Den första januari 1998 infördes enligt ett riksdagsbeslut förskoleklassen i hela landet. Det innebar i praktiken att förskolans verksamhet för sexåringarna flyttades in i skolan och blev en egen skolform, en frivillig verksamhet i den obligatoriska skolan. Vid inrättandet av förskoleklassen var en intention att ge sexåringarna en likvärdig grund inför skolstarten samt att föra in förskolepedagogiken i skolan. Syftet med vårt arbete är ta reda på var förskoleklassen befinner sig i förhållande till förskolans tradition respektive skolans tradition. Vi vill också lyfta fram förskoleklassens relation till att den inte är obligatorisk, vilket grundskolan är.

Syftet med denna uppsats var att belysa bemötandet inom socialtjänstens individ- och familjeomsorg. Ta reda på hur socialsekreterare respektive klienter ser på bemötande och vad ett gott bemötande är för dem, vad som är viktigt i mötet och för kontakten. Undersöka vilka möjligheter och hinder det finns för ett gott bemötande och vilken påverkan myndighetsutövningen har. Som metod använde vi en kvalitativ intervjuundersökning. Fyra socialsekreterare intervjuades, två från ett socialkontor där myndighetsutövning är ett påtagligt inslag i arbetet och två från ett resursteam där myndighetsutövning av utredande karaktär inte finns med.

Mot bakgrund av de senaste decenniernas konjunktursvängningar i världsekonomin konstaterades det i Sverige att det fanns ett behov av att kunna möta dessa svängningar. Detta resulterade i den lagändring av Kommunallagen och Lagen om kommunal redovisning som erbjöd kommuner möjligheten till att införa en resultatutjämningsreserv i redovisningen. Denna resultatutjämningsreserv utgör ett periodiseringsverktyg där medel kan reserveras i goda tider för att sedan utnyttjas i sämre. Lagändringen är frivillig att anamma och har skapat en viss flexibilitet i kommunernas redovisning. Då kommuner har olika förutsättningar kan detta leda till att motiven till ställningstagandet kring ett införande av en resultatutjämningsreserv skiljer sig mellan kommuner.

Av Sveriges idag 300 000 aktiebolag är 80-85 procent mikrobolag med färre än 10 anställda och mindre än 3 miljoner i omsättning. Mikrobolagen har därför stor be-tydelse för svenskt näringsliv och samhällets utveckling. Förutsättningarna för dessa bolags tillväxt och utveckling bör av denna anledning främjas, vilket kräver att regelverken är anpassade till deras villkor. Revisionsplikten för små aktiebolag är en av de regelförenklingar som diskuteras, där nyttan och kostnaden för revision står i fokus.Syftet med uppsatsen är att beskriva hur ägarna till mikrobolag upplever revisionsplikten, hur de väljer att agera vid ett avskaffande, samt analysera bakomliggande orsaker.I denna uppsats används en kvantitativ metod då antal förekomster av visst agerande vill undersökas. Den empiriska studien är gjord i form av en webbenkät skickad till 200 mikrobolag i Jönköpings län.Resultaten visar att ägarna till mikrobolag upplever att de har störst nytta av revision jämfört med övriga intressenter, dock anses även stat och kommun ha stor nytta av revision.

Den redovisning som ett företag utför granskas av en revisor för att uppnå kvalitet och genom det kan informationen säkerställas till företagets intressenter. I skrivandets stund pågår en debatt om revisionsplikten ska vara lagstadgad eller inte, då det medför en stor kostnad för de mindre aktiebolagen. Enligt ett förslag ska mindre aktiebolag, så kallade K2, slippa krav om revisor och istället ska den vara frivillig. Ett avskaffande av revisionen kan leda till sämre kvalitet på den ekonomiska informationen och intressekonflikter mellan de parter som berörs. Om revisorn väljs bort krävs en annan typ av garanti som kan tillgodose intressenternas behov.

