilen för visualiseringsupplevelser i idrott (eng; Individual profile of imagery experiences in sport (IPIES; Weibull, 2008) modifierades och anvÀndes för att besvara studiens syfte.  Det fanns bÄde skillnader och likheter i nÀr, vad, varför, hur och effekten av visualiseringen upplevdes och anvÀndes. Resultaten visade att det frivilliga visualiseringsanvÀndandet var störst innan trÀning, den frivilliga visualiseringen Äterfanns Àven i sammanhang under och efter men inte i lika stor grad. Den spontana visualiseringen var svÄr för deltagarna att medvetenhetsgöra och dÀrför svÄrt att dra slutsatser ifrÄn.

DatasÀkerhet utgör ett omfattande ÀmnesomrÄde med mÄnga infallsvinklar. Det Àr samtidigt ett omrÄde som direkt har betydelse för vÀldigt mÄnga dÄ etableringen av olika tjÀnster och informationsutbyte över internet har ökat stort. Enskilda anvÀndare som, frivilligt eller inte, alltmer knyts upp till att anvÀnda internet i olika sammanhang skulle dÀrmed kunna tÀnkas utgöra en sÀrskilt utsatt grupp för olika sÀkerhetsrisker. VÄr undersökning har gÄtt ut pÄ att med hjÀlp av enkÀter och intervjuer öka förstÄelsen för hur enskilda anvÀndare resonerar kring sin internetanvÀndning sett ur ett sÀkerhetsperspektiv och hur detta skiljer sig frÄn andra aktörers syn. Vi har framförallt varit intresserade av att undersöka attityder och beteendemönster kring olika risker.

Vi har undersökt samarbetet mellan svensk polismyndighet och frivilliga organisationer i arbetet med mÀnniskohandelns kvinnliga offer. Trafficking Àr vÀrldens tredje största orga-niserade brottslighet och Àr mycket tidskrÀvande vid utredningar i form av tid, pengar och personal. Bakgrunden till att kvinnor frivilligt lÀmnar sina hemlÀnder Àr att det utlovas ar-bete med goda förtjÀnstmöjligheter i andra lÀnder, dÄ dessa kvinnor oftast lever i social desorgansiation faller de lÀtt offer för mÀnniskohandeln. För att kunna utröna omstÀndighe-terna betrÀffande samverkan har vi anvÀnt oss av Ärs/lÀgesrapporter frÄn polisen, artiklar, förelÀsningar och litteratur. Vi har funnit att ett Eu-projekt, Samverkan mot Trafficking, har tillsatts för att förbÀttra arbetet mot mÀnniskohandel dÀr de ideella organisationerna och polismyndigheten har en form av nÀtverk - Samverkan mot Trafficking.

Vad Àr det som lockar mÀnniskorna att vÀlja campinglivet? Hur kan man vÀlja denna minimalistiska form av levande, nÀr man kan vara hemma i bekvÀmligheten och ha det skönt istÀllet? Min studie Àr ett försök att ta reda pÄ vad det Àr som gör att campinglivet Àr sÄ speciellt. Vad Àr det som ligger bakom det ökade intresset? Varför vÀljer mÀnniskan denna livsstil i en allt globalare vÀrld? Jag har genom deltagande observation kombinerat med kvalitativa intervjuer genomfört min studie. Jag har Àven anvÀnt mig av minnesarbete pÄ grund av att jag har 20 Ärs erfarenhet av campingplatsen som arbetsplats.

HÄllbarhetsredovisning Àr ett frivilligt Ätagande för företag och Àr en vidareutveckling av miljöredovisningen. Redovisningen ges i flera dimensioner för att skapa en starkare grund och trovÀrdighet samt för att ge en helhetsbild. Denna redovisning utgör miljörelaterade, etiska och sociala förhÄllanden samt den ekonomiska utveckling som Àr knuten till dessa. Parallellt med att miljö- och hÄllbarhetsredovisningspraxis utvecklades under 1990-talet och början av 2000-talet har allt fler modeller, rekommendationer och riktlinjer lanserats av olika organisationer och individer. Till skillnad frÄn den finansiella redovisningen finns det ingen uttömmande lagstiftning för hur ekonomiska, miljömÀssiga samt sociala och etiska aspekter ska redovisas.

