Redan 1992 omsatte de ideella organisationerna i Sverige cirka 60 miljarder kronor motsvarande 4% av Sveriges BNP. En ideell organisation kan kortfattat beskrivas som formell(institutionaliserad till viss del), privat (separerad från stat), utan vinstintresse, självstyrd och frivillig. För en ideell organisations verksamhet är volontärer, personer som frivilligt jobbar utan lön, av största möjliga vikt. Om de ideella organisationerna skulle behöva betala marknadspris för arbetet utfört av volontärerna skulle de antingen behöva skära ner på sina aktiviteter till hälften eller fördubbla sin inkomst, dessutom har volontärerna börjat inneha fler och fler ansvarstunga uppdrag. Syftet med denna uppsats är att studera hur ledningen i ideella organisationer kan motivera människor till att ställa upp som volontärer inom dessa.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur socialsekreterare beskriver det fortsatta arbetet med familjen när domstolen avslagit socialnämndens ansökan om vård enligt lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU. Vi har studerat hur socialsekreterare beskriver att dessa ärenden handlades efter domstolens avslag, hur socialsekreterarna hanterade och upplevde det fortsatta arbetet med familjen, om socialsekreterarna bedömer att barnens behov blev tillgodosedda och vilket stöd socialsekreterarna efterfrågar från organisationen i dessa situationer.Vi har genomfört en kvalitativ studie där vi intervjuat tio socialsekreterare i Jönköpings län som alla har fått avslag av domstol på ansökningar om LVU-vård i så kallade miljöärenden under åren 2001-2006. De teoretiska perspektiv vi valt att analysera empirin utifrån är relationens betydelse i psykosocialt arbete, förmåga till förändring, socialarbetarens dubbla roll, organisation, stress och utbrändhet. Socialsekreterarna i vår studie upplevde svårigheter i samarbetet med familjen efter domen. I de flesta ärenden har det skett handläggarbyten och i tre ärenden har socialsekreterarna blivit ?avsatta? av föräldrarna efter domen.

Bakgrund och Problemformulering: Den alltmer ökade medvetenheten som kan ses i samhället kring etik, miljö och sociala förhållanden avspeglas även i näringslivet. Samhället ställer allt högre krav på företagen och dess verksamhet, krav vilka företagen nu måste försöka nå upp till för att bibehålla sitt anseende utåt. Genom att utarbeta rapporter där information kring dessa frågor presenteras försöker företagen tillgodose samhället och sina intressenter med tillräcklig information kring dessa frågor. Denna presentation har fått namnet CSR-redovisning. Utformandet av dessa rapporter är på frivillig basis vilket ger företagen möjlighet att sortera ut den information som de väljer att presentera.

På grund av det rådande ekonomiska klimatet tvingas många kommuner till besparingar och nedskärningar av personalresurser. Detta gör att kommunen även i många fall ser över möjligheten att anpassa Räddningstjänsten. Då det är Länsstyrelsen uppgift att granska kommunernas räddningstjänstorganisation så efterfrågade de en rapport över situationen i Västerbottens glesbygdskommuner. Av intresse var hur den operativa beredskapen ser ut, hur det förebyggande arbetet bedrivs och hur beredskapen står sig i förhållande till andra kommuner med liknande förutsättningar. Arbetet avgränsades till att undersöka Storuman kommun och Vilhelmina kommun då dessa per definition är glesbygdskommuner och har länets största skidorter, vilket betyder att antalet personer som befinner sig på dessa orter mångdubblas under vissa perioder av året.

SammanfattningDen finansiella marknaden har under de senaste decennierna till stor del präglats av både stark ekonomisk tillväxt och stora kriser, detta har lett till att risken relaterad till sparande och investeringar har blivit allt viktigare att kontrollera och undersöka. Samtidigt visar statistik från SCB att de svenska hushållen investerar allt mindre i aktier vilket kan skapa problem, både för den finansiella branschen i sig och det framtida välståndet. Dagens pensionssystem riskerar att inte klara framtidens ökande utbetalningsnivåer som krävs för att underhålla en allt större, äldre befolkning, som även lever allt längre. Detta är ett problem som gäller för hela EU och därför blir det allt viktigare med ett privat sparande, och därigenom att investera rätt.För att hjälpa privatpersoner att investera rätt, genom att utnyttja sin nivå av risktolerans, samtidigt som man gör det lättare för kreditgivare och rådgivare att kunna erbjuda korrekta produkter och investeringsstrategier, syftar denna studie huvudsakligen till att undersöka om det finns samband mellan olika demografiska och socioekonomiska variabler och nivåer av risktolerans. Med hjälp av tidigare studier valdes följande variabler att undersökas: kön, ålder, utbildningsnivå, relationsstatus, sysselsättning och inkomstnivå.

