Sedan revisionsplikten avskaffades 1 november 2010 har det diskuterats pÄ mÄnga hÄll i samhÀllet kring hur det pÄverkar kvalitén pÄ de berörda företagens Ärsredovisningar samt deklarationer. Bolagsverket pÄstÄr att de ser en tydlig ökning av kvalitetsbrister i Ärsredovisningar samt att antal försent inlÀmnade Ärsredovisningar har ökat. Skatteverket har liknande kritik angÄende deklarationerna som företagen lÀmnar in Ärligen.Det var ett direktiv frÄn EuroparÄdet som ledde till införandet av frivillig revision i smÄ företag. MÄlet var att sÀnka de administrativa kostnaderna för företag inom Europa för att göra dem mer konkurrenskraftiga mot omvÀrlden. Det var dock upp till Sverige att sÀtta upp egna grÀnser för vilka företag som fÄr utnyttja reglerna om frivillig revision.

Bakgrund: Idag utreds ett avskaffande av revisionsplikten, dÀr Sverige Àr ett av fÄ lÀnder i EU som fortfarande har kvar den. Revisionsplikten infördes med motivation att bekÀmpa ekonomisk brottslighet och att ge Àgarna en möjlighet till kontroll av de ekonomiska rapporterna. Revisionen bidrar med en trovÀrdighet till intressenterna, eftersom informationen företaget lÀmnar Àr granskad och anses tillförlitlig inför beslut.Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka, beskriva och fÄ en förstÄelse för hur intressenterna kommer att beröras och hur revisionsbranschen kommer att förÀndras vid ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten. Studien grundar sig pÄ en kvalitativ undersökning av företagares, kreditgivares, Skatteverkets samt revisorers Äsikter och framtida agerande gÀllande revisionsplikten. Studien syftar Àven till en djupare förstÄelse för hur branschen kommer att hantera förÀndringen frÄn en lagstiftad till en efterfrÄgestyrd revision som leder till förnyelse av inriktning och resursfördelning hos revisionsbyrÄerna.Slutsats: VÄr slutsats Àr att om revisionsplikten avskaffas kommer behovet av tillförlitlig ekonomisk information inför beslut kvarstÄ.

Vad handlar regeringsuppdrag Frivillig Ätervandring om? Detta var frÄgan vi stÀllde oss under uppsatsens gÄng. Med hjÀlp av en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer var förhoppningen att förstÄ regeringsuppdraget och dess syfte i det svenska samhÀllet. Genom begrepp sÄ som segregation, stigmatisering, rationalitet, solidaritet och genom de relationella och punktuella perspektiven har vi fÄtt en förstÄelse inför invandrarens problematik till anpassning i det svenska samhÀllet dÄ denne kan uppleva problematik dÄ invandraren har svÄrt att fÄ det stöd denne behöver till att ta ett beslut i frÄgor om att stanna eller Ätervandra. Vi har Àven valt att behandla Foucaults begrepp om den disciplinerande makten dÄ staten och samhÀllet försvÄrar beslutet invandraren stÄr inför.

Syfte: Uppsatsens syfte Àr att beskriva hur företag redovisar för bonus och bonussystem till ledande befattningshavare samt att analysera utvecklingen. Metod: Metodologisk ansats Àr deduktiv med induktiva inslag. Undersökningsmetoden Àr en survey genom dokumentstudie, av frÀmst kvalitativ karaktÀr. Teoretiska perspektiv: Studerad litteratur berör legitimitetsteori. Legitimitet ses utifrÄn bÄde ett strategiskt och ett institutionellt perspektiv.

Aim The aim of the thesis is to explain the factors that affect the auditor's recommendation concerning audit services to customers who are not subject to mandatory auditing.Background and problem In 2010 mandatory auditing for small companies was abolished. It is common for the auditor to provide recommendations re-garding whether or not a customer should chose to retain the audit. The question is which factors can explain the auditor's recommendation.Method and empirics This thesis uses a deductive approach with inductive elements and a combination of qualitative and quantitative data is used. The qualitative data consists of a pilot study and the quantitative data consists of a questionnaire survey. The analysis of the empirical data was performed using regression analysis.Theory This thesis applies an eclectic approach where the starting point is legitimacy, institutional theory, professional theory and decision making theory to develop a model.Results and conclusions The notion of the recommendation as well as the extent of the recommendations can be explained by factors related to the auditor's agency affiliation and the auditor's personal qualities..

