Syftet med detta arbete var att utreda ?om? och ?i vilken utsträckning? som Experiential Learning (EL) går i linje med dagens svenska skola. Med avgränsning till gymnasieskolan var syftet därför att relatera Experiential Learning gentemot de dokument som ligger till grund för dagens svenska gymnasieskola, nämligen: ?Skollagen?, ?Läroplanen för de frivilliga skolformerna? (Lpf 94) och Läroplanskommitténs betänkande ?Skola för bildning? (SOU 1992:94). Utgångspunkten för denna hermeneutiska jämförelse var ett kritiskt förhållningssätt (läs.

SammanfattningBokföringsnämnden (BFN) är en statlig myndighet under regeringen som är statens expertorgan på redovisningsområdet. De ansvarar för att främja utvecklingen av den goda redovisningsseden som enligt definitionen skall grundas utifrån praxis. Redovisningen har dock gått från att ha styrts utifrån principer och sed till att bli allt mer styrt av regler. På senare tid har nämligen BFN antagit en ny strategi genom att utfärda regelverk vilket de aldrig tidigare har gjort. De nya regelverken vid namn K-regelverken grundar sig i internationella redovisningsnormer och blir aktuella att tillämpa från 2014.Problematiken är att BFN inte har någon föreskriftsmakt utan endast får ge ut allmänna råd. Dessa uppfattas dock ofta som obligatoriska i praktiken vilket leder till att det uppstår en konflikt både gällande hur reglerna skall tolkas samt vad som gäller juridiskt.Vårt syfte är att förstå hur de kommande regelverken från bokföringsnämnden uppfattas samt hur de kommer att påverka företagen och den goda redovisningsseden. I uppsatsen använder vi oss av en kvalitativ studie med induktiv ansats.

Revisionsplikten omfattar många företag i Sverige. Gränsen för vilka som omfattas går när företaget uppfyller två av tre gränsvärden i de senaste två årens redovisningar; Fler än tre anställda i medeltal, mer än tre miljoner i nettoomsättning eller mer än 1,5 miljoner i balansomslutning. Företag som inte omfattas kan själva välja om de vill ha revision. Det finns argument som talar för att revisionsplikten utgör en ekonomisk och administrativ börda för små företag, och att nyttan knappast överstiger kostnaden. Flera länder i Europa har valt att avskaffa revisionen för de flesta mindre företag genom att höja gränsvärdena, och det är troligt att Sverige följer samma trend.Revisorn är skyldig enligt lagen att lämna tips och råd i samband med revisionen som kan leda till en bättre redovisning och effektivare rutiner inom företaget, så att felaktigheter undviks i framtiden.

Inom arkitektur och samhällsplanering är rummet ett mycket grundläggande och essentiellt begrepp. För att rummet ska utnyttjas och upplevas till fullo av invånare och besökare krävs det att dessa är särskilt utformade efter människan. Det offentliga rummen i staden ska vara tillgängligt för alla oavsett kön, ålder eller etnicitet. Under årens gång har dess användning varierat från nödvändiga aktiviteter till att idag främst bestå av frivilliga och sociala handlingar. En tydlig hierarkisk ordning bland offentliga, halvoffentliga, halvprivata och privata ytor stärker den naturliga kontrollen och stödjer invånarnas medvetande om vilka människor som tillhör platsen.

Inom arkitektur och samhällsplanering är rummet ett mycket grundläggande och essentiellt begrepp. För att rummet ska utnyttjas och upplevas till fullo av invånare och besökare krävs det att dessa är särskilt utformade efter människan. Det offentliga rummen i staden ska vara tillgängligt för alla oavsett kön, ålder eller etnicitet. Under årens gång har dess användning varierat från nödvändiga aktiviteter till att idag främst bestå av frivilliga och sociala handlingar. En tydlig hierarkisk ordning bland offentliga, halvoffentliga, halvprivata och privata ytor stärker den naturliga kontrollen och stödjer invånarnas medvetande om vilka människor som tillhör platsen.