I det samhälle vi lever idag ser vi en avsaknad av de sociala band som fanns i tidigare samhällen.Detta numera individualistiska samhälle skapar en otrygghet föryngre människor. De individer som inneharsvagt socialt kapital, där sociala band ingår, fastnar lättarei en missbruksproblematik.Målet med denna studie var att undersöka det fält, som kallas för den tredje sektorn eller civilsamhället. Vi var intresserade avdetstödoch vilka möjligheter detharatterbjuda till de signifikanta andra, där det finnsbarn eller ungdomar som har fastnat i ett drogrelateratberoende. Studien utgörsom en kartläggning över de civila organisationerna, som handhar missbruks-problematik,i Karlstad.Datainsamlingsmetoden var semi-strukturerade intervjuer Samtligadata är kartlagdmed hjälp av analys och kodning som lett fram till kategorier. Anknytning till tre teorier har gjorts: empowerment, socialt kapital och det salutogena perspektivet med KASAM. De teoretiker som är kopplade till dessa är:Bourdieu,Coleman,Putnamoch Antonovsky.Resultatet visar att det finns ett visst stöd från den tredje sektorn för anhöriga till missbrukande barn eller ungdomar.Våra respondenter påpekar att de önskar en utvidgning av stödet till anhöriga.

Revisionsplikten i Sverige avskaffades den 1 november 2010. Ungefär 70 % av alla aktiebolag uppfyller kriterierna för frivillig revision. Dessa företag har nu ställts inför valet att avstå eller behålla revision. Denna kvantitativa uppsats undersöker vilka faktorer som påverkar aktiebolags val att behålla respektive avstå från revision.  Undersökningen är begränsad till Västerbotten och består av material från årsredovisningar och telefonenkäter.Populationen i denna studie består av småföretag. Småföretag är komplexa och det är många faktorer som påverkar hur tillväxten ser ut i ett litet företag.

Denna uppsats berör hållbar utveckling och framförallt företags redovisning av detta externt. Begreppet nämndes första gången av Brundtlandkommissionen, vilken skapades av FN år 1983, och definieras som ?en utveckling som tillfredställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredställa sina behov?. Miljöredovisning var det som först vann acceptans hos företagen, men idag rapporteras även ekonomiskt och socialt ansvar.Vår studie har främst fokuserats kring frågan om det finns någon skillnad i vad olika branscher väljer att presentera i sina hållbarhetsredovisningar samt vilka orsaker som ligger bakom detta. Dessa frågor har sitt ursprung i att kritik riktats emot att rapporteringen är frivillig, eftersom detta leder till att företagen fritt kan välja innehåll i hållbarhetsredovisningen.

Syftet med denna uppsats har varit att studera det förfarande som innebär att ett avhjälpandeansvar för en förorening fastställs genom en nedskriven överenskommelse eller ett frivilligt avtal. Förfarandet, som även kallas frivilligvägen, innebär att tillsynsmyndigheten tillsammans med en ansvarig verksamhetsutövare eller fastighetsägare kommer överens om ett avhjälpandeansvar i en skriftlig överenskommelse eller ett avtal. Ett annat syfte med uppsatsen har varit att se hur frivilligvägen skiljer sig från det förfarande då tillsynsmyndigheten meddelar ett föreläggande. Målsättningen med frivilligvägen är att tillsynsmyndigheten och den ansvarige genom möten, överläggningar och diskussioner skall komma fram till en gemensam lösning på miljöproblemet som motsvarar det ansvar som skulle kunnat utkrävas enligt miljöbalken. I de fall en verksamhetsutövare eller fastighetsägare endast är delvis ansvarig för en förorening kan resterande del av avhjälpandeåtgärderna bekostas genom ett statligt bidrag som utbetalas av Naturvårdsverket efter ansökan.

Regelverket kring byggandet av järnväg är utformat så att det krävs två olika markåtkomstprocesser beroende på om det handlar om tillfälliga eller permanenta behov. Markbehov för den i tiden bestående järnvägsfastigheten med tillhörande servitutsupplåtelser hanteras i lantmäteriförrättning genom fastighetsreglering. Tillfälliga behov av mark under tiden för byggandet av järnvägen löses i stället, om inte en frivillig överenskommelse kan nås, genom beslut av länsstyrelse om nyttjanderätt. Följderna av detta blir att markåtkomstfrågorna hanteras i två olika processer där handläggning, ersättningsfrågor, överklagan skiljer sig åt beroende på typ av markupplåtelse. Syftet med detta examensarbete är att utreda förutsättningarna för ett mer enhetligt markåtkomstförfarande vid genomförande av järnvägsplan.

