Inför mitt arbete har jag gjort en undersökning i en skolår två klass där jag först låtit eleverna uppleva berättelser på olika sätt och sedan intervjuat dem om deras möten med litteratur och om hur de vill uppleva berättelser. Detta har jag sedan satt i relation till teorier kring barns läsvanor och litteraturundervisning. Det jag undersökt är om eleverna som jag intervjuade vill uppleva berättelser på det viset som vi använder litteratur i skolan eller om de saknar något. Forskningen visar att läsningen har minskat och läsvanorna skiljer sig mellan könen. Högläsningen har betydelse för läsinlärningen då den ger ett rikare ordförråd och ökar allmänbildningen.

Under vår utbildning har vi funnit att resonemangen kring användarmedverkan oftast beskrivs utifrån systemutvecklarens perspektiv och menar att det här finns en rad fördomar och kunskapsluckor kring hur användarna ser på systemutvecklingsprocessen. Vi har därför valt att undersöka hur användarna påverkas av att vara deltagare i ett systemutvecklingsprojekt och vad ett deltagande arbetssätt får för påverkan hos deras uppfattning, inställning och kunskap kring datorstödet. Syftet är att förbättra kommande involvering av användarrepresentanter då man med en förbättrad förståelse av hur dessa ser på sin medverkan, bättre kan anpassa den till deras uppfattningar och målsättningar med arbetet. I syfte att ge en så djuplodande bild av användarmedverkan som möjligt har vi genomfört en kvalitativ studie med ett antal intervjuer där respondenterna gavs tillfälle att svara fritt och med egna ord. Vår studie har, bland annat, visat att användarmedverkan leder till att användarna blir mer nöjda med systemen, vare sig de är bra system eller inte.

Medhjälpar-AI blir allt mer vanligt i dagens spel och främst används de som substitut till en mänsklig spelare i spel med olika typer av samarbetslägen. Det finns med andra ord ett behov att utforska detta område, både när det gäller olika AI-tekniker och metoder för förbättring av hur medhjälpar-AI:n upplevs. Genetiska algoritmer är en AI-teknik som simulerar evolution, vilket är användbart i flera områden. Det här arbetet undersöker om genetiska algoritmer kan fungera som basis till en medhjälpar-AI som anpassar sig efter spelarens prestation i realtid.Experimentmiljön som används är ett enkelt actionspel, där en spelare tillsammans med medhjälpare ska samla poäng. Beroende på en medhjälpares poäng i förhållande till spelaren, ändrar medhjälparen skicklighetsnivå dynamiskt under spelets gång.Utvärderingen visar att genetiska algoritmer fungerar bra som utgångspunkt till ändamålet.

I GY11 finns en stark betoning på entreprenörskap och entreprenöriellt lärande. ?entreprenörskap ska löpa som en röd tråd genom hela utbildningsystemet står det i förordet till Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet publicerad av Regeringskansliet 2009. Det nya styrdokumentet trädde i kraft hösten 2011 och med anledning av det är det intressant att undersöka hur entreprenörskap och entreprenöriellt lärande realiseras i GY11.Syfte: Arbetet syftar till att belysa rektorers och lärares förståelse för regeringens riktlinjer om entreprenörskap och entreprenöriellt lärande och hur de omsätter sin förståelse i praktiken.Teori: Det teoretiska ställningstagandet består av tre utgångspunkter. Den första är Sandberg och Targamma (1998) vilka förordar förståelsebaserad kompetensförnyelse.

Detta är en studie kring hur man kan utveckla arbetsprocessen för låtskapande genom användning av verktyg inlärda under tre år på Linne?universitetets musikproduktionsprogram. Syftet med arbetet var att utveckla mitt låtskapande genom att reflektera kring de metoder och verktyg jag använder när jag skriver låtar och jämföra detta med hur jag arbetade innan jag började på musikproduktionsprogrammet. Jag har gjort jämförelser både på hur jag nu arbetar med musik och hur det nu låter, mot hur jag tidigare arbetat och hur det tidigare har låtit.Fyra nya låtar har skapats i arbetet. Låttexterna har fått stort fokus i mitt arbete, men även arrangering och skapande av melodier är en viktig del i arbetet.Jag har kommit fram till att planering och förarbete är oväderligt för att få en sammanhållen och enhetlig låt, där låtens text följer en röd tråd och är väl förankrad i låtens syfte.