När en gård drabbas av salmonella innebär detta en stor arbetsinsats. Både vad gäller saneringoch när det gäller andra åtgärder. Saneringsplanen, som är individuell på varje gård, läggerstor fokus på hygien. Detta kan innebära åtgärder som tvätt av skor samt ändrade vägar förtraktorer och annat som kan vara en risk för god hygien. Man kan kontrollera människanshygien samt rörelsemönster, men de vilda djuren såsom fåglar och gnagare kan vi varkenkontrollera eller hålla bakteriefria.

Allt eftersom förväntningarna från samhället ökat under de senaste årtiondena har det blivit allt viktigare för företag att bedriva sin verksamhet på ett ansvarsfullt sätt. Brundtlandskommissionen myntade 1987 uttrycket ?hållbar utveckling? vilket ansågs vara det viktigaste målet för samhällets utveckling. FN:s handlingsprogram Agenda 21 innehåller riktlinjer över hur denna hållbara utveckling bör genomföras och bland annat nämns att det inte enbart är den miljömässiga aspekten som bör hanteras, utan att även den sociala- och ekonomiska hållbarheten är av stor betydelse. Ett begrepp som tydligt kan kopplas till diskussionerna om hållbar utveckling är CSR som syftar på det frivilliga ekonomiska, sociala och miljömässiga ansvaret som ett företag tar.

Titel: Ideell och professionell verksamhet ? En studie om spänningar som uppstår och det fördelaktiga ledarskapet i ideella organisationer. Problemformulering: Vilka olika behov av ledarskap och vilka meningsskiljaktigheter finns mellan ideell och professionell verksamhet i ideella organisationer? Vilket ledarskap är fördelaktigt i ideella organisationer? Syfte: Syftet med vår studie är att utreda vilka olika behov av ledarskap och meningsskiljaktigheter som finns mellan professionell och ideell verksamhet, vilket även indirekt syftar till potentiella meningsskiljaktigheter/spänningar mellan ledning och engagerade individer utan arvoden i organisation. Utifrån syftet har vi valt att reflektera över lämpliga ledaregenskaper och tidigare erfarenheter vilka kan möta de olikas behov av kravprofil.   Avgränsning: Organisationer med ideella mål vilka arbetar med mänskliga rättigheter, humanitära insatser eller miljöfrågor. Aktivt engagerade individer, vilka uppoffrar egen tid och resurser utan att erhålla arvoden, existerar i de ideella organisationer vi fokuserar på men även ett stort antal fast anställda med lön. Det ska finnas både en professionell verksamhet (del med arvoden) och en ideell verksamhet (medlemmar och frivilliga utan arvoden) i organisationen. Metod: Ett hermeneutiskt vetenskapligt förhållningssätt ligger som grund i vår studie.

På grund av det rådande ekonomiska klimatet tvingas många kommuner till besparingar och nedskärningar av personalresurser. Detta gör att kommunen även i många fall ser över möjligheten att anpassa Räddningstjänsten. Då det är Länsstyrelsen uppgift att granska kommunernas räddningstjänstorganisation så efterfrågade de en rapport över situationen i Västerbottens glesbygdskommuner. Av intresse var hur den operativa beredskapen ser ut, hur det förebyggande arbetet bedrivs och hur beredskapen står sig i förhållande till andra kommuner med liknande förutsättningar. Arbetet avgränsades till att undersöka Storuman kommun och Vilhelmina kommun då dessa per definition är glesbygdskommuner och har länets största skidorter, vilket betyder att antalet personer som befinner sig på dessa orter mångdubblas under vissa perioder av året.