Under andra vÀrldskriget genomfördes tidernas största barnförflyttning mellan Finland ochSverige med upp emot 70 000 barn. Uppsatsens syfte har varit att undersöka hurmobiliseringen kring krigsbarnsverksamheten sÄg ut lokalt i Halmstad kommun och vid detprivata filantropiska barnhemmet KnÀstorpshemmet utanför Lund. UtifrÄn frÄgor kringverksamheternas ekonomi och marknadsföring och de aktivas motiv har jag studeratkÀllmaterial frÄn de bÄda verksamheterna som har bestÄtt av bland annat brev och protokoll.Jag har anvÀnt mig av en kvalitativ textanalys och har anvÀnt mig av teorier som enförklaringsmodell. Till den sociala rörelse som FinlandshjÀlpen blev har jag anvÀnt mig avRon Eyermans teori om moralisk performans inom sociala rörelser. Jag har Àven anvÀnt migav en genusteori inom frivilligt politiskt deltagande och deltagande faktorer inom frivilligaktivet frÄn Nancy Burns m.fl.

HÄllbarhetsredovisning Àr ett relativt nytt sÀtt att redovisa pÄ och har hittills varit ett frivilligt redovisningsverktyg som företagen kan anvÀnda sig av. En hÄllbarhetsredovisning tar upp ett företags ekonomiska, sociala och miljömÀssiga resultat. Dagens miljötÀnkande och jordens temperaturförÀndring gör att kunder, leverantörer och andra intressenter stÀller högre krav pÄ företag Àn vad de gjort tidigare. Högre krav innebÀr att företag bör ha en hÄllbarhetsredovisning dÀr de kan visa resultatet av sitt ekonomiska, sociala och miljömÀssiga arbete. En undran som uppstod var om hÄllbarhetsredovisningen har ett vidare ÀndamÄl Àn att visa upp företagens ekonomiska, sociala och miljömÀssiga arbete.

Studiens syfte Àr att fÄ en uppfattning om hur individer som lider av fibromyalgi upplever ÄtergÄngen till arbetslivet efter en tids sjukskrivning och hur de resonerar runt sin sjukdom och arbetet. Vidare studeras den fibromyalgisjukes upplevelse av bemötandet frÄn arbetsgivare och arbetskamrater. Den empiriska delen baserar sig pÄ kvalitativa intervjuer som berör fibromyalgisjukas arbetsliv, vardag och bemötande frÄn olika samhÀllsinstitutioner. I den teoretiska referensramen behandlas Baumans och Sennetts teorier om arbetets, individens och vÀlfÀrdsstatens villkor i det moderna samhÀllet ur ett makroteoretiskt perspektiv. PÄ mikroteoretisk nivÄ behandlas Goffmans stigmateori och Hochschilds teori om emotionshantering.

En av de vanligaste insatserna inom den sociala barnavÄrden Àr familjehemsplaceringar av barn. Det Àr kommunen som har det övergripande ansvaret för placeringen. Det Àr vidare samhÀllets ansvar att enligt lag se till att den unga kommer ifrÄn en otrygg, bristfÀllig tillvaro och fÄr god vÄrd i familjehemmet. SocialnÀmnden beslutar om vÄrden som antingen sker frivilligt med stöd av SocialtjÀnstlagen, eller med tvÄng med stöd av Lagen med sÀrskilda bestÀmmelser om vÄrd av unga. Syftet med uppsatsen Àr att förklara vad begreppet rÀttssÀkerhet innebÀr, bÄde utifrÄn en allmÀn definition och mer specifikt vid socialnÀmndens utredning och beslut om familjehemsplacering av barn och unga.

