Sök:

Sökresultat:

734 Uppsatser om Fritt kassaflöde - Sida 18 av 49

LÀrares och elevers mÄlsprÄksanvÀndning i det spanska sprÄkklassrummet

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur mycket lÀraren respektive eleverna anvÀnder mÄlsprÄket i Àmnet spanska, steg 1 pÄ gymnasiet, samt undersöka om och i sÄ fall hur lÀrarens mÄlsprÄksanvÀndning pÄverkar eleverna pÄ en nybörjarnivÄ i sprÄket. Studien har utförts pÄ tvÄ gymnasieskolor med hjÀlp av observationer och intervjuer av de observerade lÀrarna samt av elever ur varje klass. Resultaten visar att lÀrarna anvÀnde en vÀldigt liten del av sin taltid pÄ mÄlsprÄket, endast 6 %. Eleverna dÀremot talade mer av sin taltid pÄ mÄlsprÄket, 54 %. Men det sprÄk som talades pÄ mÄlsprÄket var ingalunda fritt producerat, utan eleverna anvÀnde endast mÄlsprÄket till att besvara lÀrarens faktabaserade frÄgor eller vid styrda kommunikativa övningar.

Manlig styrka och kvinnlig avvikelse? : Fokusgruppsintervjuer med universitets- och högskolestudenter om deras förestÀllningar om offer och gÀrningspersoner i nÀra relationer

Denna uppsats bygger pÄ tre, av mig och en annan student, genomförda fokusgruppsintervjuer. Sammanlagt intervjuades Ätta personer som alla vid tidpunkten för intervjuerna var studerande vid universitet och högskolor i stockholmsomrÄdet. UtgÄngspunkten Àr att ur ett genusteoretiskt perspektiv undersöka vilka attityder till och Äsikter kring vÄld i heterosexuella nÀra relationer som framstÀlls av intervjudeltagarna samt hur dessa i grupp, tillsammans konstruerar förestÀllningar om mÀn och kvinnor som offer och gÀrningspersoner. Valet av fokusgruppsintervjuer som metod för kunskapssökande grundar sig i, en hos mig, konstruktivistisk syn pÄ hur kunskap produceras. Detta innebÀr att jag ser pÄ kunskap som nÄgot som skapas i interaktionen mellan mÀnniskor i en viss socialt och kulturellt betingad kontext och dÀr fokusgrupperna fÄr anses representera en nÄgorlunda verklighetsbaserad sÄdan.

Elevers tankar om att gÄ i en Aspergerklass

Denna kvalitativa studie har undersökt hur elever med Aspergers syndrom upplever att det Àr att gÄ i en sÀrskild undervisningsgrupp. Fyra tonÄringar som samtliga har gÄtt i en sÀrskild undervisningsgrupp, för elever med Aspergers syndrom, under sin grundskoletid intervjuades.Syftet med studien Àr att öka förstÄelsen för elevernas upplevelser. Intervjuerna var öppna och eleverna fick fritt berÀtta om sina upplevelser frÄn skoltiden. Analysen av intervjumaterialet resulterade i fyra teman: Skolarbetet, kompisar och relationer, diagnos och sjÀlvbild samt val av skolverksamhet. Eleverna berÀttade om bÄde positiva och negativa upplevelser som de haft under sin skoltid.

Hur har de nationella mÄlomrÄdena för folkhÀlsa implementerats i SkÄnes kommuner?

Syftet med denna studie Àr att kartlÀgga hur SkÄnes 33 kommuner har implementerat de nationella mÄlomrÄdena för folkhÀlsa. Studien har genomförts som en enkÀtundersökning samt intervjuer med folkhÀlsosamordnare i ett urval av dessa kommuner. Resultaten i studien visar att prioriteringen av mÄlomrÄdena primÀrt ligger pÄ strukturella faktorer. Dock Àr mÄlomrÄde 11 (Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhÀlle fritt frÄn narkotika och dopning samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande) det mÄlomrÄde som Àr högst prioriterat i SkÄne. KartlÀggningen visar att 18 av SkÄnes kommuner har en anstÀlld folkhÀlsosamordnare. Resultatet visar att 17 av SkÄnes kommuner har en verksamhetsplan/folkhÀlsoplan, varav 14 av dessa kommuner har en anstÀlld folkhÀlsosamordnare. Större delen av dessa har Àven implementerat de nationella mÄlomrÄdena för folkhÀlsa i kommunens folkhÀlsoplan.