I mÄnga organisationer Àr personalen den viktigaste tillgÄngen för att skapa vÀrden, men det speglas inte alltid i Ärsredovisningen. Det kostar företaget resurser att göra frivillig personalekonomisk redovisning och informationen i den Àr inte alltid enbart positiv. Trots det gör mÄnga företag redovisningen och vad Àr det dÄ som motiverar företagen att göra den?Syftet med uppsatsen Àr att förklara varför företag gör personalekonomisk redovisning, utöver den lagstadgade, i Ärsredovisningen.Huvudförklaringen vi fann till varför företag gör personalekonomisk redovisning Àr att skapa legitimitet och dÀrmed anpassa sig till samhÀlleliga förvÀntningar. UpprÀttandet av redovisningen kan dock till viss del förklaras av att de vill motivera de anstÀllda samt för att förse intressenter med information..

Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka vad revisorn har för betydelse i de smÄ aktiebolagen vid bankernas kreditbedömningar. Detta Ästadkoms genom att analysera revisorns roll samt hur bankerna anvÀnder informationen som denne bidrar med vid en kreditbedömning. VÄr problemformulering lyder som följer: Blir det lÀttare för företagen att erhÄlla krediter med eller utan en granskande revisor i företaget?Metod: Intresset för revisorns betydelse vid bankernas kreditbedömningar, har fÄngats genom de senaste diskussionerna angÄende det eventuella införandet av frivillig revision i de smÄ aktiebolagen i Sverige. Studien genomförs med en kvalitativ metod, genom semistrukturerade intervjuer.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om informationsmÀngden i ?VD har ordet? kan relateras till Ärets resultat före skatt och om informationsmÀngden har förÀndrats de senaste Ären. Studien syftar ocksÄ till att öka förstÄelsen för vilka trender som idag Äterfinns i den offentliga debatten, och vad som förvÀntas presenteras i Ärsredovisningarna.Med utgÄngspunkt i den offentliga debatten om Ärsredovisningar konstrueras en kodningsmall. Mallen bestÄr av ett antal informationskriterier, för varje informationskriterium som uppfylls i ?VD har ordet? ges det undersökta företaget ett poÀng.

Finanskrisen som utlo?stes ho?sten 2008 av en alltfo?r genero?s utla?ningspolitik av banker och finansiella institut ledde till att deras verksamheter blev ifra?gasatta. Kritik riktades bland annat gentemot IFRS regelverk och da? framfo?rallt va?rdering till verkligt va?rde som enligt vissa hade bidragit till krisens omfattning. Kritiken bestod fra?mst i att redovisningsmetoden till stor del bygger pa? subjektiva bedo?mningar av tillga?ngar som a?r sva?ra att verifiera fo?r utomsta?ende intressenter.

Trenden Àr att det stÀlls högre krav pÄ börsnoterade bolag att redovisa mer omfattande extern bolagsinformation genom Ärsredovisningen. En del av informationen behandlar bolagens exponering och hantering av risker, ett omrÄde som fÄtt större utrymme med Ären eftersom riskredovisningen har stor betydelse för bolag som sÄvÀl anvÀndare. Syftet med studien Àr att skapa förstÄelse för hur börsnoterade bolag genom extern redovisning av risk kan efterstrÀva minskad informationsasymmetri och ökad legitimitet omkring en ekonomisk turbulent tidsperiod. För att adressera studiens syfte har en longitudinell flerfallsstudie i svenska börsnoterade skogs- och tillverkningsbolag genomförts mellan Ären 2006-2012. Ett aktörssynsÀtt antogs dÀr bolagens Ärsredovisning analyserades genom diskurs- och innehÄllsanalys.

Abstract I vÄr studie har vi intervjuat arbetsförmedlare som arbetar med etableringssamtal pÄ Arbetsförmedlingen. Syftet med vÄr studie var att undersöka hur etableringssamtal gÄr till och vilka faktorer pÄverkar samtalets utgÄng. Med hjÀlp av etableringssamtal sÄ skall de nyanlÀnda etablera sig snabbare och denna insats Àr frivillig. Vi genomförde kvalitativa forskningsintervjuer med Ätta arbetsförmedlare som arbetar pÄ etableringskontoret och som utför etableringssamtal. Resultatet analyserades utifrÄn samtalsmodellen The Skilled Helper av Gerard Egan, Vance Peavys konstruktivistiska vÀgledningsmodell samt begreppet gap som Àr taget frÄn Cognitive Information Processing teori.