Denna uppsats behandlar konfirmationens förĂ€ndring i den evangelisk-lutherska Svenska kyrkan.  Konfirmationen har sina grunder frĂ„n fornkyrkan. Sedan dess har denna tradition utvecklats, frĂ„n att vara ett sakrament till att bli en ceremoni inom Svenska kyrkan. Följande frĂ„gestĂ€llningar har behandlats: Hur skiljer sig konfirmationen dĂ„ frĂ„n nu? Vad stĂ„r konfirmationen för idag till skillnad frĂ„n dĂ„ Sverige var dominerat av ett statskyrkosystem och ett mer enhetligt, kristet land? Konfirmationen Ă€r en religiös handling. Har denna betydelse glömts bort och ersatts av nĂ„got annat? Är det bara en tradition som har levt kvar utan sin religiösa mening? Är konfirmationen en del av den svenska kulturen?Antalet konfirmander har successivt minskat och Svenska kyrkan arbetar för att öka deltagarantalet.

Under det senaste halvseklet har det varit en förskjutning frÄn tillverkningsindustri till tjÀnstesektorn, denna förskjutning gör att de traditionella vÀrderingssÀtten av företagen inte lÀngre ger en fullstÀndig bild. Inom tjÀnstesektorn finns det mÄnga företag som Àr kunskapsbaserade, detta gör att de har svÄrt att förmedla hur stor del av företagets resurser som bestÄr av personalens kunskap (humankapitalet).Syftet med denna rapport Àr att undersöka varför personalens kunskap inte har nÄgon större roll i Ärsredovisningen samt att undersöka pÄ vilket sÀtt det skulle kunna vara möjligt att göra redovisa den.I rapporten har vi valt att se rapporteringen frÄn ett utomstÄende perspektiv, sÄ som intressenterna upplever denna frÄga. I insamlandet av det empiriska materialet valde vi att intervjua tre personer som kommer i kontakt med olika kunskapsföretags finansiella rapporter samt en person som har gjort en doktorsavhandling i hur humankapitalet redovisas. Detta för att ge en sÄ bred bild av Àmnet som möjligt.Vi har anvÀnt oss av gÀllande lagar, tidigare forskning samt en allmÀn bild över intressenterna. Den slutsats vi kom fram till Àr att denna frÄga verkar följa konjunkturen och intresset frÄn intressenterna Àr ganska svalt, samt att den formen av redovisning bör vara frivillig.

Syftet för uppsatsen var att undersöka om klienter med tidigare narkotikaberoende upplever att de har möjlighet till inflytande inom vÄrden som de tar del av. Syftet var Àven att ta reda pÄ hur socialarbetare inom samma vÄrdprogram arbetar för att möjliggöra brukarinflytandet för klienterna. Vi utförde semistrukturerade intervjuer med fem klienter och tvÄ socialarbetare frÄn samma behandlingshem. De teoretiska perspektiv som stod till grund för analysen av empirin var brukarinflytande och demokrati. Resultatet visar att klienterna upplevde stor delaktighet inom vÄrdprogrammet samt i kontakten med socialarbetarna pÄ behandlingshemmet.

Sammanfattande diskussionSyftet med min uppsats har varit att undersöka vad som motiverar mÀnniskor till ideellt arbete och dÄ sÀrskilt volontÀrerna pÄ Aeroseum, och att komma fram till vad som Àr drivkraften bakom deras frivilliga engagemang och hur man kan motivera dem till fortsatt intresse. Detta skulle sedan utmynna i konkreta förslag till förbÀttringar och riktlinjer över hur arbetet med volontÀrerna kan se ut i framtiden. För att undersöka detta anvÀnde jag mig av dessa frÄgestÀllningar: 1.Vad motiverar mÀnniskor till ideellt arbete? 2. Hur ser volontÀrernas arbetssituation ut? 3.

En av specialpedagogens arbetsuppgifter kan vara som intern handledare i en skol- eller förskoleorganisation. Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka hur specialpedagoger beskriver sina upplevelser och uppfattningar av att vara intern handledare i en skol- eller förskoleorganisation. I vÄr studie har vi intervjuat Ätta specialpedagoger och en speciallÀrare som handleder kollegor som en del i sitt arbete. Vi har anvÀnt en metod med halvstrukturerade frÄgor. Specialpedagogerna kommer frÄn förskolor, grundskolor, gymnasieskolor och en sÀrskola i Stockholms lÀn.