Problem:Bland landstingsorganisationers viktigare ekonomistyrnings-modeller finns resursfördelningsmodeller och resursomvandlings-modeller. Vi ser möjliga samband mellan användandet av resursfördelnings- och resursomvandlingsmodeller samt landstingens budgetutfall. Det är därmed av intresse att undersöka hur resursfördelningsmodellerna och resursomvandlings-modellerna används i olika svenska landsting idag samt hur de påverkar ekonomin. Syfte:Syftet med denna uppsats är att kartlägga hur olika svenska landsting fördelar och omvandlar sina resurser samt hur detta påverkar deras budgetutfall. Metod:I denna uppsats valde vi att använda oss av en enkät när vi samlade in information.

Det har blivit mer och mer vanligt med ny, datoriserad teknik i hemmen. Fler människor har ett allt stressigare liv och inte längre samma tid att ta hand om det egna hemmet. Behovet av en hjälpande hand med hushållsarbete har blivit allt större. Tänk själv att komma hem från jobbet eller skolan och så har golvet blivit skinande rent utan att Ni knappt har behövt göra någonting! Det finns idag flera olika robotar på marknaden för detta ändamål. En av dessa är den autonoma dammsugaren, som är det vi inriktat vår uppsats på.

Problematiken för vår undersökning grundar sig i den nya skollagen som trädde i kraft i juli 2011. Där står det reglerat att kommunen är ansvarig för alla elever i en kommun. Då det nu råder fritt skolval enligt den nya skollagen, kan elever och dess vårdnadshavare själva välja vilken grundskola de vill gå på. Eleverna kan antingen välja en kommunal grundskola eller en friskola och därmed blir planeringen och budgeteringen av elevantalet osäker för kommunerna då de inte vet hur många elever som kommer att gå i de olika skolorna.Vårt syfte med denna undersökning är att skapa förståelse för och en fördjupad kunskap om hur skolförvaltningen inom kommunen går tillväga för att planera och budgetera osäkerhet och om budgetarbetet har påverkats av det fria skolvalet och friskolorna. Undersökningen baseras på en kvalitativ metod med tre intervjuer av ekonomer på skolförvaltningen i tre kommuner; Helsingborgs stad, Lunds kommun och Kristianstads kommun.Utifrån det empiriska materialet har det framkommit att ledorden i budgetarbetet är; planering, kommunikation och kontroll.

Idag gör träindustrin avspänningsspår på baksidan av ett flertal produkter, bl a golv och paneler. Spåren tillförs med tron att de ska minska spänningar och deformationer i materialet. Normalt görs i stort sett likadana spår utan att man tar hänsyn till vilket sågmönster 2X, 3X, 4X eller 5X som använts eller var i stocken ursprungsmaterialet till panelen kommer ifrån, dvs. avstånd till märg. Någon djupare kunskap har ej funnits huruvida spåren verkligen har haft betydelse.

Uppsatsens titel lyder: Lika men inte identiska, En jämförande studie av danska och svenska första linje chefer. Studiens syfte är att undersöka skillnader och likheter mellan chefer på förstalinjenivå på sex stycken företag med kontor på både den svenska och danska sidan runt Öresundsområdet. Vi fokuserar dels på deras upplevelser som första linje chef och hur deras medarbetare ser på sina chefer och detta görs utifrån Geert Hofstedes fyra kulturdimensioner. Det primära tillvägagångssättet har utgjorts av en deduktiv ansats där semistrukturerade intervjuer med första linje chefer gjorts, samt med hjälp av enkäter undersökt deras medarbetares åsikter i ämnet. Både manliga och kvinnliga första linjechefer har intervjuats på plats med hjälp av en intervjuguide.

Syfte: Vårt syfte är att analysera och diskutera vad som är god redovisningssed vid redovisning av pågående arbeten på löpande räkning och hur innebörden i god redovisningssed på detta område har påverkats av sambandet mellan redovisning och beskattning. Tonvikten ligger på det vi kallar alternativmetodens förhållande till god redovisningssed. Ett delsyfte är att kritiskt granska och analysera de argument som framförts i de senaste årens debatt i SvSkT om alternativmetodens förenlighet med ÅRL. Metod: Vi har i arbetet utgått från en dokumentstudie där bland annat en debatt i SvSkT från de senaste åren om beskattning och redovisning av pågående arbeten på löpande räkning har varit till stor hjälp. Då vår frågeställning ligger i gränslandet mellan företagsekonomi och juridik så har vi i vårt arbete tagit intryck både av juridisk metod och av samhällsvetenskapens forskningsmetoder.