Konkurrens pÄ lika olika villkor - med patienten i fokus?

Syfte: Studien syftar till att öka förstÄelse för hur reformen HÀlsoval SkÄne har pÄverkat sÄvÀl offentliga vÄrdenheter som privata aktörer och hÀrigenom lyfta fram olika problematiska aspekter som upplevts. Metod: Kvalitativ metod, fallstudie. Empirisk analys: Studien visar bland annat pÄ att det krÀvs en överrensstÀmmelse mellan de interna och externa faktorerna. Studien visar Àven att företagen inte kan forma sin strategi fritt utan att vissa faktorer mÄste tas i beaktande vilket gÄr i linje med strategic fit och the design school. Vidare har Àven ett first mover advantage identifierats vilket i sin tur skapat barriÀrer likt de Porter beskriver i How competetive forces shape strategy. Ekonomiska aspekter har Àven identifierats vilka Àr av stor vikt för att överleva i hÀlsovalet men Àven olikheter betrÀffande konkurrenssituationen visar sin inverkan. Slutsatser: De aspekter som bland annat kan tÀnkas vara avgörande Àr företagets ekonomiska styrka samt omfattning av annan vÄrdverksamhet. Vidare visade det sig att uppstarten av HÀlosval SkÄne gav upphov till fördelar för de aktörer som var med frÄn början..

Interaktiva tavlor och förÀndrande lÀrarroller : En studie om hur ett par lÀrares roller förÀndrats genom anvÀndandet av interaktiva tavlor

Mitt syfte med denna studie var att undersöka om lÀrarrollen pÄverkats samt i sÄdana fall pÄ vilket sÀtt lÀrarrollen kan ha pÄverkats i och med anvÀndandet av en interaktiv tavla undervisningen. Mina frÄgestÀllningar syftade till att ta reda pÄ, konkretisera och problematisera tvÄ lÀrares uppfattningar och tankar kring deras lÀrarroll bÄde före och efter anvÀndandet av en interaktiv tavla som pedagogiskt hjÀlpmedel i undervisningen. För att fÄ svar pÄ mina frÄgestÀllningar har jag intervjuat tvÄ stycken lÀrare som arbetade pÄ samma skola i en större kommun i mellersta Sverige under vÄren 2007. UtifrÄn mina intervjuer har jag kommit fram till att lÀrarna anser att undervisningsmiljön och lÀrarrollen har förÀndrats sen den interaktiva tavlan introducerades i deras klassrum. De anser att undervisningen har blivit mer effektiv samt att lÀrarrollen blivit mer flexibel genom tavlans multifunktionella funktioner.

Textanalys i fritt skrivande Är 1-6 : Funktion, disposition, sammanhang och sprÄk i elevtexter

Detta Àr en longitudinell studie om fyra elevers skrivutveckling. Studien har pÄgÄtt under elevernas sex första skolÄr. Syftet Àr att undersöka hur de kan utvecklas i sitt fria skrivande. Det har gjorts genom att studera elevernas texter, en frÄn varje Är. I denna textanalys har olika dimensioner studerats som funktion, disposition, sammanhang och sprÄk.Resultatet visar en process dÀr eleverna lÀr sig olika moment vid varierande tillfÀllen Àven om undervisningen ofta Àr lika för de flesta eleverna.

Ett sÀtt att skapa fler normer pÄ scenen

Jag har nÀrmat mig Yat-tekniken ur en genuskontext för att se om det Àr möjligt att med den kunna göra mer medvetna val som skÄdespelare utifrÄn behovet av att inte följa den normativa bilden av vad en kvinna eller man ska vara, representera eller presenteras som pÄ scenen. I mitt arbete har jag anvÀnt och undersökt Yat-tekniken som en möjlighet att se schablonen eller kategoriseringen i den vedertagna bilden av vad en mÀnniska ska vara. Jag har utgÄtt frÄn att femininiteter och maskuliniteter betecknar mÀnskliga karaktÀrsegenskaper fritt flytande. De har sÄledes inget med skÄdespelarens biologiska kön att göra. Med den utgÄngspunkten vore det potentiellt möjligt att med hjÀlp av Yat- tekniken kroppsligen applicera dessa rörelsekvalitéer pÄ alla individer oavsett könstillhörighet.