Att arbeta med prostituerade kvinnor Àr en kvalitativ studie om hur arbetet med prostitution bedrivs och upplevs av socialarbetare. Studiens resultat bygger pÄ semistrukturerade intervjuer med fem kvinnliga socialarbetare varav tre frÄn prostitutionsenheten, som Àr den enda myndigheten i Sverige som arbetar med frÄgor som rör prostitution, och tvÄ frÄn Rose Alliance som Àr en frivillig organisation som arbetar för sex- och erotikarbetares rÀttigheter i Sverige. Studiens syfte Àr Àven att jÀmföra om det finns likheter och/eller skillnader i yrkesutövningen beroende pÄ om arbetet bedrivs frÄn en myndighet eller frivillig organisation. I tolkningsramen presenteras olika stressteorier, lagrum och organisationsbeskrivningar som sedan anvÀnds för att analysera studiens resultat. I studiens resultat framkommer det bland annat att respondenterna upplever sitt arbete som betydelsefullt men att olika typer av stress och dilemman kan förekomma.

LVM- vÄrden har som uppgift att bryta ett destruktivt missbruk, frÀmja motivationen till fortsatt frivillig vÄrd samt lÄngsiktigt frÀmja frihet frÄn missbruk och utvecklandet av en sundare livsstil.     Syftet med studien var att undersöka motiverande faktorer vid RÀllsögÄrden utifrÄn ett klient- och personalperspektiv. Likheter och skillnader mellan klienters och personals uppfattningar om motiverande faktorer analyserades för att undersöka vilken eventuell inverkan dessa kan ha pÄ RÀllsögÄrdens mÄl att motivera klienten till fortsatt frivillig vÄrd. Tidigare forskning inom Àmnet behandlar relationsskapande inom en tvÄngsvÄrdskontext, LVM-vÄrdens syfte och verkstÀllande samt motivationsfaktorer inom tvÄngsvÄrden.     För att besvara syfte och frÄgestÀllningar genomfördes studien med en kvalitativ ansats. Datainsamlingen skedde genom semistrukturerade intervjuer. Respondenterna bestod av tre personal och tre klienter frÄn RÀllsögÄrden.     Resultatet av studien visar att faktorer som rör relation, organisation samt yttre och inre faktorer i klientens liv kan ses som motiverande faktorer av sÄ vÀl personal som klienter pÄ RÀllsögÄrden.

Bakgrund och problem: Idag mÄste alla svenska aktiebolag oavsett storlek anlita enextern kvalificerad revisor som granskar Ärsredovisning och bokslut. NÀr denna lagtogs i bruk 1983 var syftet att förebygga ekonomisk brottslighet i de smÄ bolagen ochatt hjÀlpa Àgarna att uppmÀrksamma ekonomiska problem inom företaget. FörnÀrvarande Àr det endast Sverige och Malta som fortfarande har kvar den lagstiftaderevisionsplikten inom EU. Den förra regeringen tillsatte en utredning som fick iuppdrag att göra en utvÀrdering av behovet av revision i smÄ företag. Förslagen frÄnutredaren skall minska företagens börda sÄ lÄngt det Àr möjligt, utan att intressenterseller Àgarminoriteters behov av tillförlitlig finansiell information ÄsidosÀtts.Syfte: Syftet med studien var att undersöka vad Àgare av smÄ aktiebolag anser omvikten av revision och om de skulle vÀlja att göra frivillig revision om pliktenavskaffas.

Begreppen ha?llbarhet och CSR, corporate social responsibility, ses ba?da som ett sa?tt fo?r ett fo?retag att ta socialt ansvar fo?r samha?llet och samtidigt minimera risker fo?r ova?ntade ha?ndelser. Bankernas roll i att bidra till en ha?llbar utveckling a?r betydande pa? grund av sin fo?rmedlande roll i ekonomin. Bankerna har en stor inverkan pa? den ekonomiska utvecklingen i va?rlden.