Syfte: Studien avser att undersöka den specialpedagogiska yrkesrollen i förskolan. För att utforska detta utgår jag från följande frågeställningar:? Hur uppfattar specialpedagogerna sin yrkesroll, sina arbetsuppgifter och vad som är kärnan i det specialpedagogiska arbetet i förskolan?? Hur uppfattar enhetscheferna för elevhälsan specialpedagogernas yrkesroll och före-liggande arbetsuppgifter?Teori: Studiens teoretiska ram är inspirerad av fenomenografin och kopplas också samman med teorier kring professioner. Metod: För den här studien har en kvalitativ inriktning valts där halvstrukturerade intervjuer med öppna frågor har använts. Urvalsgruppen är tre specialpedagoger som arbetar mot försko-lan i staden och tre enhetschefer för elevhälsan i samma stad som är specialpedagogernas che-fer.

Parodins tillåtlighet beror på hur den rättfärdigas, som självständigt verk eller som bearbetning med varierande förfoganderätt som följd. Rättfärdigandet är beroende av hur fritt parodin utformas i förhållande till sin förlaga vilket gör att tillåtligheten måste avgöras i varje enskilt fall. Till skillnad från idag när parodin anses tillåten enbart på den grund att det är en parodi bör utgångspunkten vara de hänsyn till helheten som vanligen tas vid en intrångsbedömning. De främsta skillnaderna i förhållande till den normala bedömningen bör vara en större tillåtlighet att använda utdrag ur förlagan och en starkare presumtion om parodiskaparens medvetenhet om att det kan röra sig om en intrångssituation.Det blir särskilt tydligt att parodiundantaget behöver regleras i lagstiftningen genom att Infosocdirektivets krav på att begränsa parodins inverkan på den ekonomiska rätten i förlagan inte har fått genomslag i domstolspraxis. Det här är tvärtom en aspekt som hittills utelämnas helt och hållet i svensk rätts syn på parodin.

Pensionssystemet är uppbyggt på så vis att det är menat att arbetsgivaren ska betala in en del kapital till framtida pension, samtidigt som man själv ska spara en del kapital. Den allmänna pensionen, som utbetalas från Pensionsmyndigheten, motsvarar vanligtvis ca 50 % av den genomsnittliga bruttolönen som man haft under sin arbetskarriär.Arbetar man på en arbetsplats som inte är kollektivansluten, är arbetsgivaren inte tvingad till att betala in några pengar till pensionen. Som anställd är det upp till en själv att undersöka huruvida arbetsgivaren gör detta.Idag är det ca 2,5 miljoner personer som arbetar som privatanställda arbetare och är kollektivavtalsanslutna. För dessa personer betalas tjänstepensionen in från arbetsgivaren till valcentralen Fora. Pengarna placeras sedan hos AMF som förvaltar dom.

Syftet med denna studie är att undersöka idrottslärares syn på simundervisningen i gymnasieskolan. Studien har följande frågeställningar: Hur ser lärare på simkunnighet? Hur legitimeras simundervisningen som innehåll i ämnet idrott och hälsa? Hur undervisar och bedömer lärarna simning i ämnet idrott och hälsaSemistrukturerade intervjuer genomfördes med fyra kvinnliga lärare inom ämnet idrott och hälsa på fyra olika gymnasieskolor i Stockholms kommun. Intervjuerna spelades in och transkriberades därefter. Skola valdes ur geografi- och logistiksynpunkt.Alla lärarna ansåg att simkunskap är väldigt viktigt och de legitimerar simningen antingen efter egna erfarenheter eller efter säkerhets- och livräddningsaspekten.

