Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors upplevelse av sin yrkesroll och vad som ingår i uppdraget. Studien hade en beskrivande design och tio distriktssköterskor från tre olika hälsocentraler i Mellansverige deltog i studien. Data samlades in via strukturerade intervjuer och analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultatet som framkom under intervjuerna redovisas utifrån tre kategorier och ett tema: Att utvecklas i yrkesrollen och i teamarbetet trots avsaknaden av tydliga styrdokument om uppdraget. Kategorierna som framkom var: Yrkesroll, teamarbete och distriktssköterskans uppdrag.  Distriktssköterskorna upplevde sin yrkesroll som ett brett, fritt och ett varierande yrke med många möjligheter att utvecklas i.

I denna studie har vi för avsikt att problematisera fritidspedagogens splittrade yrkesroll inom skolans verksamhet samt vilka kompetenser som ligger till grund för yrkesrollen. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer med tre verksamma och utbildade fritidspedagoger, och en enkätstudie på 27 studenter som läser grundlärare med inriktning mot fritidshem. Sett till fritidspedagogernas och studenternas åsikter om utbildning, kompetenser och yrkesroll i skolan avser studien se om de tror att yrkesrollen kan professionaliseras. Studien avser huruvida den nya utbildningen som startade 2011 i jämförelse till den tidigare utbildningen för fritidspedagoger, förbereder studenterna för sin kommande yrkesroll inom skolan. Resultatet i studien visar på kompetenser inom specialpedagogik och relationella gemenskaper formar yrkesrollen.

Syftet med denna observationsstudie är att belysa den diskrepans mellan elevassistenters yrkesroll och funktion som vi uppmärksammat ute på fältet men också i den tidigare forskningen. Studien baseras på observationer av 5 assistenter i den integrerade förskolan och skolan samt på en innehållsanalys av 16 stycken platsannonser på arbetsförmedlingens hemsida. Resultatet har analyserats utifrån ett systemteoretiskt och specialpedagogiskt perspektiv där de huvudsakliga analysverktygen har varit begreppen systemisk obalans och logiska nivåer. Analysen har visat att assistenten rör sig mellan olika logiska nivåer i skolans system. Detta kan vara en bidragande faktor till att otydligheten i assistentens yrkesroll är stor. Resultatet av den genomförda innehållsanalysen visar att de kompetenskrav arbetsgivarna eftersöker är diffusa och ger utrymme för tolkning.

Syfte: Specialpedagoger har under sin studietid och genom att arbeta ute i verksamheterna tillägnat sig en bred kompetens. I den här studien vill vi studera specialpedagogens yrkesroll i skolan samt undersöka lärares och rektorers syn på specialpedagogens roll i skolans verksam-het. Centrala frågeställningar är:? Hur organiserar skolan sin specialpedagogiska verksamhet? ? Hur upplever specialpedagogerna att deras kompetens används? ? Hur används specialpedagogens kompetens?Teori: Den teoretiska utgångspunkten för studien är specialpedagogens yrkesroll i skolan samt samverkan professioner emellan belyst ur ett systemteoretiskt och ett kommunikativt perspektiv. Metod: Studien är kvalitativ med halvstrukturerade intervjuer.

Syftet med vårt arbete är att undersöka hur fritidspedagoger och lärare ser på fritidspedagogers yrkesroll. För att undersöka hur yrkesrollen upplevs har vi intervjuat några verksamma fritidspedagoger och lärare. Vi har även undersökt yrket ur ett historiskt perspektiv och hur yrkesrollen har förändrats. Genom litteratur och empiri i form av intervjuer har vi kommit fram till att yrkesrollen och fritidspedagogernas arbetsuppgifter upplevs som otydliga, framförallt under skoltid. Det saknas riktlinjer för vad fritidspedagogens roll är, vilket gör att fritidspedagogen ofta själv får tolka sin roll och göra den till sin egen.

SammanfattningSyfteSyftet med studien var att genom fyra fotbollsinstruktörer undersöka hur eventuell stress upplevs i deras yrkesroll i specialidrott vid NIU-skolor (nationella idrottsutbildningar).Frågeställningar1. Vilka krav upplevs det, av instruktören, finnas i dennes yrkesroll?2. Hur upplever instruktören sig hantera de krav som ställs på denne i sin yrkesroll?3.

Det här examensarbetet handlar om vilka olika estetiska uttrycksformer som fritidspedagoger använder sig av i sin yrkesutövning. Syftet med det här arbetet är att få syn på vilka uttrycksformer som är mer och mindre framträdande i arbetet på fritidshemmen. Följdfrågan blir således vilka är de uttrycksformer som inte får så stor plats och varför det är så. Jag har utfört kvalitativa intervjuer med fyra olika fritidspedagoger från fyra olika fritidshem. De teoretiska utgångspunkterna belyser fritidspedagogens yrkesroll samt hur det kreativa och estetiska arbetet kan se ut. Min slutsats är att bild och formskapande är den mest märkbara estetiska uttrycksformen i fritidspedagogernas yrkesutövning samtidigt som andra estetiska uttrycksformer behöver lyftas fram på ett helt annat sätt än hur det ser ut idag..