Denna studie söker svar på vad det finns för uppfattningar hos gymnasieelever eller universitetsstudenter som fått undervisning om magnetism. Samt svar på hur man kan förbättra undervisningen för/med målet att utveckla elevernas begreppsliga förståelse av magnetiska fenomen. Studien är genomförd som en systematisk litteraturstudie med studier från hela världen. Resultatet visar att elever har olika uppfattningar kring hur magnetiska fenomen fungerar. De två vanligaste är att magnetism beror på:(1) Laddade magnetiska poler.(2) De magnetiska fältlinjernas egenskaper. Förslag på undervisning kring magnetism som visat förbättra elevers begreppsliga förståelse:? Kurser utformade för begreppslig diskussion och aktivt skapande av kunskap hos eleverna. Följande förslag till framtida forskning ges:? Att undersöka den nuvarande situationen, men också testa olika didaktiska arbetssätt för att se om det går att utveckla den svenska gymnasieskolans fysikundervisning inom magnetismens område..

Syftet för min studie är att se hur den estetiska verksamheten används inom förskola, förskoleklass och grundskolans tidigare år samt vilket synsätt pedagogerna har på estetisk verksamhet. Studien har skett genom kvalitativa intervjuer i fokusgrupper, mindre återkopplingsintervjuer och observationer med åtta lärare, två - fyra inom varje yrkeskategori. Mitt resultat har visat att estetisk verksamhet används i betydligt större omfattning, och med en mer medveten syn, inom förskola och förskoleklass än i grundskolan. I grundskolan ansåg informanterna att de inte hade tid med estetisk verksamhet och använde sig därför inte av den så mycket i sin undervisning. Slutsatserna i min studie är att användandet av och ambitionen med estetisk verksamhet i hög grad existerar inom förskola och förskoleklass men i väldigt liten grad i grundskolan.

Kandidatuppgiften som vi blev tilldelade innefattade utmaningen att bygga en tillbyggnad till en mycket historisk byggnad i centrala Stockholm. Den existerande byggnaden, som står i behov av en tillbyggnad, huserar Nationalmuseum. Museet var från början en gest till folket att få ta del av den kungliga konstskatten. Idag fyller museet inte bara de kungliga samlingarna utan all form av nationell konst och design från långt bak i tiden fram till modern tid.  Dessutom innehåller byggnaden en administrativ avdelning med administrativ personal samt magasin och ateljéer. På grund av mängden konst och ökade krav på arbetsmiljö och säkerhet så behöver man nu bygga ut.

Syftet med den här undersökningen är att belysa lärare och studenters uppfattning om gehör och noter i undervisningen. Jag vill också undersöka hur studenterna upplever ett gehörsbaserat och notbaserat musicerande. Studien genomfördes med hjälp av fyra stycken kvalitativa intervjuer och alla fyra informanter, två lärare och två studenter, hade erfarenhet av gehör och noter i undervisningen. Från intervjuerna fick jag fram att noter och gehör ska komplettera varandra och främja elevens musikaliska utveckling. De båda studenterna hävdade att ett musicerande som sker via gehöret är mer fritt och personligt, men vidhåller också att man gör en egen tolkning om man spelar via noter.

CSR är viktigare än någonsin i dagens ekonomi och konceptet är numera etablerat i de flesta branscher. Huruvida det finns ett samband mellan CSR och intäkter är omdiskuterat. CSR inom underhållningsbranschen har dock inte fått någon större uppmärksamhet i akademiska sammanhang. Syftet med studien är att undersöka om, och hur, CSR kan användas som ett strategiskt verktyg i jakten på sponsorer. Ett positivt samband skulle kunna uppmuntra socialt ansvarstagande i branschen.Uppsatsen består av en kvalitativ fallstudie av Hammarby Fotboll.

