I den aktuella studien har följder studerats utav nedläggningen av fältarbetsgruppen i Östersunds kommun. Detta utifrån myndighetspersoner, ungdomar, politiker samt ideella organisationers anställdas upplevelser. Studien bygger på nio semistrukturerade intervjuer med nyckelpersoner som har arbetslivserfarenheter samt erfarenheter av fältarbetsgruppens verksamhet. Studiens resultat påvisar flertalet negativa följder gentemot ungdomar, dess vårdnadshavare, ideella organisationers samt för socialtjänsten. Intervjudeltagarna berättar om hur ungdomarna har förlorat en vidare kontaktyta med myndighetspersoner vars uppgift är att befinna sig i ungdomarnas sociala miljö.

Precis som många andra domäner har frivilligorganisationen Sjöräddningssällskapet (SSRS) påverkats mycket av den tekniska utvecklingen som skett de senaste decennierna. Den har bland annat inneburit att SSRS båtar har fått mer och mer högteknologisk utrustning. Samtidigt har de frivilliga sjöräddarnas kompetens och kraven på deras kompetens, förändrats i takt med att den svenska fiskeflottan förminskats. Idag består SSRS aktiva medlemmar av personer med huvudsysselsättning bortom den marina domänen. Den här studien gör en bred kartläggning över organisationen för att kunna jämföra förhållanden mellan vilka uppgifter och mål som finns hos SSRS med vilken teknik som finns tillgänglig och hur arbetet utförs i praktiken.

In the beginning of the nineties there was a change in how the voluntary sector was perceived, and the significance of their work became reevaluated and more acknowledged. As a result, this sector gained a new and higher interest. The changes and downsizing in the welfare state with economic crises, due to political cutback, made the politicians look fore new solutions. One solution is to encourage cooperation between the public sector and the voluntary sector in order to handle the different needs of individuals.Uppsala community and the voluntary sector are working closely together within a project called ?God Livsmiljö?.

I den här studien har man genom en i första hand kvantitativ metod undersökt vem som flyttar till nyproducerade hyreslägenheter i Malmö och av vilka anledningar. Genom att manuellt dela ut en förfrågan om att delta i en webbenkät har 1009 hushåll i hus byggda fr.o.m. år 2010 getts möjlighet att berätta varför de valt, eller inte valt, att bosätta sig där de gjort. Utöver enkätundersökningen valdes fem frivilliga representanter ut från de olika områdena och med dessa genomfördes kvalitativa intervjuer för få en mer djupgående bild. Det studierna visade är att över hälften av de svarande i enkätundersökningen tidigare varit bosatta i hyresrätter inom Malmö.

Studien syftar till att få en djupare insikt i hur sociala och kulturella faktorer påverkar barn och ungdomar i deras val av instrument för studier på en kulturskola. I bakgrundskapitlet presenteras tidigare forskning och annan relevant litteratur inom studiens ämnesområde. Studiens teoretiska utgångspunkter utgörs av det sociokulturella perspektivet. Studiens metod utgörs av den kvalitativa intervjun. Sex nybörjare, tre flickor och tre pojkar i åldrarna 8-10 deltog i studien.

Syftet med uppsatsen är att belysa hur pedagoger i förskolan resonerar kring användningen av portfolio i den praktiska verksamheten. Syftet är även att analysera vilken funktion berörda pedagoger anser att portfolion har. I studien har vi använt oss av kvalitativ undersökning genom enkäter. Vi har utfört studien bland frivilliga förskolor som arbetar med portfolio. I uppsatsens bakgrund behandlas litteratur som beskriver hur pedagoger kan arbeta med portfolio, det vill säga sådant som rör portfolions syfte, innehåll, verktyg och arbetssätt.

Uppsatsens syfte att ta reda på om individer är mer benägna att skänka pengar om en privatbiståndsorganisation erbjuder produkter i en gåvoshop som sedan skickas till människor i ettredan på förhand bestämt område, jämfört med om organisationen erbjuder mer generellbiståndsgivning till organisationen i stort. Vidare är syftet att testa om det finns ett sambandmellan möjligheten att köpa produkter i en gåvoshop och känslor av välbefinnande hosbiståndsgivaren vid gåvotillfället. Slutligen är uppsatsens syfte att undersöka ombenägenheten att skänka pengar genom möjligheten att köpa produkter i en gåvoshop jämfört med att skänka pengar generellt till en organisation ser olika ut i olika grupper av medborgare.Studien utformas genom ett experiment som genomförs med hjälp av frivilliga påcentralstationen i Göteborg. Hypoteserna prövas genom ett independent sample t-test ochgenom en regressionsanalys med interaktionsvariabler. Resultatet visar att personer som ges möjlighet att köpa produkter inte blir mer benägna att skänka pengar och känner inget högre välbefinnande än personer som ges möjlighet att skänka pengar generellt till organisationen.Däremot verkar högutbildade personer påverkas i högre grad av möjligheten att köpa produkter och det finns ett signifikant samband när utbildning interageras med effekten av typav bistånd på benägenheten att skänka pengar..

