Syfte: Studien avser att undersöka den specialpedagogiska yrkesrollen i förskolan. För att utforska detta utgår jag från följande frågeställningar:? Hur uppfattar specialpedagogerna sin yrkesroll, sina arbetsuppgifter och vad som är kärnan i det specialpedagogiska arbetet i förskolan?? Hur uppfattar enhetscheferna för elevhälsan specialpedagogernas yrkesroll och före-liggande arbetsuppgifter?Teori: Studiens teoretiska ram är inspirerad av fenomenografin och kopplas också samman med teorier kring professioner. Metod: För den här studien har en kvalitativ inriktning valts där halvstrukturerade intervjuer med öppna frågor har använts. Urvalsgruppen är tre specialpedagoger som arbetar mot försko-lan i staden och tre enhetschefer för elevhälsan i samma stad som är specialpedagogernas che-fer.

Parodins tillåtlighet beror på hur den rättfärdigas, som självständigt verk eller som bearbetning med varierande förfoganderätt som följd. Rättfärdigandet är beroende av hur fritt parodin utformas i förhållande till sin förlaga vilket gör att tillåtligheten måste avgöras i varje enskilt fall. Till skillnad från idag när parodin anses tillåten enbart på den grund att det är en parodi bör utgångspunkten vara de hänsyn till helheten som vanligen tas vid en intrångsbedömning. De främsta skillnaderna i förhållande till den normala bedömningen bör vara en större tillåtlighet att använda utdrag ur förlagan och en starkare presumtion om parodiskaparens medvetenhet om att det kan röra sig om en intrångssituation.Det blir särskilt tydligt att parodiundantaget behöver regleras i lagstiftningen genom att Infosocdirektivets krav på att begränsa parodins inverkan på den ekonomiska rätten i förlagan inte har fått genomslag i domstolspraxis. Det här är tvärtom en aspekt som hittills utelämnas helt och hållet i svensk rätts syn på parodin.

Pensionssystemet är uppbyggt på så vis att det är menat att arbetsgivaren ska betala in en del kapital till framtida pension, samtidigt som man själv ska spara en del kapital. Den allmänna pensionen, som utbetalas från Pensionsmyndigheten, motsvarar vanligtvis ca 50 % av den genomsnittliga bruttolönen som man haft under sin arbetskarriär.Arbetar man på en arbetsplats som inte är kollektivansluten, är arbetsgivaren inte tvingad till att betala in några pengar till pensionen. Som anställd är det upp till en själv att undersöka huruvida arbetsgivaren gör detta.Idag är det ca 2,5 miljoner personer som arbetar som privatanställda arbetare och är kollektivavtalsanslutna. För dessa personer betalas tjänstepensionen in från arbetsgivaren till valcentralen Fora. Pengarna placeras sedan hos AMF som förvaltar dom.

Syftet med denna studie är att undersöka idrottslärares syn på simundervisningen i gymnasieskolan. Studien har följande frågeställningar: Hur ser lärare på simkunnighet? Hur legitimeras simundervisningen som innehåll i ämnet idrott och hälsa? Hur undervisar och bedömer lärarna simning i ämnet idrott och hälsaSemistrukturerade intervjuer genomfördes med fyra kvinnliga lärare inom ämnet idrott och hälsa på fyra olika gymnasieskolor i Stockholms kommun. Intervjuerna spelades in och transkriberades därefter. Skola valdes ur geografi- och logistiksynpunkt.Alla lärarna ansåg att simkunskap är väldigt viktigt och de legitimerar simningen antingen efter egna erfarenheter eller efter säkerhets- och livräddningsaspekten.

Titel: Konsumentens val av fastighetsmäklareÄmne: Kandidatuppsats i företagsekonomi.Författare: Elin HjulströmNyckelord: Marknadsföring, relationer, tjänst, lojalitet, fastighetsmäklare.Problemformulering: Vilka kriterier anser småhussäljare påverkar deras val av fastighetsmäklare och vilka av dem är avgörande i valet? Hur ska fastighetsmäklaren agera i och inför en fastighetsaffär för att skapa förtroende och för att få kunden att återkomma?Syfte: Att beskriva vilka kriterier som är viktiga och avgörande när en bostadssäljare väljer fastighetsmäklare.Teori: Som utgångspunkt används en modell över tjänstemarknadsföringsprocessen. Teori behandlas kring de olika stegen i modellen; önskemål och behov, utveckla och kommunicera tjänsterbjudandet, kundens förväntningar, kundmötet samt skapandet av kvalitet och lojalitet. Metod: Kvalitativa intervjuer har genomförts med fem konsumenter som nyligen har anlitat en mäklare. Respondenterna har relativt fritt fått berätta om deras val av fastighetsmäklare samt om hur de anser att processen har fortlöpt.Slutsats: Tre faktorer har visat sig vara avgörande i valet av fastighetsmäklare. Den första är förtroende för mäklaren som person framför allt men att mäklarfirmans rykte och image speglar seriositet spelar också en stor roll.

