Provning, PLS-analys och FE-simulering av spår i paneler
Idag gör träindustrin avspänningsspår på baksidan av ett flertal produkter, bl a golv och paneler. Spåren tillförs med tron att de ska minska spänningar och deformationer i materialet. Normalt görs i stort sett likadana spår utan att man tar hänsyn till vilket sågmönster 2X, 3X, 4X eller 5X som använts eller var i stocken ursprungsmaterialet till panelen kommer ifrån, dvs. avstånd till märg. Någon djupare kunskap har ej funnits huruvida spåren verkligen har haft betydelse. Det finns ett stort intresse såväl från industrin som från forskarvärlden att öka kunskapen om spårens betydelse för minskade deformationer. Tester har genomförts med fritt exponerade provbitar både med och utan spår som kapats och bearbetats med avseende på med eller utan spår, placering av spår och spårdjup. Provbitarna har torkats från 15 % fuktkvot till 8 % fuktkvot. Om man tittar totalt sett på alla fria panelbitar så har spåren haft relativt liten betydelse, skillnaden i kupning med och utan spår var i genomsnitt mindre än 3 % . Den multivariata regressionsanalysen med PLS visade att märgläge hade störst påverkan på kupning medan spåren hade mycket liten betydelse. Årsringstäthet visade sig ha viss betydelse för kupning. På de större provobjekten bestående av flera sammansatta paneler blev dock resultaten något annorlunda jämfört med fria provbitar. I genomsnitt var deformationen i form av kupning 10 % mindre på de sammansatta panelerna av innerex, märgbitar där 8 mm spår tillförts på märgsidan. Viktigt att komma ihåg är att denna tydliga effekt dock gäller sammansatta paneler och endast där panelerna har sitt ursprung från den del i stocken som är allra närmast märgen, s.k. märgbitar.