Föreliggande studie handlar om stödinsatser och studieavbrott ur studieavbrytares perspektiv. Syftet har varit att undersöka om de deltagande ungdomarna upplevde att de fick stöd under gymnasietiden i ett försök att förstå varför studieavbrott ändå sker. Avsikten har vidare varit att beskriva och reflektera över ungdomarnas erfarenheter med förhoppning om att det skall vara till nytta för framtida förebyggande arbete. Studien baseras på kvalitativa intervjuer och har inspirerats av tidigare forskning om studieavbrott, stödinsatser samt karriärutvecklingsteorier. Avsikten med intervjuundersökningen har varit att studera studieavbrytarnas skolgång under grund- och gymnasietiden för att få en förståelse för vilket stöd studieavbrytarna upplever att de fått eller hade önskat att de fick medan de ännu befann sig i skolan. Resultatet visar att studieavbrytarna bär på olika erfarenheter av skolgången och att tillgången på socialt och pedagogiskt stöd varit bristfällig.

Huvudsyftet med uppsatsen är att närmare undersöka de tillämpningsproblem som uppstår utifrån den frivilliga skattskyldigheten på verksamhetslokaler. Ytterligare en aspekt som diskuteras i arbetet är i vilken grad fastighetsägarnas ekonomi samt hyressättningen påverkas. Det är i huvudsak den rättsdogmatiska metoden som används, med gängse tolkning av lagtext, förarbete, praxis, doktrin samt artiklar i bransch forum som i uppsatsen jämställs med doktrin. För att få ytterligare ett per-spektiv undersöks hur mervärdesskatten påverkar ekonomin för hyresvärd och hyresgäst i ett mindre fastighetsbolag.Mervärdesskatt är en konsumtionsskatt och en såkallad indirekt skatt i den mening att den ska vältras över på slutkonsumenten, vilket när det gäller bostäder och skattefria lokaler är hyresgästen. Fastigheter är undantaget den generella mer-värdesskatteplikten vilket har till följd att en kumulativ effekt uppstår i och med att fastighetsägaren inte får lyfta mervärdesskatt på t.ex.

Syftet med denna undersökning är att få en inblick i om och hur förlusten av sockenkyrkan påverkade livet i Nedertorneå-Haparanda församling socialt samt religiöst och i så fall hur eventuella förändringar yttrade sig när de efter kriget 1809 förlorade hemkyrkan på Björkön-Pirkkiö till Ryssland. Församlingskyrkan blev efter gränsdragningen kvar på ryskt område. Eftersom kyrkan ansvarade för ett flertal nuvarande statliga uppgifter under denna tid, har jag funderat på hur undervisning, fattigvård samt sjukvård fungerade utan kyrka och prästerskap. Hur förrättningar och gudstjänster fungerade i en sådan komplex situation är ytterligare faktorer jag studerat närmare.För att ta reda på hur det förhöll sig med detta under den här tidsperioden har jag ägnat mig åt litteraturstudium; vilket till största delen varit av historisk karaktär. Det har rört sig om kyrkohistoria, studium av samhällsutveckling, samt allmän global och lokal historia.Utifrån det samlade materialet har jag kommit fram till att livet påverkades ur flera aspekter för invånarna i Nedertorneå-Haparanda församling när de förlorade sockenkyrkan 1809.