Syftet med denna studie är att undersöka idrottslärares syn på simundervisningen i gymnasieskolan. Studien har följande frågeställningar: Hur ser lärare på simkunnighet? Hur legitimeras simundervisningen som innehåll i ämnet idrott och hälsa? Hur undervisar och bedömer lärarna simning i ämnet idrott och hälsaSemistrukturerade intervjuer genomfördes med fyra kvinnliga lärare inom ämnet idrott och hälsa på fyra olika gymnasieskolor i Stockholms kommun. Intervjuerna spelades in och transkriberades därefter. Skola valdes ur geografi- och logistiksynpunkt.Alla lärarna ansåg att simkunskap är väldigt viktigt och de legitimerar simningen antingen efter egna erfarenheter eller efter säkerhets- och livräddningsaspekten.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur elever resonerar kring valet av skrivuppgift på nationella provet i svenska B. Vad är viktigast när de gör sitt val och vad får detta för skrivpedagogiska konsekvenser? Könsmässiga skillnader i elevernas resonemang tas också upp och diskuteras. De teoretiska utgångspunkterna belyser elevers skrivande på gymnasiet och deras inställning till detta. Även nationella provets roll i skolskrivandet behandlas.

BakgrundMänniskors trosföreställningar, religiositet och andlighet kan ha stor betydelse för deras önskningar om bemötande och behandling i en vårdsituation. Det finns omvårdnadsteoretiker som anser att det också ingår i sjuksköterskans uppgift att hjälpa patienten att leva i enlighet med sina trosuppfattningar. Möjligheten att fritt få utöva religion kan ses som en mänsklig rättighet men finns det ytterligare anledningar till att vi bör beakta religiositet och andlighet inom vården? Kan det vara så att religiöst engagemang kan vara bra för hälsan?SyfteSyftet var att beskriva hur religiösa och andliga trosföreställningar kan påverka människors hälsotillstånd samt beskriva vad detta kan innebära för människor som drabbats av sjukdom.MetodMetoden som användes var en systematisk litteraturstudie av kvantitativa engelskspråkiga vetenskapliga studier som var publicerade inom de tio senaste åren.ResultatArtiklarna berörde religion och/eller andlighet samt dessa variablers samband med olika hälsoaspekter och olika sjukdomstillstånd. I de nitton artiklarna gick det att utläsa trettiotvå olika resultat, då andlighet och religiositet ofta undersöktes separat fick många studier fler än ett resultat.

Långvarig stress ger hos djur precis som hos människor psykisk och fysisk ohälsa. Upptäckt och bedömning av stress är därför av stor vikt. Det finns flera stressindikatorer som förhöjd hjärtfrekvens och stressbeteenden men kortisol anses idag vara huvudindikatorn. Kortisol är involverat i immunförsvaret, stressvaret och energiregleringen. Frisättning stimuleras av exempelvis fysisk aktivitet, födointag och stress. Hos hund varierar kortisolnivån med fysiologiska parametrar som ras, ålder och eventuellt kön, men saknar en tydlig dygnsrytm. Stressvaret varierar mellan individer och efter typ av stresstimuli.

När IT-bubblan växte så enormt under slutet av 90-talet pumpade investerare in kapital i företagen. Mycket av pengarna gick till enorma löner, speciellt till dem som var riktigt kunniga. När bubblan sedan sprack gick många företag omkull, och de som trots allt klarade sig fick en svidande läxa och blev tvungna att tänka mer långsiktigt.Med den bakgrunden tyckte vi det var intressant att se hur IT-företag gör idag för att behålla kompetens, utan att för den skull betala astronomiska löner. Vi fokuserar därför på de aspekter som i första hand inte är av monetär karaktär, såsom en hög lön, aktier eller optioner.Uppsatsen innehåller en fallstudie av Combitech. Vi har valt att göra två intervjuer, en intervju med en chef och en intervju med en anställd.

