Bakgrund Förskolan ska anpassa den pedagogiska verksamheten åt alla barn. Förskolans personal ska kunna samspela med barnet och skapa ett förtroende med föräldrarna så att det blir en god vistelse och stöd för barnet. Särskilt för de barn som är i behov av särskilt stöd. Barn i behov av särskilt stöd behöver bemötas för vem de är och inte för vad de gör. Syftet med vårt examensarbete är att undersöka hur pedagoger i förskolan bemöter barn i behov av särskilt stöd.

Fytoremediering kallas metoden som utnyttjar växters naturliga förmåga att ta ta upp, omvandla eller stabilisera ämnen för att sanera föroreningar. Det är en mycket miljövänlig metod som endast bygger på naturliga processer. Idag nyexploateras i hög grad hamn- och industriområden, vilka ofta kräver stora saneringsinsatser. Dessa ligger ofta i stadsnära lägen där det generellt finns ett behov av grönytor. Till detta hör att parkmark sällan anläggs på förorenad mark, då det inte bär samma möjlighet till lönsamhet som annan exploatering. Fytoremediering är en långsam saneringsmetod och förbises därför ofta som ett alternativ då det krävs snabba lösningar inför exploatering, men i jämförelse med andra saneringsmetoder har fytoremediering en mängd fördelar. En aspekt som gör metoden högst intressant för oss i vår yrkesroll är möjligheten att under saneringens gång kunna skapa betydelsefulla gröna ytor av tidigare otillgängliga områden. Tidsaspekten vänds från något negativt till positivt genom att skapa estetiskt tilltalande, intressanta och rekreativa uterum.

Syftet med denna studie var att beskriva svenska egenföretagande tandhygienisters (EfTH) arbetsförhållanden för att studera om där fanns samband mellan fysisk och psykosocial arbetsmiljö och arbetstillfredsställelse i gruppen. Samliga tandhygienister i Sveriges tandhygienistförenings sektion för egna företagare (n = 179) inbjöds att deltaga i studien vilken gjordes med hjälp av ett frågeformulär grundat på en förkortad version av the General Nordic Questionnaire for Psychological and Social Factors at Work, QPSNordic 34+. Sextiofem procent (n=108) svarade på enkäten. Resultaten visade att äldre tandhygienister och de som hade fler än 19 yrkesår upplevde högre grad av arbetsskicklighet, var säkrare i sin yrkesroll och kände sig mindre stressade än yngre. Stress var relaterat till fler än trettio arbetstimmar per vecka.

Studiens syfte är att få kunskap om hur arbetet med en klientgrupp som avviker från normen påverkar socionomers sätt att förhålla sig till det som avviker från normen. Vi vill tydliggöra hur man använder olika strategier för att hantera det avvikande. Genom att använda perspektiv från sociologi och kulturteori vill vi även placera den professionella rollen i ett större sammanhang. Våra frågeställningar är:Hur upplever socionomer som arbetar med funktionshindrade respektive missbrukare, att de förhåller sig till vad som är normalt? Hur har förhållningssättet förändrats sedan man började arbeta med sin klientgrupp? Kan vi se någon skillnad i förhållningssätt och i hur det utvecklats beroende på vilken klientgrupp man arbetar med? Hur kan en sådan eventuell skillnad förstås? För att förstå socionomers förhållningssätt till normalt/avvikande, har vi intervjuat en grupp kuratorer på en habilitering och en grupp socialsekreterare som arbetar med missbrukare.

Hbt är ett samlingsbegrepp för homosexuella, bisexuella och transpersoner, som introducerades i Sverige i början av 2000-talet. Studier beskriver att hbt-personer undviker kontakt med hälso- och sjukvården på grund av tidigare negativa erfarenheter av diskriminering eller fördomsfulla attityder. I den etiska koden för sjuksköterskor står det beskrivet att sjuksköterskor i sitt omvårdnadsarbete bland annat inte skall begränsas av patientens trosuppfattning, kön eller sexuella läggning. Vidare förklaras det i studier hur hbt-personer efterfrågar en större kunskap gällande hbt hos sjuksköterskor. Syftet med denna studie är att beskriva hur sjuksköterskor reflekterar kring hbt inom slutenvården.