SyfteStudiens övergripande syfte var att undersöka vilka skäl som finns till att avstå från hälsotester genomförda inom företagshälsovård. För att synliggöra och öka förståelsen för dessa skäl, var studiens delsyften att undersöka bortfallsgruppens inställning till hälsotesteroch hälsosatsningar, där hälsotester ingår som en del.MetodGenom kontakt med Liv&Lust AB och Preem Petroleum AB gavs möjlighet attgenomföra en studie av bortfallsgruppen, dvs. de individer som arbetar på Preem, Huvudkontoret på Gärdet i Stockholm, och som avstått från att, på frivillig basis, deltaga i Liv&Lust Första Hälsoplantest under 2002-2003. En kvalitativ intervju genomfördes med nio personer ur bortfallsgruppen under våren 2003 på Preem:s huvudkontor. Intervjuerna var halvstrukturerade och deras längd varierade mellan cirka 35 till cirka 60 minuter.  Resultaten kategoriserades först efter meningsbärande utsagor och analyserades därefter utifrån Antonovskys KASAM-modell innehållande de tre komponenterna: meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet.ResultatEn vanlig orsak som uppgavs som skäl till att avstå från Hälsoplantest var tidsbristpga.

Bakgrund: Ansvarstagande inom miljö och sociala frågor är ett ämne som på senare tid har blivit mer och mer uppmärksammat. I samband med att Brundtlandrapporten publicerades 1987 fick hållbarhetsredovisningen sitt stora uppsving, vilket kom att ge en ökad medvetenhet kring ämnet. Även trycket från omgivningen ökade mot företagen och deras ansvar i att redovisa miljömässiga och sociala frågor.Problem: De problem som finns i samband med hållbarhetsredovisningar är att det dels är frivilligt att redovisa, dels att de riktlinjer som ges ut av GRI inte är tvingande utan snarare flexibla, vilket i sin tur innebär svårigheter vid jämförelser av presenterad data. Det faktum att det enbart är hälften av alla hållbarhetsredovisande företag som granskar sin rapport externt är också ett problem. Det är av intresse att få veta varför företag väljer att upprätta hållbarhetsredovisningar, och vilka påverkande faktorer som finns, särskilt då upprättandet är en frivillig handling.Syfte: Att visa varför svenska bolag hållbarhetsredovisar med hjälp av legitimitetsteori, institutionell teori eller intressentteori.

Bakgrund: År 2006 så initierade regeringen en utredning gällande slopandet av revisionsplikten i Sverige, som en del i att anpassa sig till EU:s direktiv. Regeländringen gick igenom år 2010 och små aktiebolag i Sverige fick möjligheten att välja bort revision. Efter slopandet av revisionen har diskussioner angående en ytterligare harmonisering mot det högre gränsvärdet i EU förts. Detta ledde in oss på forskningsfrågorna: Hur kan intressenter i Sverige påverkas av en eventuell framtida höjning av gränsvärdet? Vilka möjligheter har intressenterna att anpassa sig till effekterna av en höjning av gränsvärdet?Syfte: Syftet med studien är att undersöka de effekter en höjning av gränsvärdet för revision har för de tre signifikanta intressenterna; kreditgivare, Skatteverket och aktiebolag.

Under år 2006 och 2007 förekom det minst 15 fall där justitieombudsmannen, JO, och en del länsstyrelser fann att det förekommit brister med avseende på socialnämnders iakttagande av föreskrivna tidsfrister. JO uttalade att det var fråga om särskilt allvarliga konsekvenser med avseende på att barn hade varit intagna i särskilda ungdomshem utan att det förelegat någon rättslig grund för placeringen.I uppsatsen redogörs för de rättsliga förutsättningar som finns för omedelbara omhändertaganden av barn samt vilka rättsliga förutsättningar det finns för att få skadestånd ifall det har skett ett omedelbart omhändertagande utan rättslig grund.Mina slutsatser är att för att ett omedelbart omhändertagande skall vara rättsligt grundat måste först tre förutsättningar vara uppfyllda. Dels ska ett missförhållande föreligga med anknytning till den unges hemmiljö eller till den unges eget beteende. Utöver det ska missförhållandet medföra att det finns en påtaglig risk samt att behövlig vård inte kan ges på frivillig väg. Socialnämnden måste även göra sannolikt att ovanstående förutsättningar föreligger och att den behövliga vården inte kan avvaktas samt iaktta föreskrivna tidsfrister.

