Ett planprogram inför detaljplan har arbetats fram på fastigheten Arjeplogs Prästbord 2:1 i Arjeplogs kommun. I dagsläget utgörs programområdet av traditionellt brukad skogsmark beläget vid sjön Sälla, endast några kilometer från Arjeplog tätort. I examensarbetet har två dokument tagits fram, ett program och en tillhörande miljö-konsekvensbeskrivning. Dessa finns redovisade i avsnitt 2. Resultat planprogram och 3.

Abstract Titel: Hur barn beter sig i konflikter Författare: Fristedt, Anna-Lena & Lindberg, Annika Fristedt, Anna-Lena & Lindberg, Annika (2008). Hur barn beter sig i konflikter. (How children react in a conflict). Malmö: Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet med studien är att undersöka om yngre skolbarns konfliktbeteende förändras samt om de är medvetna om sitt eget beteende i en konflikt. Vi har studerat konfliktbeteendet genom att intervjua elever och pedagoger.

Statoil Logistik är en avdelning inom Statoil Detaljhandel AB och ansvarar för inköp, lager och distribution till de ca 1 500 stationerna med bil-, Fritids- och förbrukningsvaror. De hanterar idag ungefär 7 000 orderrader per dag och de har en kapitalomsättningshastighet på 5 ggr/år. Statoil Logistik har även hand om tull- och ADR-deklarering, utformning av Statoils interna broschyrer samt agerar lagerhotell för Air Liquide, Svensk Filmindustri och Kemetyl. Lagret i Flen är på totalt är på ca 15 000 m 2.Detta examensarbete har belyst hur Statoils lagerstyrningssystem Albin fungerar genom att dokumentera nuvarande programkod kontra den äldre dokumentationen. Resultatet har blivit att ett flertal skillnader har uppmärksammats.

Bakgrund: I en tidigare kurs väcktes vårt intresse för att ta reda på vad begreppet fritid egentligen innebar för barnen idag.Barns fritid ser idag olika ut och så gör även deras syn på fritiden.Det har alltid funnits olika synsätt på vad fritid är och skall vara vilket har påverkat det pedagogiska arbetet inom Fritidshemmet. Syfte: Syftet med vår studie är att undersöka vad begreppet fritid betyder för barn. Metod: Vår studie bygger på kvalitativa intervjuer medbarn. Då syftet med studien är att få fram barnens perspektiv på begreppet fritid ansåg vi att detta varbästa sättet för oss. Vårt urval är barn som är mellan 6-12år.

Jag gör i denna uppsats en fallstudie om hur Fritidspedagogerna på en mellanstor grundskola kan tänkas tolka sitt uppdrag i den verksamhet de arbetar i, Fritidshemmet. Bakgrundskapitlet inleds med att beskriva Fritidshemmets historia med syftet att förklara varför det finns Fritidshem idag och varför denna skolbarnomsorg numera kan sägas vara en utbildningsverksamhet i grundskolan. Det avslutande i det bakgrundstäckande kapitlet är en specifikt framtagen presentation av de styrdokument som Fritidshemmet idag lyder under.Det specifika med denna presentation är således att styrdokumenten blir presenterade med syftet att försöka lyfta fram det som Skolverket föreskriver vara Fritidshemmets och dess pedagogers uppdrag.I uppsatsens rapport redovisas och analyseras fyra intervjuer jag gjort med Fritidspedagogerna i en mellanstor grundskola. Sammanfattningsvis kan dessa pedagogers tankar om deras uppdrag sägas vara lika när de återger vad de i sin verksamhet ska erbjuda sina elever. En trygg miljö som eleverna får en möjlighet att bara vara i.

Undersökningen tar utgångspunkt i en musikalisk aktivitet inom en Fritidsverksamhet. Genom att belysa elevernas lärande från ett kollaborativt perspektiv, som tar fasta på hur kunskapen formas genom ett förhandlande i sociala processer, är syftet att försöka förstå vilka konsekvenser detta perspektiv får för synen på kunskap och lärande. Frågan om hur eleverna blir redskap för varandras lärande undersöks genom deltagande observation. Utifrån olika aspekter, såsom musikaliskt språk och kulturella referenser, framträder ett ömsesidigt beroende mellan eleverna men också mellan eleverna och det materiella, exempelvis teknisk utrustning. Undersökningsmaterialet visar hur eleverna formar en kollektiv praktik, men hur det inom denna ryms ett lärande som är komplext och mångdimensionellt.

Bakgrund: Klimatfrågan är ett aktuellt ämne på grund av den akuta situation världen befinner sig i. I dagens samhälle får barn kunskap om klimatrelaterade problem på många olika sätt t.ex. genom föräldrar, kompisar, skola och media. Detta kan skrämma barnen och leda till klimatoro. Vi anser att vi som lärare i skolan har ett stort ansvar för att eleverna får en bra undervisning som gör eleverna handlingsbenägna och får kunskaper till att verka för en förändring mot ett bättre klimat.