Abstract Sofia Petrisi (2010) Jämställd förskola? ? En studie om pedagogers syn på genus. Malmö högskola. Detta examensarbete belyser pedagogers syn på och kunskap om genus och jämställdhet. Syftet med denna studie är att undersöka hur tre arbetslag på en förskola ser på sitt arbete med genus. Förhoppningen är att arbetet väcker tankar kring genus och att det startar upp diskussioner i ämnet. Frågeställningarna i arbetet är: Hur ser pedagoger på sina kunskaper om genus i sin yrkesroll och i stort? Hur ser pedagoger på jämställdhet på förskolan? Hur upplever pedagoger behovet av kunskap om genus i arbetet på förskolan? I den teoretiska delen används tidigare forskning och teorier om genus med inriktning på förskolan och som sen kopplas till det empiriska materialet. Vad gällande tidigare forskning används Maria Hedlin och Ingegerd Tallberg-Bromans resonemang om kön och genus, därefter presenteras Yvonne Hirdmans teori om genusordningen.

Syftet med studien är öka kunskapen om sjukhuskuratorns profession och kurativt arbete inom geriatrisk vård. För att uppfylla syftet har jag utgått från följande frågeställningar: Vad kännetecknar kuratorns arbete inom geriatrisk vård, vilken kompetens behövs för kurativt arbete inom geriatrisk vård, hur upplever sjukhuskuratorn sin yrkesroll i teamwork, och vilka faktorer gynnar känslomässiga svåra situationer. Studien bygger på kvalitativ metod med fem individuella intervjuer med sjukhuskuratorer verksamma inom geriatrisk vård. Intervjuerna gjordes utifrån en semistrukturerad frågeguide som utgick från teman. Resultatet visar att vara kurator inom geriatrisk vård innebär egentligen att arbeta med hela samhället.

Enligt skollagen och läroplanen skall alla vuxna inom skolan arbeta aktivt för att motverka kränkande behandling. Läraryrket är dessutom ett av de yrken där de flesta är stressade och upplever höga krav. Syftet är därför att undersöka hur lärarna anser sig bemästra de krav som finns angående att aktivt arbeta för att förebygga och stoppa kränkande behandling och om dessa faktorer har någon relation till lärares upplevda stress. Utifrån detta syfte har följande frågeställningar utkristalliserats: (a) Upplever lärarna att deras arbete ofta är förenat med alltför hög arbetsbelastning och stress? (b) Vilka specifika faktorer är mest framträdande när det rör stress bland lärarna? c) Vilka begränsningar och möjligheter anser lärarna och rektorerna att det finns i arbetet med att förebygga och stoppa kränkande behandling? d) Anser lärarna att kraven som ställs på att arbeta mot kränkande behandling är rimliga i relation till de resurser och möjligheter som är kopplade till lärarnas yrkesroll? Uppsatsen har en kvantitativ del och en kvalitativ del.

I förskolan är det viktigt att det som planeras och genomförs i verksamheten utvärderas i förhållande till uppsatta mål i läroplanen (Läroplanen för förskolan 1998). Med detta som utgångspunkt så är syftet med detta arbete att studera några pedagogers syn på utvärderingens syfte i förskolan, hur de använder sig av densamma ? samt att få en uppfattning av hur utvärderingens upplägg ser ut. Förskolan har på några decennier gått från planeringstänkandet till utvärderingstänkandet. När en utvärdering sker går man tillbaka för att se hur något gått.

Inom intensivvårdssjuksköterskans profession ingår omvårdnad av patienter i olika åldrar med skiftande karaktär på sjukdom och diagnos. Barn, som behövde vård på intensivvårdsavdelning för alla åldrar, utgjorde cirka 7 procent av totala registrerade vårdtillfällen i Sverige år 2008. Att vårda barn ställer höga krav på intensivvårdssjuksköterskans kunskap och erfarenhet. Syftet med studien var att beskriva intensivvårdssjuksköterskors erfarenhet av att vårda svårt sjuka barn. Data insamlades med fokusgruppintervjuer.

Uppsatsen främsta syfte var att undersöka hur kursen Svenska 1 har utformats på en gymnasieskolas bygg- och anläggningsprogram efter införandet av Gy 11. Med hjälp av samtalsintervjuer undersöktes vad lärarna ansåg att eleverna skulle ha haft möjlighet att tillägna sig efter avslutad kurs. Undersökningen syftade även till att undersöka i vilken mån lärarna ansåg att undervisningen och dess innehåll borde riktas mot de nationella proven, som efter införandet av Gy11 utgör en del av svenskkursen i årskurs 1 på gymnasieskolan. Resultatet av undersökningen har tolkats mot bakgrund av hur skolan som institution har organiserats över tid samt utifrån de utbildningstraditioner som utgör den gymnasiemiljö som undervisningen bedrivs i. Lärarnas syn på sin yrkesroll och sitt uppdrag som myndighetsutövare utgör en annan förklaring. Den nya ämnesplanen visade sig vara mycket närvarande för lärarna och det var främst den som styrde kursens utformning enligt dem själva.