Syftet med denna studie har varit att belysa tidigare studenters yrkesrolls betydelse för etableringen på arbetsmarknaden. Vi har använt oss av tio intervjuer med tidigare studenter, som har läst på Beteendevetenskapliga programmet och på Programmet för Välfärdsarbete med inriktning mot rehabilitering. Vi ville fånga deras väg ut på arbetsmarknaden. Intervjuerna har vi tolkat med hjälp av teorier om flexibilitet, sociala roller och känslan av sammanhang. Vi fann att en otydlig yrkesroll försvårar etableringen på arbetsmarknaden, då arbetsgivarna har svårt att veta vad utbildningarna innebär.

Detta är en vetenskaplig essä där jag undersöker och reflekterar kring frågor som har med samverkan och yrkesroll för fritidspedagogen. Hur ser arbetet ut för fritidspedagogen i skolan? Jag har använt mig av Pierre Bourdieus begrepp kapital, fält och habitus för att problematisera och reflektera kring fritidspedagogens yrkesroll i skolans värld. Är det en risk att fritidspedagogen blir en slags assistent i klassrummet och att de fritidspedagogiska idéerna försvinner? Eller kan det vara positivt att vi som fritidspedagoger kommer in i klassrummet med vår speciella kompetens? Jag tar upp vikten av att fritidspedagogen får sin legitimitet i skolans fält.

I denna uppsats undersöks hur psykologens yrkesroll formas och utformas på vårdcentral. Det empiriska materialet utgörs av semistrukturerade intervjuer med fem psykologer på vårdcentral, deras verksamhetschefer samt en yrkesutvecklingskoordinator för psykologer inom primärvården. Med utgångspunkt i grounded theory har resultatet analyserats i termer av primärvårdspsykologi, professionell identitet och professionssociologi. Resultatet lyfter fram psykologernas bild av sin yrkesroll, deras upplevelse av relationer till andra i organisationen och till gränsfrågor. Slutsatsen är att psykologens yrkesroll på vårdcentralen befinner sig i jurisdiktionens gränsområde och innebär ett aktivt identitetsarbete, en komplex och dynamisk process i spänningsfältet mellan professionella identitetsideal och organisatorisk reglering..

Syftet med uppsatsen är att se hur elever värderar matematikkunskaperna som fås i undervisningen i gymnasieskolan och om eleverna kan dra nytta av kunskaperna i relation till vardagen, kommande studier och yrkesroll. Med hjälp av gruppintervjuer kom jag fram till att eleverna värderar matematikkunskaperna högt, framförallt kunskaper i den ?grundläggande matematiken? som innebär addition, subtraktion, multiplikation och division. Matematikkunskapen värderas högt och ses i relation till vardagen, kommande studier och yrkesroll. Elevernas positiva attityd till ämnet finns och eleverna beskriver att lärarens motivation till vad och varför de skall lära sig en viss kunskap, ses som betydelsefull.

Syftet med litteraturstudien var att ur ett genusperspektiv undersöka manliga sjuksköterskors upplevelser av sin yrkesroll. Arbetet skulle belysa den manliga sjuksköteskans interaktion med såväl patienter som kollegor. Metoden var litteraturstudie. En artikelsökning i databaser samt manuell sökning genomfördes. Sökningen var avsedd att omfatta såväl nationella som internationella artiklar från 2000 och framåt.

Redovisningskonsulter har tidigare inte haft en tydlig yrkesroll men den senaste tiden har förändringar skett i branschen och fler är att vänta inom en snar framtid. Studien syftar till att undersöka vad redovisningskonsulter anser om förändringarna och hur det kommer att påverka deras yrkesroll. Förändringarna studien behandlar är auktorisationen av redovisningskonsulter, slopandet av revisionsplikten och förändrade redovisningsregler. Den teoretiska referensramen ger läsaren en inblick i förändringarna och för att ta del av redovisningskonsulters åsikter har fyra personliga intervjuer genomförts.Slutsatser som kan dras är att det i nuläget är upp till redovisningskonsulten hur stor förändring den gör i sitt arbete då de har valmöjligheter inom samtliga områden som studien tagit upp. Auktorisationen är ett välkomnat initiativ som ger redovisningskonsulterna en tydligare yrkesroll medan de förändrade redovisningsreglerna inte kommer tillämpas i stor utsträckning av respondenterna i studien.

AbstractEmma, F. & Ida, S. (2011). Hur uppfattar socialarbetaren sin yrkesroll? C-uppsats i pedagogik.

Detta arbete syftar till att undersöka hur fritidspedagogens yrkesroll formas utifrån ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv, det vill säga fritidspedagogens syn på sig själv och hur han/hon tolkar andras uppfattning om rollen. För att kunna svara på detta har vi valt att genomföra kvalitativa intervjuer med fem fritidspedagoger. Intervjuerna är utformade för att ge svar på hur verksamheten ser ut, hur fritidspedagogen ser på sig själv i sin yrkesroll och hur han/hon uppfattar omgivningens krav och förväntningar. Resultat visar att intervjupersonerna påverkas av samarbetet med lärarna på så sätt att ett gott samarbete gör att fritidspedagogsrollen att bli mer lik lärarens, medan ett mindre väl fungerande samarbete leder till att fritidspedagogen arbetar mer självständigt. Intervjupersonerna uppfattar inte att de har lägre status än läraren och vi kan därför inte se att det har någon negativ inverkan på yrkesrollen, snarare borde minskade statusskillnader leda till en starkare fritidspedagogsroll.