Bakgrund och problem: I och med alla samhällsförändringar har även revisorns roll för företagen förändrats. Ägandet har blivit alltmer separerat från verksamheten i bolagen och de önskar kontroll på att företaget drivs som det ska. Reglerna om hur kontrollen ska utföras har mer och mer skärpts, det på grund av den senaste tidens bolagsskandaler. Trots bolagsskandalema har det inte blivit någon större forskning inom ämnet revision. Det finns förslag att plikten ska bort, och vad som då händer är omöjligt att säga.

Bakgrund och problem: Begreppet Corporate Social Responsibility kan delas upp iekonomiska, sociala och miljömässiga aspekter. I takt med det växande klimathotet ökartrycket på företag att redovisa för de miljömässiga aspekterna. Då CSR-redovisningen ärfrivillig finns inga gällande lagar utan istället har principer och riktlinjer ifrån olikaorganisationer tagits fram. Flygbranschen har på senare tid hamnat i fokus förmiljödiskussionen dels genom ett ökat resande och dels genom EU: s förslag om attflygtrafiken ska ingå i handeln med utsläppsrätter. Det här leder fram tillproblemformuleringen i uppsatsen; Vad redovisar företag i flygbranschen gällandemiljöåtaganden och andra miljöaspekter?Syfte: Syftet med undersökningen är att kartlägga och analysera hur flygbranschen i Europaredovisar miljöaspekter och miljöåtaganden.

I dagens samhälle finns flera äldre som är ensamma och som mår psykiskt dåligt på grund av sin situation. Många av dessa äldre människor har även viss hjälp av den kommunala omsorgen, vilka idag inte kan tillgodogöra sitt arbete fullt ut till att hjälpa de äldre med alla deras behov. Behovet av samtal och gemenskap med andra är stort bland de äldre, något som är svårt för omsorgen att kunna tillfredställa.Syftet med uppsatsen är att beskriva Volontärverksamheten i Gävle kommun, hur verksamheten fungerar och på vilket sätt den uppfattas av volontärer och de äldre samt om den fyller sin egentliga funktion och målsättning. Vidare studeras vad det är för drivkrafter som finns till att människor engagera sig som volontär. Volontär i Gävle är en del av den förebyggande verksamheten inom Omvårdnad Gävle.

Det övergripande syftet med studien är att beskriva en lärares olika former av kommunikation i en dansundervisningssituation inom frivilligverksamheten för vuxna och ungdomar. Hur ser lärarens kommunikation ut, hur kan den förstås och vilka konsekvenser kan den få för elevernas lärande? I uppsatsen används begreppet undervisningsdesign. För att kunna besvara forskningsfrågorna har jag valt att videodokumentera danslektionssekvenser som sedan analyserats och tolkats utifrån ett designteoretiskt perspektiv. Dansundervisning ses i studien som en institution där de historiskt formade traditionerna och normerna sätter ramarna för danspedagogens kommunikation.

I dagens föränderliga omgivning har det blivit allt vanligare för små och medelstora företag att samverka i nätverk (SME nätverk) för att möta kundernas mer komplexa och specifika krav. SME nätverk är en frivillig, avsiktlig sammanslutning av relativt homogena, små och medelstora företag som arbetar tillsammans under ledning av en styrgrupp, för att nå affärsspecifika mål. Oavsett storlek eller antal medlemsföretag i ett SME nätverk är det nödvändigt med struktur och styrning. Det är viktigt för nätverkets utveckling att tillsätta en styrgrupp, vars främsta uppgift är att övervaka medlemsföretagen så att de resurser som nätverket tilldelats genererar önskade och utlovade prestationer. Övervakning har i studier visat sig vara absolut nödvändigt för att motverka medlemsföretagens naturliga instinkt att konkurrera med varandra.

Alla ungdomar i Sverige som har avslutat grundskolan med godkända betyg har rätt att söka en treårig gymnasieutbildning. Gymnasiet är en frivillig skolform som ger grundläggande kunskaper för vidare studier och för ett framtida yrkes- och samhällsliv. Den svenska gymnasieskolan består sedan 1991 av 17 nationella och ett individuellt program, där Samhällsvetenskapsprogrammet (SP) är det största. Ett av motiven bakom denna undersökning är att försöka förstå vilka faktorer som ligger till grund för elevernas valstrategier. Studiens syfte är att på lokal nivå ta reda på vilka faktorer som förstaårseleverna på SP upplever har påverkat dem i valet av gymnasieutbildning.