Titel: Konsumentens val av fastighetsmäklareÄmne: Kandidatuppsats i företagsekonomi.Författare: Elin HjulströmNyckelord: Marknadsföring, relationer, tjänst, lojalitet, fastighetsmäklare.Problemformulering: Vilka kriterier anser småhussäljare påverkar deras val av fastighetsmäklare och vilka av dem är avgörande i valet? Hur ska fastighetsmäklaren agera i och inför en fastighetsaffär för att skapa förtroende och för att få kunden att återkomma?Syfte: Att beskriva vilka kriterier som är viktiga och avgörande när en bostadssäljare väljer fastighetsmäklare.Teori: Som utgångspunkt används en modell över tjänstemarknadsföringsprocessen. Teori behandlas kring de olika stegen i modellen; önskemål och behov, utveckla och kommunicera tjänsterbjudandet, kundens förväntningar, kundmötet samt skapandet av kvalitet och lojalitet. Metod: Kvalitativa intervjuer har genomförts med fem konsumenter som nyligen har anlitat en mäklare. Respondenterna har relativt fritt fått berätta om deras val av fastighetsmäklare samt om hur de anser att processen har fortlöpt.Slutsats: Tre faktorer har visat sig vara avgörande i valet av fastighetsmäklare. Den första är förtroende för mäklaren som person framför allt men att mäklarfirmans rykte och image speglar seriositet spelar också en stor roll.

Syftet med denna studie är att undersöka idrottslärares syn på simundervisningen i gymnasieskolan. Studien har följande frågeställningar: Hur ser lärare på simkunnighet? Hur legitimeras simundervisningen som innehåll i ämnet idrott och hälsa? Hur undervisar och bedömer lärarna simning i ämnet idrott och hälsaSemistrukturerade intervjuer genomfördes med fyra kvinnliga lärare inom ämnet idrott och hälsa på fyra olika gymnasieskolor i Stockholms kommun. Intervjuerna spelades in och transkriberades därefter. Skola valdes ur geografi- och logistiksynpunkt.Alla lärarna ansåg att simkunskap är väldigt viktigt och de legitimerar simningen antingen efter egna erfarenheter eller efter säkerhets- och livräddningsaspekten.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur elever resonerar kring valet av skrivuppgift på nationella provet i svenska B. Vad är viktigast när de gör sitt val och vad får detta för skrivpedagogiska konsekvenser? Könsmässiga skillnader i elevernas resonemang tas också upp och diskuteras. De teoretiska utgångspunkterna belyser elevers skrivande på gymnasiet och deras inställning till detta. Även nationella provets roll i skolskrivandet behandlas.

BakgrundMänniskors trosföreställningar, religiositet och andlighet kan ha stor betydelse för deras önskningar om bemötande och behandling i en vårdsituation. Det finns omvårdnadsteoretiker som anser att det också ingår i sjuksköterskans uppgift att hjälpa patienten att leva i enlighet med sina trosuppfattningar. Möjligheten att fritt få utöva religion kan ses som en mänsklig rättighet men finns det ytterligare anledningar till att vi bör beakta religiositet och andlighet inom vården? Kan det vara så att religiöst engagemang kan vara bra för hälsan?SyfteSyftet var att beskriva hur religiösa och andliga trosföreställningar kan påverka människors hälsotillstånd samt beskriva vad detta kan innebära för människor som drabbats av sjukdom.MetodMetoden som användes var en systematisk litteraturstudie av kvantitativa engelskspråkiga vetenskapliga studier som var publicerade inom de tio senaste åren.ResultatArtiklarna berörde religion och/eller andlighet samt dessa variablers samband med olika hälsoaspekter och olika sjukdomstillstånd. I de nitton artiklarna gick det att utläsa trettiotvå olika resultat, då andlighet och religiositet ofta undersöktes separat fick många studier fler än ett resultat.

Långvarig stress ger hos djur precis som hos människor psykisk och fysisk ohälsa. Upptäckt och bedömning av stress är därför av stor vikt. Det finns flera stressindikatorer som förhöjd hjärtfrekvens och stressbeteenden men kortisol anses idag vara huvudindikatorn. Kortisol är involverat i immunförsvaret, stressvaret och energiregleringen. Frisättning stimuleras av exempelvis fysisk aktivitet, födointag och stress. Hos hund varierar kortisolnivån med fysiologiska parametrar som ras, ålder och eventuellt kön, men saknar en tydlig dygnsrytm. Stressvaret varierar mellan individer och efter typ av stresstimuli.