Diskussionsforumet Flashback Forum har med sin slogan ?Yttrandefrihet på riktigt!? etablerat sig som det forum på Internet där kontroversiella åsikter och provocerande material får fritt spelrum. Detta gör forumet till en tacksam forskningskontext när det gäller föreställningar om något så allmängiltigt som välfärdsverksamhet. Studiens syfte är att synliggöra de föreställningar om socialtjänsten och socialarbetare som finns på Flashback Forum, bilda en diskurs av dessa och sedan jämföra diskursen med andra diskurser kring samma fenomen. Flashback Forumdiskursen genomsyras av fyra teman; Misstro mot socialtjänsten och socialarbetare, Socialtjänsten och socialarbetares verksamhet, Socialtjänsten, socialarbetare och kön samt Tilltro till socialtjänsten och socialarbetare.

Syftet med den här uppsatsen är att ge läsaren en djupare inblick i reformen det fria skolvalet som trädde i kraft i början av 1990-talet i Sverige. Med uppsatsen skapas en kännedom för läsaren i hur reformen gick i kraft samt hur den i efterhand kan problematiseras utifrån forskning samt intervjuer med viktiga personer inom skolväsendet. Metoden som har använts i uppsatsen är en kvalitativ metod där individer subjektivt valts ut för semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna har sedan transkriberats och ställts i förhållande till Max Webers teori om värderationella handlande, status och klass samt Pierre Bourdieus teori om habitus, klassreproduktion och kapital. Studien visar på marginella konsekvenser av det fria skolvalet i den kommun där den är gjord, dock finns möjliga tendenser till att ett fritt skolval kommer att påverka mer i framtiden..

Dagens samhällsutveckling med en allt mer stillasittande livsstil ställer höga krav på ungdomar att kunna ta eget ansvar för sin fysiska aktivitet. Studiens syfte är att kartlägga om en grupp gymnasieelever har förmågan att värdera olika fysiska aktiviteters betydelse för hälsa och välbefinnande. Detta görs genom kvalitativa intervjuer med sex elever som läst idrott och hälsa. Resultatet har tolkats med hjälp av Steinar Kvales metod ad hoc. Till skillnad från vid koncentrering och kategorisering används här ingen standard metod för analysen av hela intervjumaterialet utan det växlas fritt mellan olika tekniker Det framkom under studien att eleverna visste lite om målen med kursen, men studien visade att eleverna har goda kunskaper för att kunna värdera fysisk aktivitet.

I dagens digitala mediesamhälle är det väldigt enkelt för människor att producera och dela med sig av bilder genom internet utan att tänka på vad en bild faktiskt är. Denna uppsatsen är en studie som undersöker tanken och färgvalen i bildskapandet. Undersökningen bygger på om man kan använda sig av gamla färgteorier från 1800-talet i digitalt bildskapande idag under 2000-talet. Med hjälp av Johann Wolfgang von Goethes färglära som publicerades i början av 1800-talet och gavs ut i en svensk version 1976 har vi kunnat genomföra en produktion genom att implementera dessa teorier och ställa dem i relation till dagens digitala bildskapande. Slutsatsen blev att dessa teorier fortfarande är relevanta på så sätt att man kan ta hjälp av dem om man vill förmedla vissa känslor som majoriteten kan uppfatta i sina bilder.

Vi har genomfört en intervjustudie kring hur barn på två skolor beskriver fritidshem, fritidspedagoger och lärande på fritidshem. Vi menar att det är viktig att ta del av barnens egna synpunkter. Fokuseringen i vårt arbete ligger på barns perspektiv kring verksamheten. Vi har utgått från tre frågeställningar för att förstå vad barnen har att säga om sitt fritidshem. Hur beskriver barnen sin fritidshemsverksamhet? Hur beskriver barnen fritidspedagogernas yrkesroll? Hur beskriver barn vad de lär sig? I tidigare forskning har vi använt oss av studier som rör barns egna uttalanden kring deras fritidshem.