Denna studie genomfördes på gymnasieskolans estetiska program under tiden gymnasiereformen, Gy 2011, tog form. Syftet med denna uppsats är att lyfta fram, medvetandegöra, synliggöra och beskriva en grupp teaterlärares grundläggande ställningstaganden om gymnasieskolans teaterundervisning. Två huvudteman interagerar. 1: Hur upplever gruppen teaterlärare balansen mellan konstnärliga och pedagogiska intentioner i teaterundervisningen? 2: Hur hanterar gruppen teaterlärare balansen mellan lärares initiativ och stimulans och elevernas möjligheter till självständigt skapande?  Med en kvalitativ metod genomfördes reflekterande gruppsamtal med sju teaterlärare.

Den här uppsatsen redovisar en uttalsstudie bland personer med arabiska som förstaspråk. Studien är dels kontrastiv då den undersöker uttalsavvikelser i det svenska språket utifrån den kontrastiva hypotesen, dels en attitydundersökning som tar upp både inlärares och lärares attityd till uttalsavvikelser. Fokus ligger på vokalerna, konsonanterna och de prosodiska egenskaperna (ordbetoning och längd) som brukar ställa till med problem vid andraspråksinlärning.I studien används två metoder, dels uttalstest, och dels intervjuer med inlärare och lärare. Uttalstestet består av två delar: styrt tal, d.v.s. en uppläst text, och fritt tal om ett specifikt ämne.

Många studier kring lärande missar elevernas kanske främsta syssla, i synnerhet bland pojkar och flickor på högstadiet och det övergripande syfte med den här uppsatsen är att studera hur eleverna är involverade i ett ständigt subjektsskapande inom ramen för en musikundervisningskontext. Som studiefokus har jag valt att pojkar och flickors subjektsskapande under pågående musikundervisning och hur dessa förhåller sig till rådande diskurser kring maskuliniteter och femininiteter. Jag har videofilmat fem lektioner i tre olika klasser vid en högstadieskola i Stockholms innerstad och sedan utifrån en diskurspsykologisk ansats analyserat elevernas olika positioneringar.Resultaten kan beskrivas på olika nivåer. Både killar och tjejer är hela tiden aktiva med att positionera sig i förhållande till kontexten på olika sätt, vilket kan ske på ett antal olika sätt. Detta kan exempelvis ske genom att uttala sig om någons musiksmak eller genom att fysiskt agera genom att gå omkring eller att svinga med en akustisk gitarr.

SyfteStudiens syfte är att få kunskap om hur ungdomar som får någon form av särskilt stöd i no-ämnena, upplever skolans stödinsatser. Studien söker svar på följande frågor:? Vilket särskilt stöd upplever elever i år 9 i grundskolan att de får i no-ämnena?? Vilka fördelar och nackdelar ser eleverna med det särskilda stödet i no-ämnena?? Hur kan skolan tillvarata elevernas eventuella önskningar för att bättre kunna tillgodose deras behov?Metod Studien bygger på en kvalitativ metod där halvstrukturerade samtalsintervjuer har använts. Sju grundskoleelever i år 9 har bidragit med sina upplevelser, sina livsvärldar. Studien har genomförts med utgångspunkt i en fenomenologisk livsvärldsansats.Resultat Eleverna i studien gör ingen distinkt skillnad på stöd och särskilt stöd.

Den 1 november 2010 trädde en ny lag i kraft och revisionsplikten för de små företagen avskaffades. För att företag skall kunna undvika revisorplikten måste de uppfylla två av dessa tre krav:? Högst tre anställda.? En balansomslutning på högst 1,5 miljoner kronor.? En nettoomsättning på högst 3 miljoner kronor.Avskaffandet av revisionsplikten berörde mer än 300 000 registrerade aktiebolag i Sverige. Av de nystartade bolagen väljer 76 procent att inte ha någon revisor men ser man till antalet aktiebolag totalt, nystartade och befintliga, är det endast 15 procent som slopar revisorn. Om man endast ser till de bolag som fanns innan reformen har 90 procent av bolagen valt att ha kvar sin revisor.Studiens problemformulering lyder enligt följande: Varför väljer små nystartade aktiebolag att ha en frivillig revision?Syftet med denna studie är att få en förståelse och beskriva små nystartade aktiebolags skäl till att välja en frivillig revision och på så sätt låta sig bli frivilligt granskad.