SAMMANFATTNINGÅr 1971 förändrades det skatterättsliga sanktionssystemet på så sätt att de administrativa myndigheterna skulle kunna påföra ekonomiska sanktioner istället för de allmänna domstolarna, vilka var de som hanterat samtliga fall tidigare. Syftet var dels att få en effektivare och jämnare rättstillämpning dels att sanktionen skulle kunna användas mot ett större antal skattskyldiga som lämnat felaktiga uppgifter i sin deklaration eller lämnat in deklarationen för sent.Då en skattskyldig har lämnat en oriktig uppgift till ledning för taxeringen på annat sätt än muntligen eller då ingen deklaration har lämnats alls så kan denne påföras en sanktion i form av ett skattetillägg. Enligt 5 kap 8 § taxeringslagen (1990:324) ska skattetillägget dock inte påföras i vissa situationer, vilka utgörs av: ?felräkning eller skrivfel?, ?rättelse med ledning av kontrolluppgift?, ?bedömning av yrkande?, ?frivillig rättelse? samt ?obetydligt skattebelopp?.Syftet med uppsatsen är att undersöka 5 kap. 8 § taxeringslagen (1990:324).

SAMMANFATTNINGÅr 1971 förändrades det skatterättsliga sanktionssystemet på så sätt att de administrativa myndigheterna skulle kunna påföra ekonomiska sanktioner istället för de allmänna domstolarna, vilka var de som hanterat samtliga fall tidigare. Syftet var dels att få en effektivare och jämnare rättstillämpning dels att sanktionen skulle kunna användas mot ett större antal skattskyldiga som lämnat felaktiga uppgifter i sin deklaration eller lämnat in deklarationen för sent.Då en skattskyldig har lämnat en oriktig uppgift till ledning för taxeringen på annat sätt än muntligen eller då ingen deklaration har lämnats alls så kan denne påföras en sanktion i form av ett skattetillägg. Enligt 5 kap 8 § taxeringslagen (1990:324) ska skattetillägget dock inte påföras i vissa situationer, vilka utgörs av: ?felräkning eller skrivfel?, ?rättelse med ledning av kontrolluppgift?, ?bedömning av yrkande?, ?frivillig rättelse? samt ?obetydligt skattebelopp?.Syftet med uppsatsen är att undersöka 5 kap. 8 § taxeringslagen (1990:324).

Föreliggande studie ville ta reda på huruvida mångfaldsutvecklingsarbetet är förankrat i de studerade människobehandlande organisationerna. Det visade sig att arbetet med mångfaldsfrågorna begränsas för merparten av de intervjuade till att anställa personer med olika etniska bakgrund samt att följa de styrdokument som förbjuder diskriminering. Analysen har visat att merparten av respondenterna resonerar fortfarande kring mångfald i termer av hinder och problem samt lagar och regler, istället för vinster, fördelar och möjligheter. Att de gör det betyder oundvikligen att man begränsar sig själv och sitt handlingsutrymme när det gäller verksamhetsutvecklingsarbetet, det är mitt resonemang. Många av de intervjuade verksamhetsansvariga fokuserar och relaterar diskussionen om mångfaldsutveckling till problematik och upplevda hinder utan att de medvetet, strategisk och målinriktad försöker göra något för att minimera dessa upplevda negativa effekter som mångfaldiga arbetsgrupper kan medföra.

Idag är socialt ansvarstagande inte längre en isolerad företeelse utan något som genomsyrar det dagliga arbetet. För företagen handlar det förutom att upprätthålla sitt varumärke och ett gott rykte också om att kontrollera risker och på så sätt skapa förutsättningar för bättre lönsamhet. Allt fler företag har upptäckt att det finns affärsmässiga fördelar med att ta ett aktivt socialt ansvar. (Svensk handels importhandbok 2009). Något som bidragit till att efterfrågan för redovisad miljöredovisning ökat.

Det har, de senaste åren, skett stora förändringar gällande påföljder för unga lagöverträdare. Förevarande uppsats berör den utveckling som har skett inom området och huruvida de intentioner som ligger bakom förändringarna har uppfyllts. Störst fokus ligger på ungdomar mellan 15 och 17 år men även yngre lagöverträdare och äldre upp till 21 år berörs. Ungdomsbrottsligheten verkar, i motsats till vad som ofta påstås i media, ha minskat de senaste decennierna, både enligt lagföringsstatistik och självdeklarationsstudier. Det verkar dock ha skett en ökning av uppklarade våldsbrott.