Strävan att tappa i vikt för att öka prestationsförmågan har blivit allt mer populärt hos elit- som motionscyklister. Genom att cykla med ett lågt energiintag i syfte att tappa kilon, har pressen ökat på cyklisten och en hög risk för osund viktproblematik växer fram i idrotten. Ofta skapar de sig en så hög kontroll och perfektionism inom de faktorer som har påverkan på deras prestationsförmåga att det istället kan leda till psykologiska svårigheter. En medveten livsstil leder till motsatt effekt. Syftet med studien är att undersöka en grupp damcyklisters energi- och vätskeintag under perioden då de inte tävlar.

För att tillgodose allmänhetens behov av vägar, kraft- och vattenledningar med mera, får mark tas i anspråk. Expropriationsändamål och ersättningsbestämmelser för att tvångsvis ta mark i anspråk, finns stadgat i Expropriationslagen (SFS 1972:719). Genom århundraden har kritik framförts mot höga kostnader för att få åtkomst till mark vilket motiverat sänkningar av ersättning för mark. År 2010 genomfördes ändringar i ersättningsbestämmelserna som syftade till att höja markersättningen. Förhandlingar ska alltid föras vid markåtkomst för att eftersträva frivilliga uppgörelser.

Frivilligt socialt arbete präglas ofta av en asymmetrisk relation, där den frivillige ger och hjälpmottagaren tar emot. Denna asymmetri kan vara problematisk och kan påverka vilka drivkrafter som ligger bakom engagemang. En frivillig verksamhet som betonar ömsesidighet är Svenska Röda Korsets fadderverksamhet för nyinvandrade. Denna verksamhet beskrivs som ett försök att underlätta introduktionen i det svenska samhället för personer som nyligen invandrat. Syftet med det här examensarbetet är att förstå drivkrafterna bakom frivilligas engagemang i Röda Korsets fadderverksamhet för nyinvandrade.

Företag och organisationer producerar och publicerar allt mer redovisning. Förutom den obligatoriska redovisningen utökas information i allt större grad av frivillig hållbarhetsinformation. Det har gjorts flera studier om vad som får företagen att producera hållbarhetsinformation. Studierna visar på ett flertal faktorer som kan påverka omfattning och utformning men det finns motstridiga resultat inom forskningen.Syftet med den här studien är att se hur företagens storlek, miljöpåverkan och lönsamhet påverkar hållbarhetsredovisningens omfattning.I teorin beskrivs legitimitetsteorin och intressentteorin som en förklaringsmodell till hur företag påverkas av intressenterna till att dela med sig av hållbarhetsinformation. Företagen svarar upp mot intressenternas krav på sådan information och söker legitimitet i samhället.I studien har en kvantitativ metod använts.

Standarder används i alla organisationer som en frivillig överenskommelse om att lösa ett återkommande problem eller en rekommendation på ett arbetssätt.Standarder inom industriell automation SIS/TK 279 har använts inom tillverkningsindustrin under lägre tid men pga. många faktorer begränsades dess användning.Syftet med detta arbete är att undersöka vilka faktorer som orsakades de nuvarande begränsningarna och hur skulle kunna reducera både tid och kostnader genom att nyttja dessa standarder, och på så sätt demonstrera behovet av standarder för industriell automation. Genom att använda sig av kvalitativa metoder skall kartläggningen ge en överblick av de befintliga internationella standarderna inom industriell automation . Behovsinventering skall ske genom att intervjua aktiva personer inom automation och litteratur studie. Sedan skall föreslås hur olika standarder för industriell automation kan fylla behovsgap och öppna upp för nya möjligheter inom den svenska tillverkningsindustrin.Analysen resulterades i de nuvarande begränsningsproblem som orsakades av följande; Bristande kunskaper om standarder som förekommer i alla delar av näringslivet. Bristandande resurser i form av brist på kunniga personer och ekonomiska hinder.Svårigheter för tolkning och tillämpning av standarder.Ovanstående och många andra faktorer minskar intresset för deltagning och framtagning av nya standarder inom industriell automation.

De första gröna skogsbruksplanerna kom på mitten av 90-talet som ett svar på jämställandet av miljö- och produktionsmålen i skogsvårdslagen. Antalet gröna skogsbruksplaner har sedan dess stadigt ökat, vilket tydligt kan ses hos Södra skogsägarna som år 2013 hade gröna skogsbruksplaner som täckte mer än hälften av medlemsarealen. En viktig del i gröna planer är målklassade bestånd; naturvård orört (NO) och naturvård med skötsel (NS). I studien undersöktes skogsägares inställning till naturvårdsklassade bestånd i gröna skogsbruksplaner. Hypotesen var att skogsägare skulle vara negativa till naturvårdsklasserna och främst ha dessa för att bli certifierade.

