Syftet med studien är att undersöka hur väl elever når upp till målen för miljöundervisning i årskurs 5 (Skolverket, 2000) och hur de ser på människans påverkan på miljön. Detta gjordes genom intervjuer där eleverna tilläts prata fritt inom vissa förutbestämda områden. Frågeområdena var förståelse för begrepp inom miljöområdet och miljöfrågor som speglade mina två forskningsfrågor. Resultatet visar att endast få elever når upp till kursplanemålen eller har möjlighet att göra så i slutet av skolåret. De flesta har även svårt att se individens påverkan på miljön och tror mer på samhällelig aktion.

Att gå i pension kan innebära en stor förändring i livet för en människa.Vissa upplever pensioneringen som något negativt medan andra ser det som enchans att få tid för sig själv och sin omgivning. Att lämna arbetslivet kanmedföra att vi äntligen får tid att sysselsätta oss med det vi alltid drömtom, men inte haft tid för. För att en människa ska behålla sin hälsa ochsitt sociala välbefinnande är det viktigt att hon fortsätter vara socialtaktiv. Syftet med denna kvalitativa studie var att ta reda på hur pensionärer upplevt pensioneringen samt vilken inverkan pensioneringen haft på deras sociala liv. Åtta intervjuer har genomförts med nyblivna pensionärer där intervjupersonerna fick berätta fritt om sina erfarenheter av att bli äldre.

Detta examensarbete utgår från en egen idé och har inte genomförts i samarbete med ett företag eller annan uppdragsgivare. På grund av detta har arbetet varit mycket fritt, vilket har gjort vikten av eget ansvar större.En lösning för att hänga upp cyklar på barnvagnar är något som fattas på marknaden. Det kan tänkas vara ett litet problem, men en lösning borde ändå finnas tillgänglig.  Eftersom det finns så pass många olika varianter av barnvagnar har detta arbete fokuserats mot att konstruera en cykelhållare som passar till en typ av barnvagnar. En prototyp har också byggts för att utföra tester på.Som metod har Fredy Olssons Primär- och Principkonstruktion använts.

Uppsatsen undersöker fyra navigationsmönster som kan tillämpas på responsiva webbsidor. Ett navigationsmönster består av själva placeringen av en webbsidas navigationsmeny samt eventuell interaktion en användare måste göra för att få tillgång till denna. Frågeställningen ämnar att utröna vilket av dessa fyra mönster som är bäst lämpat för att implementeras på webbsidor vars menyalternativ även har underkategorier. Studien använder sig av fritt tillgängliga mönster som modifieras och implementeras i fyra webbsidor, en för vardera navigationsmönster. Resultaten utifrån de intervjuer och observationer som utförts visar på att fliksystemet som finns i ?Paneled? prototypen är det navigationsmönster som majoriteten av användaren upplevde som minst tidskrävande och mest överskådligt.

Syftet med studien var att ta reda på hur 16 av deltagarna på den stresshanteringsyogakurs vi har följt uppfattar yogapasset och kursen som helhet. Studien har inspirerats av en fenomenografisk ansats, vilket innebär att finna variationer mellan yogadeltagarnas uppfattningar om stresshanteringsyogakursen. Vi har använt oss av en semistrukturerad intervjuform för att yogadeltagarna skulle få utrymme att tala fritt om sina uppfattningar utifrån de teman intervjun innehöll. I undersökningen är urvalet 16 yogadeltagare mellan 26-61 år som har valt att fullfölja kursen. Av dessa är 14 kvinnor och 2 män.

Då en person är dömd till att avtjäna ett fängelsestraff är denne intagen på en anstalt och placerad på en avdelning bestående av en grupp med andra dömda individer. Kriminalvården arbetar med att minska återfall i brott. Kriminalvårdens vision är således att den intagne genom den behandling som bedrivs på anstalterna, ska vara bättre rustad till att leva ett liv fritt från droger och kriminalitet efter avtjänat fängelsestraff. Forskning visar dock att gruppen medintagna på anstalten kan påverka den enskilde intagne på olika sätt och inte sällan kan man se hur den enskilde påverkas i negativ mening. Följderna blir att behandlingen av den enskilde individen hamnar i skymundan för de negativa grupprocesserna.Donald Clemmer (1958) och Erwing Goffman (1973) är två teoretiker som har forskat kring denna problematik.

Syftet med denna studie var att belysa unga människors tankar om begreppet attraktivt arbete rent generellt och vad ett attraktivt arbete inom äldreomsorgen innefattar. Vad kännetecknar ett attraktivt arbete och anses äldreomsorgen uppfylla dessa krav på vad ett attraktivt arbete innehåller. Intervjuer med omvårdnadspersonal från hemtjänst och äldreboenden har genomförts. Studien innefattar även intervjuer med gymnasieelever från omvårdnadsprogrammet och belyser deras förväntningar och erfarenheter på ett arbete inom äldreomsorgen. Studien visar att ett arbete inom äldreomsorgen är ett arbete som anses bra men att vissa förbättringar ändå är nödvändiga för att säkerställa framtidens personalförsörjning.