Denna uppsats berör hållbar utveckling och framförallt företags redovisning av detta externt. Begreppet nämndes första gången av Brundtlandkommissionen, vilken skapades av FN år 1983, och definieras som ?en utveckling som tillfredställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredställa sina behov?. Miljöredovisning var det som först vann acceptans hos företagen, men idag rapporteras även ekonomiskt och socialt ansvar.Vår studie har främst fokuserats kring frågan om det finns någon skillnad i vad olika branscher väljer att presentera i sina hållbarhetsredovisningar samt vilka orsaker som ligger bakom detta. Dessa frågor har sitt ursprung i att kritik riktats emot att rapporteringen är frivillig, eftersom detta leder till att företagen fritt kan välja innehåll i hållbarhetsredovisningen.

Syfte: Syftet med uppsatsen var att genom intervjuer med föräldrar till extremt prematura barn, klargöra hur dessa barns skolsituation gestaltat sig. Studien avsåg att lyfta fram hur förutsättningarna sett ut såväl socialt som kognitivt i skolan för dessa barn, vilka behov och vilka svårigheter de har eller har haft, vilket eventuellt stöd de har eller har fått samt hur bemötandet ifrån skolan varit.Teori: Denna specialpedagogiska uppsats har en livsvärldsfenomenologisk teori som grund.Metod: Metoden består av kvalitativa djupintervjuer och utgår från en hermeneutisk ansats. Uppsatsen bygger på intervjuer med mödrar till extremt prematura barn. Kriteriet för att delta i studien var att barnet, dels hade fötts före graviditetsvecka 29, dels hade hunnit börja i grundskolan. Studien behandlar hur mödrarna till barnen upplevt sina barns skolgång.

Den regionala nivån har med tiden blivit allt viktigare. Både EU:s insatser genom sammanhållningspolitiken och strukturfonderna har tydligt en regional utgångspunkt. Men även på nationell nivå ses den regionala nivån som allt viktigare för olika regionala utvecklingsinsatser. Samtidigt har Sverige ännu inte regionaliserats fullt ut. Nya strukturer staplas ovanpå de gamla och det finns en mängd geografiska avgränsningar och strukturer som för den enskilde medborgaren kan vara svårt att greppa.

Idag sker merparten av den svenska klädesindustrins produktion hos leverantörer i tredje världen. De betydligt lägre arbetskraftskostnaderna där är huvudskälet till att denna mycket arbetsintensiva bransch utlokaliserat tillverkningen till främst olika länder i Asien. Länge kunde produktionen i utvecklingsländerna bedrivas utan insyn och kritisk granskning. Respekten för de mänskliga rättigheterna var ofta bristfällig. Arbetsförhållandena i många fabriker var dåliga, med långa arbetstider, låga löner och bristande säkerhet.

Människor får möjlighet att ses och mötas i stadens offentliga rum. För att försäkra att staden på ett hållbart sätt planeras för dess invånare, behövs kunskap kring hur det sociala livet i offentliga rum fungerar och även hur vi kan bibehålla och utveckla dess funktion som mötes-, aktivitets- och uppehållsplats. De offentliga rummen i en stad är till för stadens alla invånare oavsett kön, etnicitet, ålder, ekonomi osv. Dess användning skiljer sig genom tiderna och domineras idag främst av frivilliga aktiviteter dit bland annat sociala aktiviteter räknas. Det finns varierande sätt att ta det offentliga rummet i anspråk. Konflikten mellan föreskrivna och unika användningar genererar en social friktion som främjar mer öppna och tillgängliga offentliga rum för fler grupper. Genom litteraturstudier med utgångspunkt i det offentliga rummet studeras det sociala livet och dess förutsättningar.

Sammanfattande diskussionSyftet med min uppsats har varit att undersöka vad som motiverar människor till ideellt arbete och då särskilt volontärerna på Aeroseum, och att komma fram till vad som är drivkraften bakom deras frivilliga engagemang och hur man kan motivera dem till fortsatt intresse. Detta skulle sedan utmynna i konkreta förslag till förbättringar och riktlinjer över hur arbetet med volontärerna kan se ut i framtiden. För att undersöka detta använde jag mig av dessa frågeställningar: 1.Vad motiverar människor till ideellt arbete? 2. Hur ser volontärernas arbetssituation ut? 3.