Uppsatsen syftar till att beskriva komvuxelevers politiska värderingar och korrelationen med ett politiskt parti. Avsikten är att se om eleverna beskriver partiet som det är, där de ser sina egenintressen, eller om de beskriver partiet som det bör vara utifrån en idealiserad uppfattning. Samhället förändras och partipolitiken med den, därav är det min avsikt att se hur detta tar sig utryck i elevernas deltagande i det civila samhället och deras medievana. Detta tolkas sedan i ljuset utav styrdokumenten, för att på så vis ge mina resultat en betydelse för undervisningen inom skolan. Jag använder mig av statsvetenskapliga och sociologiska teorier för att ge resultaten en teoretisk förklaring, dock är enkätunderlaget för litet för att göra några induktiva utsagor.

Syftet med denna studie är att undersöka organisationsklimatet i en frivillig organisation och dess koppling till psykosocial hälsa. En kvalitativ ansats har använts och empirin samlades in med hjälp av personliga intervjuer med tolv medarbetare.Människans möjlighet att utöva kontroll över sin situation är av fundamental betydelse för hälsan, vilket innebär att delaktighet och inflytande på arbetsplatsen är viktiga faktorer för god arbetsmiljö. Samtidigt finns det studier som visar att delaktighet i kombination med lösa strukturer och brister i ansvarfördelningen leder till hög sjukfrånvaro. Uppsatsens teoretiska referensram innebär sammanfattningsvis följande; När delaktighet åtföljs av tydliga strukturer, tydligt ledarskap samt välutvecklad kommunikation innebär det goda förutsättningar för psykosocial hälsa hos medarbetarna.Resultatet i denna uppsats visar att intervjupersonerna upplever att organisationsklimatet är delaktigt med inslag av otydlighet när det gäller ledarskap och organisationsstruktur. De menar att det är snällt och trivsamt men med en viss konflikträdsla.

Som följd av revisionsreformen ABL (2010:834) vilken trädde i kraft den 1 november 2010 i Sverige upphävs kravet på revision för approximativt 230 000 aktiebolag. Denna studies syfte är att undersöka attityden gentemot frivillig revision hos företagsledare inom mikroaktiebolag, vilka delvis med kontemporär lagstiftning, och givet det stora initiativet att minska administrationskostnaderna för mindre aktiebolag inom Europeiska unionen, sannolikt helt kommer omfattas av revisionslagstiftningsuppluckringar i framtiden. Genom att göra en serie enkla samt multipla regressionsanalyser mellan företagsledares vilja att behålla respektive avstå från att köpa revisionstjänster studerar vi ifall det finns något samband mellan attityd gentemot revision och ekonomisk storlek, vilken vi mäter genom företagets nettoomsättning, antal anställda och balansomslutning, samt ifall konsumtionen av övriga konsulttjänster tenderar att ha någon inverkan på attityden. Resultaten pekar på att det inte finns något statistiskt urskiljbart samband mellan viljan att fortsätta alternativt avstå från att köpa revisionstjänster i relation till företagets ekonomiska storlek i vårt urval; dock finner vi ett svagt statistiskt signifikant samband mellan konsumtion av övriga konsulttjänster och viljan att fortsätta köpa revisionstjänster.  .

Bakgrund: Människor som ställer upp frivilligt i ideella organisationer måste samordnas för att de skall kunna arbeta tillsammans med syfte att uppnå gemensamma mål, men går det att styra dessa människor? Det ligger någonting paradoxalt i tanken på styrd frivillighet. Betyder inte en frivillig handling något som sker spontant, självvalt och oombett? Samtidigt som samhället ställer krav på att organisationerna skall uppnå konkreta resultat, kan de frivilliga när som helst hoppa av om det inte längre känns motiverande att stanna kvar. Detta medför att det även är viktigt för organisationerna att beakta de frivilligas motiv till engagemanget och tillfredsställa deras personliga önskemål så att de inte lämnar organisationerna.