Kompetensutveckling i kunskapsintensiva företag

Företag: Ericsson Mobile Platforms, itAssign, Intentia, BioInvent och Cell Network. Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att beskriva och analysera hur fem företag agerar för att utveckla den kompetens som finns i företaget och pÄ vilket sÀtt detta agerande visas i den externa redovisningen. Metod: Insamlingen av data har skett genom personliga intervjuer med nyckelpersoner för kompetens i fem företag som vi ansett vara kunskapsintensiva. Vi har anvÀnt oss av en intervjuguide och lÄtit respondenten utveckla sig fritt och uttömmande kring dessa frÄgor. Dessa har sedan kompletterats med ytterligare frÄgor som skickats och besvarats via e-mail.

Stress: vuxna invandrares upplevelse av stress

Syftet med undersökningen var att undersöka hur vuxna invandrare upplever sin stress, sina stressreaktioner samt hur de hanterar sin stress. För att uppfylla detta anvĂ€ndes en kvalitativ metod. UtifrĂ„n de presenterade teorierna formulerades ett halv-strukturerat intervjuformulĂ€r för att fĂ„ informanterna att fritt berĂ€tta om sina egna upplevelser av stress. I undersökningen deltog 11 personer i Ă„ldrarna 21-60 Ă„r. Åtta av informanterna var kvinnor och tre var mĂ€n.

Simulering av mekaniska system med Lagranges metod

Mekaniska system har lÀnge varit av intresse för vetenskapenoch vÄr förmÄga att matematiskt beskriva dess dynamikÀr mycket god. Att effektivt kunna hÀrleda de nödvÀndigaekvationerna Àr dock inte trivialt och uttryckensom bildas Àr ofta icke-linjÀra differentialekvationer som ejleder till explicita lÀgesbeskrivningar av de rörliga komponenterna.Idag finns kraftfulla matematiska metoder ochdatorverktyg som möjliggör simulering av relativt komplicerademekaniska system vilket denna rapport Àgnats Ätatt undersöka med hjÀlp av exempelsystem. TvÄ utvaldamekaniska systems beteenden med varierande begynnelsevillkorhar undersökts med hjÀlp av datorsimuleringar. Detförsta systemet har bestÄtt av tvÄ pendlar med en fjÀderfastspÀnd mellan pendelÀndarna. Det andra systemet harbestÄtt av en fritt rullande cylinder pÄ horisontellt underlagmed tvÄ pendlar fastspÀnda pÄ Ànden.

Den akademiska vÀgen mot uppdragstaktik och utvecklande ledarskap : En analys av kursplanerna vid OP 08-11

Ledningsmetoden Försvarsmakten anvÀnder sig av Àr uppdragstaktik och utbildningen mot den har kunnat riktats ganska fritt. NÀr kadetternas utbildning nu strÀvar mot akademiska mÄl, snarare Àn praktiska, kan innehÄllet av uppdragstaktik i den numera teoritunga utbildningen ifrÄgasÀttas. Ytterligare en aspekt som kan ifrÄgasÀttas i den teoritunga utbildningen Àr det ledarskap som kadetterna utbildas mot.Det övergripande syftet Àr att undersöka om kadetterna vid officersprogrammet utbildas mot den ledningsmetod och ledarstil som Försvarsmakten anvÀnder sig av, det utvecklande ledarskapet och uppdragstaktik.UtifrÄn kursplanerna, utbildas kadetterna vid OP 08-11 mot utbildningsmÄl som kan hÀrledas mot uppdragstaktik och utvecklande ledarskap?I vilken mÀngd Äterspeglas dessa i sÄdant fall?Förenandet av uppdragstaktik och utvecklande ledarskap möjliggörs vetenskapligt i en rapport av Lena Stenlund och Gerry Larsson. Den utgör grund för det analysverktyg som anvÀnds i granskandet av kursplanerna.Studien Àr att betrakta som att en kvalitativ innehÄllsanalys gjorts av kursplanerna för OP 08-11, dÀr en deskriptiv jÀmförelse har gjorts mellan varje kursplan och analysverktyget.Sett till frÄgestÀllningarna kan diskussion knappast vÀckas enligt denna studie om att lÀrandemÄlen vid officersprogrammet inte kan hÀrledas mot uppdragstaktik eller utvecklande ledarskap.

