Sök:

Sökresultat:

1099 Uppsatser om Fritidslärarens yrkesroll - Sida 26 av 74

Polyfarmaci hos den Àldre mÀnniskan

Allt fler lÀkemedel framstÀlls som kan förbÀttra mÀnniskors hÀlsa och bota sjukdomar. Samtidigt ses en ökad förekomst av komplikationer relaterat till lÀkemedelsanvÀndning. FrÀmst hos Àldre personer som intar flera lÀkemedel samtidigt, vilket benÀmns polyfarmaci. En orsak till polyfarmaci Àr att Àldre ofta har flera sjukdomar som krÀver medicinsk behandling. Andra orsaker Àr bristande rutiner för uppföljning av lÀkemedelsordinationer, kombinationsbehandling samt att Àldre kan ha olika förskrivare.

FörrÀttningslantmÀtarens hantering av stiftelser utifrÄn Kammarkollegiets och tillsynsmyndigheternas prövningar

Huvudsyftet med studien var att utreda och klargöra hur förrÀttningslantmÀtaren bör handla nÀr en stiftelse blir sakÀgare i en lantmÀteriförrÀttning och hur stiftelsen ska behandlas utifrÄn förrÀttningslantmÀtarens undersökningsplikt. Studien hade Àven tvÄ delsyften dÀr det första skulle beskriva och analysera hur stiftelsers föreskrifter kan Àndras, medan de andra skulle utreda hur tillsynsmyndigheternas registrering av stiftelser genomförs. FörrÀttningslantmÀtare Àr en yrkesroll inom lantmÀterimyndigheten och har till uppgift att handlÀgga samt besluta i fastighetsbildnings-Àrenden. LantmÀterimyndigheten Àr den myndighet som har till uppgift att ansvara för att en effektiv och rÀttssÀker fastighetsindelning genomförs. En stiftelse Àr en typ av juridisk person som bildas av en eller flera personer för att verka för ett bestÀmt ÀndamÄl.

Traineeprogrammet - ett sÀtt att undvika "stÄlbadet"?

Det har framkommit klagomÄl att sjuksköterskeutbildningen blivit alltför teoretisk och att nyutexaminerade sjuksköterskor har brister gÀllande basala kunskaper relaterat till hÀlso- och sjukvÄrdens behov. Denna problematik utgör utgÄngspunkt för den empiriska studien som Àr utförd i syfte att beskriva nyutexaminerade sjuksköterskors erfarenheter av ett traineeprogram samt hur det pÄverkar deras upplevda kompetens och trygghet i yrkesrollen. Fem sjuksköterskor som genomgÄtt ett traineeprogram har genom intervjuer berÀttat om sina erfarenheter av programmet och om hur de tror det pÄverkat dem sjÀlva och deras yrkesroll. Genom kvalitativ innehÄllsanalys framkom det att de under sin tid i programmet fÄtt se och vara med om mer Àn vad de troligtvis hade fÄtt om det inte genomgÄtt programmet. Det gjorde att de kÀnde sig vÀl förberedda för sin framtid inom yrkeskÄren och redo för nya utmaningar..

LÀrares förhÄllningssÀtt - ett perspektiv pÄ lÀrares lÀrande

Dagens kunskapssamhÀlle bidrar till att lÀraren har en utmanande roll i skolan, eftersom samhÀllets förÀndringar pÄverkar. Det Àr dÀrför viktigt att vara vaksam över sitt eget lÀrande likvÀl som att kunna utöva en yrkesprofessionalism. LÀrarens yrkesuppdrag innebÀr att fullfölja det uppdrag som lÀraren Àr Älagd det vill sÀga att arbeta utifrÄn skolplaner, lÀroplaner och andra styrdokument. Syftet med denna studie har varit att studera vilka aspekter som lÀrarna anser viktiga för sitt eget lÀrande sÄvÀl som i deras yrkesroll. Studien grundar sig i det sociokulturella perspektivet.

Empati-Didaktik. Didaktiska metoder som utvecklar elevers empatiska förmÄga pÄ gymnasieskolans omvÄrdnadsprogram

Som sjuksköterskor och blivande vÄrdlÀrare har syftet i detta arbete varit att finna didaktiska metoder, bÄde praktiska och teoretiska, som kan utveckla/öka elevers empatiska förmÄga. Genom en kvantitativ undersökning bland tio vÄrdlÀrare pÄ tvÄ olika skolor i Malmö, och genom litteratur och publicerade artiklar har vi fÄtt ökad kunskap om fenomenet empati samt vilka didaktiska metoder som kan anvÀndas inom omvÄrdnadsprogrammet. I vÄr undersökning framkom att samtliga vÄrdlÀrare ansÄg att elevernas empatiska förmÄga var mycket viktig för deras framtida yrkesroll, och de anvÀnder sig av olika didaktiska metoder för att uppnÄ detta. I litteraturen fann vi ytterligare vÀrdefulla metoder..