År 2010 verkställdes det politiska beslutet om att låta värnplikten vila och satsa på ett anställt försvar och istället infördes frivillig militär utbildning i form av Grundläggande militär utbildning. Regeringen anser att ungdomsverksamheterna, vilka bedrivs av frivilligorganisationer som exempelvis Sjövärnskåren, är en viktig del i rekryteringen till Försvarsmakten.Syftet med uppsatsen är att ta reda på om Sjövärnskåren skapar attraktionskraft för Försvarsmakten och i vilken utsträckning det motiverar ungdomar till att söka vidare till GMU och den nu vilande värnplikten.Denna uppsats baseras på en kvantitativ metod i form av ett frågeformulär, baserat på Herzbergs tvåfaktorsteori samt Hackman och Oldhams modell. Enkäten gick ut till 47 personer med bakgrund i Sjövärnskåren och som påbörjat Grundläggande militär utbildning, Specialistofficersutbildningen eller Officersprogrammet mellan åren 2010 och 2013.Enligt denna undersökning har Sjövärnskåren gjort Försvarsmakten attraktiv för ungdomarna som gått på sommarskolorna. Framförallt har detta skett genom att befälen på sommarskolorna föregått med bra exempel som ledare och representanter för Försvarsmakten.En slutsats som har dragits är att Sjövärnskåren nog kan anses som en bra rekryteringsgrund där det militära livet får testas på och utvärderas, samt leder till motiverade och engagerade rekryter..

Syftet med studien är att beskriva och reflektera kring ett språkstimulerande arbetssätt i förskolan, med fokus på att tala, läsa och skriva. Vidare är syftet att observera hur ett antal barn agerar i det språkstimulerande arbetet och att undersöka i vilken utsträckning ett sådant arbetssätt skulle kunna vara förebyggande av språksvårigheter. I denna observationsstudie av ett språkstimulerande arbetssätt bland femåringar på en förskola, har jag haft ett inledande samtal med en förskollärare och genomfört observationer av miljön och barnen, både enskilt och i grupp i olika situationer. Detta för att se hur man arbetar med språket i den observerade barngruppen. De teman som observerats i studien är: samling och samtal, lust och lek, högläsning, miljö, material och språklekar, samt pedagogens förebyggande arbete av språksvårigheter bland barnen.

Denna uppsats är en kvalitativ intervjustudie med ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv och avser undersöka identitetsuppfattningen hos personer som är uppväxta inom Jehovas vittnen och lämnat den. Informanterna är alla deltagare i FROM-projektet, i frivillig organisationen Hjälpkällans regi.  Syftet med uppsatsen är att få en bredare förståelse hur informanterna uppfattar och beskriver sin identitet nu och då, samt vilken roll Hjälpkällan och FROM-projektet har haft i identitetsformationen. Två män och fyra kvinnor deltog i studien. Intervjuerna gjordes face-to-face, via Skype och telefon. Den teoretiska referensramen är symbolisk interaktionism med olika begrepp relaterade till identitet samt några stödbegrepp.

Uppsatsens syfte är att beskriva och analysera redovisningen av personalinformation som börsnoterade IT-konsultföretag lämnar i sina årsredovisningar, samt att göra en jämförelse av eventuella förändringar som skett mellan år 1999 respektive år 2003. Vi har genomfört en kvantitativ dokumentstudie utifrån 21 stycken årsredovisningar från 1999 och 19 stycken årsredovisningar från 2003. En checklista har använts för att analysera omfattningen och typen av information. Tre hypoteser ställdes upp för att undersöka samband mellan omfattning av personalinformation och variablerna företagsstorlek, ägarstruktur samt andel utländska ägare. Den teoretiska grunden består av institutionell teori, personalekonomi angående informationsasymmetri samt tidigare forskning inom området humankapital.

I SOU 2008:32 föreslås revisionsplikten i Sverige bli frivillig för alla mindre företag vilket omfattar cirka 97 procent av de svenska företagen. Vid avregleringar av marknader så som revisionsbranschen drivs företag till att bli mera marknadsorienterade. Ekonomens roll har tenderat att bli mer affärsorienterad vilket är ett mönster som också kan utläsas hos revisorer i andra länder där revisionsplikten avskaffats. Syftet med denna uppsats var att utifrån revisorers perspektiv beskriva och skapa en förståelse för deras omställning till ett mer marknadsorienterat synsätt inför revisionspliktens avskaffande. Författarna valde att fokusera på en eventuell omställning i revisorernas tjänsteutbud samt hur revisorns roll kan komma att påverkas.