Det här arbetet handlar om hur lärare i årskurs nio arbetar med svenskämnet. Då kursplanen är ganska öppen och inte ger några direktiv om hur undervisningen bör gå till kan det vara svårt att få en enhetlig bild av svenskämnet.Syftet med min undersökning var att ta reda på vilka ämneskonceptioner som går att finna i lärarnas undervisning och kursplanen, samt om de är förenliga med varandra. Genom kvalitativa intervjuer har jag försökt få lärarnas syn på ämnet. Jag har utgått från teoretiska ämneskonceptioner och analyserat dessa intervjuer och även grundskolans kursplan i svenska.Resultatet av arbetet visar att det finns en rad olika konceptioner som gör att det inte går att tala om ett enhetligt svenskämne. Det finns heller inga renodlade ämneskonceptioner, utan snarare en kombination av flera olika.

Syftet med detta arbete är att undersöka huruvida gymnasieskolan är en skola för allautifrån ett inkluderande och exkluderande perspektiv, med fokus på deprimerade elever,genom en studie av Hässleholms kommun. Metoden som har använts är intervjuer somtolkats hermeneutiskt där frågorna varit fritt formulerade inom fasta frågeområden.Materialet har bestått av intervjuer med totalt 18 personer varav tre från sjukvården och15 från gymnasieskolorna samt aktuell forskning på området från både det pedagogiskaoch det medicinska forskningsområdet. Undersökningen visar att Hässleholms kommunsgymnasieskolor inte är en skola för alla när det gäller deprimerade elever. På skolornafinns för lite kunskap och ansvaret förskjuts till andra instanser, vilket resulterar i att deåtgärder som sätts in är av exkluderande form där eleven marginaliseras. Vidarediskuteras lämpliga åtgärder för deprimerade elever i skolan..

Bakgrund: Frågor rörande narkotika har i dagens samhälle blivit större och problemet växer i alla kommuner runt om i Sverige. Det förebyggande arbetet kring narkotika pågår och kommunerna hoppas på att få se ett tydligt resultat framöver med ett minskat narkotikabruk hos främst ungdomar. SMD (Skånesamverkan mot droger) är en samverkansgrupp där olika aktörer deltar i ett förebyggande syfte. SMD ses som en plattform för olika regionala nätverk som finns för folkhälsa, brottsförebyggande och drogförebyggande samordnare. För att samverkan mellan ANTD- och brottsförebyggande arbete ska öka har samtliga skånska kommuner skrivit på en samverkansöverenskommelse med polisen.

Den utbildningspolitiska intentionen i Sverige har länge präglats av en stark ambition att "överbrygga" klyftan mellan de teoretiska och praktiska gymnasieutbildningarna. Flertalet utredningar och gymnasiereformer har tidigare inte lyckats åstadkomma mer än organisatoriska förändringar. 1991 års gymnasiereform genomfördes med Lpf-94 och sett ur ett utbildningspolitisktperspektiv, är genomförandet rent teoretiskt den reform som kommit närmast den utbildningspolitiska intentionen. Men frågan kvarstår vad har reformen inneburit sett ur ett individperspektiv i ett utbildningssystem med en grundskola och ett gymnasium för alla. En skola för alla betyder i praktiken en skola som skall tillgodose samtliga elevers olika behov.

Inom yrkesprogrammen på gymnasieskolan tycks det råda en motsättning mellan karaktärs- och kärnämnena. Det kanske tydligaste och viktigaste exemplet på att det verkligen råder problem är synen på kärnämnena kontra karaktärsämnena hos elever och lärare vid de yrkesförberedande programmen. Elever som väljer något av yrkesprogrammen blir ofta besvikna över den stora andelen kärnämnen i utbildningarna. Undervisningen i kärnämnena upplevs av eleverna ofta som alltför abstrakt och teoretisk. Från lärarnas sida ser man bland annat problem med att för respektive kärnämne nå de för ämnet uppsatta målen.

I detta kandidatexamensarbete studeras ett inverst problem: att för en jämnt fördelad last numeriskt minimera energin som tas upp i en fritt upplagd balk. I detta problem antas balken vara indelad i ett givet antal lika långa stycken med konstant böjstyvhet och minimeringen sker med avseende på dessa styckens böjstyvheter. För en fin indelning av balken riskerar den numeriska metoden att bli instabil. Målet med denna studie är undersöka om Tikhonovregularisering kan stabilisera den numeriska metoden i fallet med en fin indelning. I lösningen av balkproblemet används Bernoulli-Eulers ekvation och Lagranges multiplikatormetod för att härleda den målfunktion som skall minimeras.

Arbetets utgångspunkter belyser empiriskt hur naturkunskapslärare arbetar på gymnasielaborationer med regler och procedurer samt vad som utmärker den gode läraren. Arbetets undersökning skedde på ett kvalitativt sätt med hjälp av observation och intervju. Fyra naturkunskapslärare medverkade i undersökningen varav tre kvinnor och en man. Några intressanta resultat som undersökningen visade var att samtliga lärare i undersökningen poängterade variationen vid tillsägningar när regelbrott uppstod. Lärarna i studien menade bland annat att om lärarna använde samma tillsägelse t.ex.

Öppen källkod är ett sätt för programutvecklare att distribuera verket tillsammans med dess källkod och göra det fritt läsligt och modifierbart. Denna studie analyserar och identifierar risker och möjligheter som kan uppkomma vid migration till och driftsättning av öppen källkod. Metoden som används är intervjuer med representanter från ett urval av Skaraborgs kommuners IT-avdelningar. Studien har visat indikationer på att både risker och möjligheter skulle kunna finnas. Riskerna ligger främst i att kommunerna bör vara medvetna om att alla roller inom en kommun är viktiga, medan möjligheterna ligger främst i att de indikerar medvetenhet om begränsningar i kunskap vilket är viktigt för en lyckad migration och driftsättning.