Det har blivit allt vanligare att företagen redovisar om deras miljöpåverkan samt hur de Arbetar för att minska deras miljöpåverkan. Att företag frivilligt publicerar miljöredovisningar har skapat en diskussion bland forskare, som försöker att besvara frågor som varför företag frivilligt redovisar om deras miljöpåverkan samt hur olika företagsegenskaper påverkar miljöredovisningen. Denna undersökning syftar till att testa om legitimitetsteorin kan förklara sambandet mellan samhällets miljömedvetenhet och företagens miljöredovisning samt undersöka hur egenskaperna storlek och branschtillhörighet påverkar detta samband. Undersökningen bygger på miljöredovisningar hämtade från årsredovisningar och CSR redovisningar för 144 börsnoterade svenska företag från åren 2005 och 2011.  Antalet sidor och innehållet i miljöredovisningarna analyserades med hjälp av en innehållsanalys. Resultatet av denna undersökning tyder på att legitimitetsteorin kan förklara sambandet mellan samhällets miljömedvetenhet och företagens miljöredovisning, samt att företagens storlek och branschtillhörigheten tycks påverka sambandet.

Uppsatsen syftar till att analysera tänkbara konsekvenser av rödakorskonsulenters uppfattningar om en framtida rollförändring, samt diskutera lämpliga strategier för rödakorskonsulenten gentemot arbetsområdet.Uppsatsen är av kvalitativ art och baseras på sju stycken intervjuer med rödakorskonsulenter inom Röda Korset. För att kunna besvara vårt syfte har intervjuerna analyserats utifrån följande aspekter: förändring, arbetsberikning, handlingsutrymme, ledarskap och makt.Vi har kommit fram till att en förändring av rödakorskonsulentrollen troligtvis inte kommer att innebära en särskilt stor förändring för rödakorskonsulenterna, eftersom de redan idag till stor del arbetar på det sätt som den föreslagna förändringen förespråkar. Vi har dock kommit fram till att det är viktigt att rödakorskonsulenterna utvecklar specifika strategier för att kunna hantera och förstå sitt arbetsområde bättre. Dessa strategier inbegriper olika typer av makt som rödakorskonsulenterna kan bygga upp i förhållande till de frivilliga, samt hur delaktighet, motivation och engagemang kan skapas. Vi presenterar en modell som ger rödakorskonsulenterna möjlighet att reflektera över hur dessa strategier samverkar.

Syftet med min uppsats är att undersöka hur lärare ser på behovet av utbildning i svenska som andraspråk samt undersöka vilka faktorer som påverkar språkinlärningen. Jag har valt att intervjua två verksamma lärare med lång erfarenhet av andraspråksundervisning. Mina informanter är överens om att trygghet är grunden för språkutveckling i ett undervisningsperspektiv. De betonar att i ett klassrum där det finns goda möjligheter för interaktion, aktiv produktion av muntlig och skriftligt språk i meningsfulla sammanhang, där skapas förutsättningar. Det ligger helt i linje med aktuell forskning.Enligt forskningen är lärarnas utbildning en påverkansfaktor när det gäller elevernas resultat.

Bakgrund: K2-regelverket för mindre aktiebolag kom ut år 2008 som ett frivilligt alternativ till de tidigare regelverken BFN/RR. Anledningen till framtagandet av K2-regelverket var på grund av att det fanns en efterfrågan hos mindre företag av ett enklare och billigare regelverk.  Syfte: Syftet med vår studie är att undersöka om Agentteorin, Positiv redovisningsteori och Institutionell teori kan förklara vilka egenskaper som förklarar mindre företags val av att frivilligt redovisa enligt K2-regelverket.Metod: Vi har tagit fram fem hypoteser utifrån tre befintliga teorier. Vår studie följer ett kvantitativt tillvägagångssätt där information ur årsredovisningar från 274 mindre aktiebolag som är verksamma i Halland samlats in. Informationen har sedan testats statistiskt genom korrelations- och regressionstester för att förkasta eller icke-förkasta hypoteserna.Resultat: Utifrån Agentteorin kommer mindre företag i större utsträckning att redovisa enligt K2-regelverket. Agentteorin säger även att det är de företag utan revisionsplikt och som väljer bort revisor som i större utsträckning redovisar enligt K2-regelverket.

Syfte: Vårt syfte med denna uppsats är att beskriva och analysera hur svenska börsföretag i två olika branscher redovisar sin personal i förhållande till lagar och rekommendationer samt vilken frivillig redovisning som lämnas. Metod: Vårt syfte besvaras genom en studie av 65 årsredovisningar för 38 industriföretag och 27 IT- och Internetkonsulter. De båda branscherna har valts utifrån kriteriet att en bransch skulle innehålla tjänsteföretag och den andra produktionsföretag. Studien har gjorts utifrån en uppställd checklista med parametrar dels från lag och rekommendationer och dels från teori som behandlar frivillig personalredovisning. En del parametrar tillkom dessutom efter att vi genomfört en förstudie genom att studera tio årsredovisningar.