Fritidspedagogers syn pÄ och arbete med fysisk aktivitet

Uppsatsens syfte Àr att fÄ en inblick över hur fritidspedagoger ser pÄ och arbetar med fysisk aktivitet. Undersökningen gjordes genom en webb enkÀt. 163 yrkesverksamma fritidspedagoger besvarade enkÀten. I bakgrunden belyses fritidshemmets framvÀxt, fritidspedagogens yrkesroll samt hur den fysiska aktiviteten pÄverkar barns hÀlsa och utveckling. Resultatet visade att majoriteten bÄde anser att fysisk aktivitet hör till fritidshemmens ansvarsomrÄde och att det Àr en viktig del i deras verksamhet.

LÄRARES ATTITYDER TILL FÖRÄNDRINGAR INOM  SKOLAN : En kvalitativ studie som belyser lĂ€rares olika attityder till de olika förĂ€ndringarsom de möter i sin yrkesroll

Syftet med den hÀr studien var att undersöka de attityder som lÀrare och skolledarehar till förÀndringar som de möter i sitt yrkesliv och att förklara dessa utifrÄn deerfarenheter som de sjÀlva berÀttade om samt att problematisera dessa attityder irelation till de förÀndringar som skolutveckling innebÀr. Datainsamlingen har skettmed semistrukturerade intervjuer. Resultaten visade att tidigare erfarenheter avförÀndringar kan kopplas till attityderna och att de Àven har en viss betydelse förskolutvecklingens lyckande eller misslyckande. Slutsatserna jag drog var att lÀraresattityder delvis beror pÄ förÀndringarnas karaktÀr och Àven vissa andra saker. DÀrförbör man ta detta i beaktande nÀr man ska bedriva skolutveckling..

Yrkesstolthetens komponenter hos anstÀllda pÄ FörsÀkringskassan Dalarna

Syftet med föreliggande undersökning var att identifiera faktorer som bidrog till kÀnslan av "yrkesstolthet" hos anstÀllda vid FörsÀkringskassan Dalarna inkluderande personalens tillfredsstÀllelse med yrkesrollen. Sammanlagt 163 personer, 123 kvinnor och 40 mÀn, frÄn 25 till 66 Är (X= 49,8 Är) deltog i undersökningen. Denna genomfördes med hjÀlp av General Nordic Questionnaire for Psychological and Social Factors at Work (QPS Nordic) inkluderande 123 frÄgor samt 9 frÄgor gÀllande yrkesrollen. FrÄgorna besvarades vÀsentligen med hjÀlp av en 5-gradig skala av Likert-typ. Huvudresultatet utrÀknades med hjÀlp av Cronbachs Alpha, Principal Component Analysis och multipel regressionsanalys.

En enkÀtundersökning om lÀrares syn pÄ hur de arbetar med mÄl i grundskolan : A survey of teacherŽs views on how they work with the goal in elementary school

Detta Àr en uppsats om lÀrares syn pÄ mÄlstyrningen vid tvÄ skolor samt hur de uppfattar att eleverna uppnÄr de uppsatta mÄlen. Undersökningen utfördes som en kvalitativ enkÀtstudie. Resultatet visar att mÄnga lÀrare uppfattar att mÄlen Àr otydliga vilket resulterar i att de tolkas olika. AngÄende hur man mÀter att eleverna uppnÄr mÄlen blev resultatet att det finns en mÀngd olika metoder att tillgÄ som till exempel loggbok och observation. En tydlig skillnad fanns i svaren bland dem som hade lÄng arbetslivserfarenhet gentemot den som hade minst arbetslivserfarenhet.

En fenomenologisk studie om hur gymnasieelever upplever könskategorierna pojkar och flickor i Àmnet idrott och hÀlsa

Denna uppsats behandlar a?mnet ho?gpresterande elevers motiv till ho?ga prestationer och resultat i skolan samt det sto?d som dessa elever fa?r. Den utga?r ifra?n ett elevperspektiv och syftet a?r da?rfo?r att underso?ka och bidra med kunskap om hur ho?gpresterande elever upplever sin skolsituation genom att fokusera pa? vad eleverna beskriver som motiverande till deras prestationer och resultat i skolan samt hur elever beskriver att de upplever det sto?d de fa?r i skolan.Tidigare forskning pa? omra?det har visat att elever har fo?rma?gan att prestera i skolan inte a?r en grupp som prioriteras, att ge dessa elever sto?d har i Sverige ansetts som odemokratiskt. I exempelvis USA har sto?det till dessa elever o?kat fo?r att USA som land ska kunna konkurrera internationellt i fra?ga om exempelvis forskning.