ÄgarlĂ€genhet i forhĂ„llande till bostadsrĂ€tt : Vad Ă€r den juridiska skillnaden ?

Syftet med detta examensarbete Àr att klargöra de juridiska skillnaderna som finns mellan en bostadsrÀtt och en ÀgarlÀgenhet. Arbetet Àr frÀmst en litteraturstudie dÀr information frÄn böcker, Internet samt lagtext redovisats. En undersökning har gjorts via Hemnet.se för att fÄ en geografisk överblick om vart i Sverige som ÀgarlÀgenheter Àr till salu. TvÄ kvalitativa  intervjuer har gjorts, dels med en bankman frÄn LÀnsförsÀkringar Göteborg och BohuslÀn, dÀr han bland annat har berÀttat hur utlÄning för respektive boendeform gÄr till. I den andra intervjun har en fastighetsmÀklare intervjuats, som förmedlat bÄde ÀgarlÀgenheter och bostadsrÀtter.

FantasiÀventyr - ett dramapedagogiskt arbetssÀtt

Syftet med denna studie har varit att undersöka vÄrt eget dramapedagogiska arbetssÀtt vilket vi kommit att kalla fantasiÀventyr. Vi ville undersöka vilka kunskaper barnen fick av att delta i fantasiÀventyr, pÄ vilket sÀtt fantasiÀventyret pÄverkades av vÄr ?lÀrare i roll?- funktion samt vilka förutsÀttningar som krÀvs för att arbetssÀttet ska vara givande för barns sociala och kreativa utveckling. Studien genomfördes under tvÄ teaterpass å 90 minuter i maj 2013 tillsammans med vÄr teatergrupp som bestÄr av 12 stycken 8-9 Äringar som Àgnar sig Ät teater pÄ sin fritid. Studien genomfördes efter att den ordinarie teaterterminen var slut, varför det stod varje deltagare fritt att delta eller inte. Vi har anvÀnt oss av metodtriangulering och metoderna som anvÀnts Àr deltagande observation, gruppintervju, den dramapedagogiska vÀrderingsövningen ?heta stolen? samt bildsamtal. NÀr vi analyserade resultatet fann vi att arbetssÀttet bland annat ledde till att barnen utvecklade sin fantasi och fick kunskaper i dramaturgisk struktur.

SÀger en sak men gör en annan : En enkÀtstudie av ett försök med flexibla examinationsformer vid lÀrarutbildningen.

Den hÀr undersökningen gjorde i samband med ett försök i lÀrarutbildningen, dÀr studenterna sjÀlva fick vÀlja examinationsform i en kurs. Dels fick de fyra olika examinationsformer angivna, men de erbjöds Àven att sjÀlva föreslÄ hur de skulle bli examinerade.Syftet var att undersöka hur studenterna sÄg pÄ sin egen bedömning och examination, och hur de valde examinationsform utifrÄn detta.Som metod valdes att studenterna, efter att ha genomfört kursen med den examination de valt, fick bevara en enkÀt om tidigare erfarenheter av examinationer, om sin syn pÄ dessa och pÄ bedömningar, om vilka examinationsformer/aktiviteter de sÄg som mest nyttiga i sina egna lÀrprocesser, och om vilken examinationsform de valde och varför.Resultatet visar att Àven om studenterna sÄg examinationen som ett lÀrtillfÀlle och uppskattade möjligheten att fritt vÀlja examinationsform, sÄ valde de inte examinationsform efter hur de tillmÀtte olika former av uttryck/aktiviteter nytta i sin lÀrprocess. Bara tvÄ av de 119 studenter som besvarade enkÀten valde att sjÀlva formulera sin examination.Snarare valde studenterna den examinationsform de ansÄg sig ha lÀttast att formulera sig genom och fÄ högst betyg i. Fokus för examinationen kom alltsÄ att hamna dÀr istÀllet för pÄ den egna lÀrprocessen, vilken ofta upplevs som desto mer frustrerande och arbetsam ju gynnsammare den Àr.I diskussionen tas upp frÄgan om huruvida det Àr bra om studenterna sjÀlva fÄr vÀlja hur de ska examineras, och hur man i sÄ fall kan pÄverka dem att vÀlja de examinationsformer som utvecklar respektive individ bÀst..

<- FöregÄende sida 18 NÀsta sida ->