Syftet med examensarbetet är att undersöka hur klasslärare i grundskolans tidiga år undervisar nyanlända elever i ordinarie klass för att främja deras språk- och kunskapsutveckling, hur de ser till att nyanlända elever får en likvärdig utbildning i en skola för alla samt hur de ser på sin undervisningspraktik. Därtill att ta reda på hur studiehandledare undervisar nyanlända elever på deras modersmål i grundskolans tidiga år för att främja deras språk-och kunskapsutveckling, hur de samarbetar med klassläraren och hur de ser på sin yrkesroll. Bakgrundsteorin baseras främst på framträdande forskare inom området och deras teorier samt svenska skolmyndigheters granskningar och stödmaterial. Resultaten grundar sig på empiriskt material som har insamlats genom observationer av svenskundervisning och studiehandledning på modersmålet samt intervjuer med klasslärare och studiehandledare i grundskolans tidigare år. Resultaten utifrån forskningen visar att explicit undervisning, interaktion, specifik stöttning, höga förväntningar, framåtsyftande respons och kognitivt utmanande uppgifter är främjande för nyanlända elevers språk- och kunskapsutveckling. Vidare är trygghet och tid samt ett tillåtande klimat avgörande för att nyanlända elever ska våga använda det nya majoritetsspråket. Resultaten belyser även att tillgången till modersmålet och studiehandledning är avgörande för att nyanlända elever kan erövra skolspråket och tillgodogöra sig den ordinarie undervisningen. Examensarbetet avslutas med en diskussion av de övergripande slutsatserna med koppling till vilka konsekvenser det kan ha på läraryrket.

Olika sätt att lära - en utmaning i det pedagogiska uppdraget, av Birgitta Sundström och Caroline Wahlström, är en kvalitativ och beskrivande undersökning av sju lärares åsikter om sin yrkesroll då de tillämpar teorier om lärstilar i sitt arbete. Undersökningens fokus är riktat mot lärarperspektivet då vi saknar detta i de tidigare examensarbeten vi tagit del av. Insamling av datamaterial till vår undersökning har bestått av litteraturstudier samt genomförande av intervjuer med sju lärare som aktivt arbetar med lärstilar som ett redskap i sin undervisning. Av dessa är fem lärare verksamma inom grundskolan, från år tre till år nio, och två är lärare inom gymnasieskolan och KomVux. Vi har också dokumenterat klassrumsmiljöer samt konkret material som används i undervisningen med lärstilar. Syftet med vår undersökning var att söka efter mönster och variationer i de intervjuade lärarnas åsikter om tillämpning av teorier om lärstilar som ett pedagogiskt redskap.

BAKGRUND:Alla som arbetar som förskollärare ska följa läroplanen och har samma arbetsuppgifter oav-sett kön och ålder. Därför ska inte manliga förskollärare ha några för- eller nackdelar gent-emot sina kvinnliga kollegor anser de intervjuade. Enligt vissa undersökningar så utgör männen cirka 3 procent av alla verksamma förskollärare.SYFTE:Vårt syfte med denna uppsats har varit att ta reda på några manliga förskollärares uppfatt-ning om hur det är att arbeta inom ett kvinnodominerat yrke. Vi har frågat om de manliga förskollärarna ser några fördelar eller nackdelar med att vara manlig förskollärare och om de bemöts annorlunda av föräldrar och omgivning jämfört med sina kvinnliga kollegor.METOD:Vi har använt oss av kvalitativ metod med intervju som redskap. Alla de sex män vi har in-tervjuat är utbildade förskollärare och arbetar i förskolan.

The purpose of this study was to examine how young managers (26-32 years old) in municipal old-age care organizations, in Skåne and Blekinge, experience their professional roles as managers in relation to their age. One of the questions asked in this study was whether managers experienced that their age affected their managerial position, and in that case, how? In order to investigate this, a qualitative method was used, including interviews and observations. Seven interviews with young managers were conducted. My approach in the working process was influenced by Grounded theory as defined by Glaser and Strauss (1968).