Mötet mellan arbetsförmedlare och arbetssökande ungdomar

I detta arbete har vi försökt att se till arbetsökande ungdomars och ungdomsarbetsföremedlares perspektiv i Halmstadskommun - Vi vill se pÄ hur arbetsförmedlarens yrkesroll pÄverkar mötet parterna emellan. För att göra detta har vi först och frÀmst undersökt arbetsförmedlarens respektive de ungas situationer var för sig dÄ de stÄr inför ett möte med varandra, för att sedan kunna se till vad som sker dÄ de möts. Vi har anvÀnt oss utav bÄde kvantitativ och kvalitativ metod i vÄr studie, dÄ de kÀndes som nödvÀndiga komplement till varandra i vÄr strÀvan efter att finna svar pÄ vÄr frÄgestÀllning.Resultaten av vÄrt arbete visar oss att arbetsförmedlarna och de arbetssökande till viss del upplever ett hinder i mötet mellan dem, bland annat genom det byrÄkratiska systemet. VÀgen till vÄrt resonemang kan ni följa genom uppsatsen..

Elevers syn pÄ mobbning

Uppsatsen behandlar hur elever, lÀrare och skolan kan ÄtgÀrda och förebygga mobbning. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilken syn elever har pÄ mobbning och hur de vill att lÀrare och skolan skall agera nÀr det uppstÄr en mobbningssituation. Via ovanstÄende fÄr vi djupare kunskap om hur vi i vÄr framtida yrkesroll kan arbeta förebyggande mot mobbning. För att nÄ detta resultat har vi fördjupat oss i olika forskares teorier om vad mobbning Àr, vilka orsakerna Àr till att det sker, samt förslag pÄ ÄtgÀrder.Metoden som anvÀndes för undersökningen var kvalitativ intervju med elever i Ärskurs 7-9. I resultatet framgÄr det att eleverna har en bild om vad mobbning Àr och att de önskar bÀttre hjÀlp och stöd frÄn lÀrarna, genom bland annat diskussioner om mobbning tillsammans med dem.

LÀrares och förÀldrars höglÀsning, tidskrÀvande och jobbigt eller alldeles underbart? : En systematisk litteraturstudie av lÀrares och förÀldrars roll vid höglÀsning

Syftet med denna konsumtionsuppsats a?r att underso?ka vilka effekter ho?gla?sning av barnlitteratur har fo?r barnet. Vi har studerat forskning som bero?r hur la?rarens och fo?ra?ldrarnas ho?gla?sning sker och vilken pa?verkan det har pa? barnets la?sutveckling. La?sning som en del av elevers spra?kliga fo?rma?ga har o?ver tid fo?rsa?mrats i svenska skolor.

Pedagogers sjÀlvkonstruering genom utbildningen ? en studie om KME-pedagogers sidoÀmnesval och profilering

Denna studie har fokus pÄ KME-studenternas kunskaper och profilering samt dess relation till varandra. Syftet med undersökningen Àr att undersöka KME-studenternas sidoÀmnesval och grunden till dessa val samt att synliggöra KME-pedagogernas profilering i relation till förskolans, grundskolans och fritidshemmens verksamheter. Studien utgÄr ifrÄn följande frÄgestÀllningar; Vilka sidoÀmnen vÀljer KME-studenterna? UtifrÄn vilka premisser upplever studenterna sig göra dessa val? Hur synliggörs KME-pedagogiken i studenternas uttryck för profilering inför mötena med verksamheter som möjliga framtida arbetsgivare? Hur stor pÄverkan har skolans, förskolans och fritidshemmens traditioner för KME-pedagogernas upplevelse om sin yrkesroll, lÀraridentitet och kompetens? Jag har anvÀnt kvantitativa metoder för att skapa statistik kring KME-studenternas (pÄbörjad utbildning 2007-2008) sidoÀmnesval utifrÄn materialet frÄn Malmö Högskolas studentregister (2010). Materialet till denna del av undersökningen tÀcker dÀrigenom hela den behandlade populationen.

Barns uppfattningar om fritidshemmet som en lÀrandemiljö

The study aims to contribute knowledge about children's perceptions of the leisure-time as a learning environment. The study can be seen as an attempt to highlight the possible learning in the leisure-time, formally or informally.The study is based on two group interviews with a total of 11 children and was conducted by an interview guide with question areas to be discussed freely so that the children could give as full an answer as possible.Main results of the study show that children feel that they are staying at the leisure-time to get care when their parents are working and that they primarily associate the leisure-time with playing. The results show however that children feel that they learn things when participating in the leisure-time teaches controlled activities.It is possible to draw conclusions about the child actually experienced the leisure-time as a learning environment, but it can be difficult to identify when and how learning actually occurs. However, children do not perceive that there is learning while they play..

<- FöregÄende sida 26 NÀsta sida ->