Syftet med studien var att studera grundskolors organisation av undervisningen för elever med ADHD diagnos. Då detta är en mindre studie drar vi inga generella slutsatser av studien.I denna kvalitativa studie deltar sex intervjupersoner som är yrkesverksamma specialpedagoger med ett övergripande ansvar över flera klasser. Studien undersöker hur sex olika grundskolor i ett storstadsområde organiserar undervisning runt elever som fått diagnosen ADHD. Studien undersöker även om specialpedagogerna anser att kunskapen om ADHD diagnosen är tillräcklig på skolorna.Resultatet av undersökningen visar att det finns elever med ADHD diagnos på samtliga skolor. Hur man organiserar undervisningen skiljer sig från skola till skola samt från elev till elev.

Detta arbete behandlar hur attityden mot militären var bland civila ur olika intressesfärer i Boden mellan åren 1900 till 1940. Frågeställningarna är: Hur var de olika civila intressegruppernas attityder mot militären i Boden? Och: Hur påverkades Fritidsverksamheter? Det vill säga nöjesutbudet och föreningslivet. Teorin är att relationerna mellan civilister och militärer påverkades av hur de gynnades av varandra. Arbetet har också till någon del försökt belysa hur Boden som samhälle kunde utvecklas tack vare militärens ankomst.

Förskoleklass infördes som en valfri skolform 1998. Avsikten från regeringens sida var att förskoleklassen skulle fungera som en bro mellan förskola och skola, men forskning och undersökningar har visat att det inte riktigt blev som det var tänkt, utan att skolans traditioner har krupit ner i åldrarna. Förskoleklassen styrs sedan 2011 av del ett och två i Lgr 11 vilket innebär att eleverna ska ges möjlighet att utvecklas mot de övergripande målen i läroplanens andra del, men avsaknad av tydliga riktliner och brist på definition har bidragit till förvirring över hur verksamheten ska bedrivas. Det finns renodlade förskoleklasser och integrerade klasser F-1 och F-2. Verksamheten sker på de flesta platser i skolinriktad miljö vilket eventuellt kan innebära en kulturkrock mellan olika skolkulturer.

Vattendrag och stränder graderades under 1700-1800-talet mycket lågt (impediment) då marken inte var odlingsbar. Samma mark är idag eftertraktad av människor för Fritids- eller permanentboende i en lugn miljö. Problem kan idag uppstå vid gränssättningen av strandfastigheter som nybildas. Problemen är vanligen kopplade till var gränserna verkligen är belägna och var fastighetsägarna anser att gränserna borde vara belägna. För att bestämma var gränserna går måste lantmätaren gå tillbaka till ursprungshandlingarna för stamfastigheten och utföra en grundlig arkivforskning.Syftet är att undersöka hur gränssättningen utförs idag.

Destinationsmarknadsföring är en komplex marknadsföringsform eftersom turismprodukten är sammansatt av en upplevelse av platsen och människorna vid en särskild tidpunkt där produkten produceras och konsumeras samtidigt. För marknadsförare av turismdestinationer är det viktigt att etablera, förstärka eller förändra en destinations image samt att vara lyhörda för varje destinations unika behov och begränsningar. Städers framtid är beroende av invånarnas och företagarnas beslut. Idag märks städernas innovativa anda genom projekt som syftar till att bemöta de allt mer ökande ekonomiska, sociala och miljömässiga utmaningarna.Borås är en stad som kännetecknas av närhet till natur, kultur och shopping. Staden präglas av sitt kulturella arv från textilindustrin och närheten till Göteborg.

De senaste tio åren har det byggts ett stort antal nya arenor i Sverige, några exempel är Kinnarps Arena i Jönköping och Ejendals Arena i Leksand. En arenas huvudverksamhet är i huvudsak sportevenemang. Men hur förhåller sig arenorna till andra typer av evenemang, hur viktiga är de för en arena? Arenan är ett av de få ställen i en stad, där en stor ansamling av innevånare kan träffas regelbundet. Många evenemang verkar helt eller delvis i det allmänna rummet, därför bör samhälleliga resultat och effekter ha en framträdande roll i ledningen och planeringen av dessa evenemang.

Bakgrund. Under början av 1980-talet upplevde en del av oss som var lärare då att skolmiljön var gemytlig och att vi hade stor frihet. Vi som arbetade i skolan kände att vi fick det vi behövde i form av tid och material. Under 80-talets senare del och början av 90-talet började skolklimatet hårdna. Klasser slogs ihop, tiden började bli knapp och det infördes köpstopp med jämna mellanrum.

Sammanfattning Studien är ett samarbete mellan Karlskrona kommuns Idrott ? och Fritidsförvaltning och Blekinge Tekniska Högskola, sektionen för management. Undersökningen ger även möjligheten för Karlskrona kommun att skapa beredskap för förändrade Fritidsvanor och efterfrågan på andra typer av Fritidsaktiviteter än de som finns tillgängliga. Syftet med studien är att kartlägga vad invånarna i Karlskrona kommun utövar för Fritidsaktiviteter. Våra frågeställningar är Vad utövar Karlskrona kommuns invånare för Fritidsaktiviteter? Hur väl svarar Karlskrona kommuns Fritidsaktivitetsutbud upp till behovet hos kommuninvånarna? Vi har använt oss av den kvantitativa metoden för att kartlägga begreppet Fritidsaktiviteter kopplat till Karlskrona kommuns invånare.