Abstract Syftet med vårt utvecklingsarbete är att beskriva vilka multimodala verktyg som yrkesverksamma pedagoger som har studerat pedagogiskt drama använder i sin undervisning samt på vilket sätt dessa verktyg används. I Pedagogiskt drama utgår man från en helhetssyn på människan. Föreningen av praktik och teori sker i en utvecklande process. Vi har använt oss av en kvalitativ metod bestående av tre semistrukurerade intervjuer och dagboksanteckningar från en deltagare. Vi har även studerat aktuell forskning inom området och i närliggande områden.

BakgrundDialogen mellan hem och skola/Fritidshem omskrivs idag i läroplanen, LGR-11(Skolverket, 2011)som en samverkan där föräldrar bör göras mer delaktiga. Denna studie presenterar olika forskningsom gjorts på området, såväl svensk som utländsk och med pedagogisk respektivebeteendevetenskaplig utgångspunkt. Faktorer som sociala förhållanden, etniskt ursprung och barnsålder har tagits upp i detta kapitel.SyfteAtt undersöka den dialog som kan förekomma mellan pedagog och föräldrar med särskilt fokus påFritidshemmet.MetodKvale (2007) ser den kvalitativa intervjun som ett medel att vinna nya kunskapsmarker och genomatt intervjua sökte jag få fram varje pedagogs tankar men också skildringar av deras sätt att arbetaför att skapa en bild av hur dialogen ser ut och utvecklas under barns år på Fritids.ResultatDen dagliga dialogen på Fritidshemmet är något som pedagogerna är bekväma med att hantera ochresultatet visar att man anpassar dialogen efter familjernas behov och utifrån ett perspektiv påbarnets välbefinnande i verksamheten. Dialogen är som mest frekvent under de första skolåren föratt sedan mattas av efter hand barnen blir äldre och då istället ersättas av olika socialasammankomster dit föräldrar inbjuds. Resultatet visar på såväl skillnader som likheter mellanverksamheterna i fråga om prioriterade områden och strategier för att skapa alternativa former avdialog vid sidan av en daglig kontakt..

Syftet med denna studie var att undersöka Fritidspedagogers reflektioner om bemötandet av barn med koncentrationssvårigheter på Fritidshemmet. Då Fritidshemmen har förändrats, barn­grupperna har blivit större och personaltätheten minskat uppstår frågan om alla barns behov i Fritidshemmet kan tillfredställas. Barn med koncentrationssvårigheter är en grupp som påver­kas av dessa omständigheter. Det är viktigt för Fritidspedagogen att bemöta alla barn efter deras individuella behov.Genom en intervjustudie, där fyra Fritidspedagoger deltog, undersöktes deras reflektioner om Fritidspedagogernas bemötande av barn med koncentrationssvårigheter. Användandet av öppna frågor, i en så kallad ostrukturerad intervju, gav oss svar på studiens frågeställningar.Resultatet som är intervjupersonernas reflektioner kring studiens frågeställningar, visar bland annat att kunskap har visat sig vara viktig i arbetet med barn med koncentrations­svårigheter.

Det är, enligt Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och Fritids-hemmet, den professionella lärarens plikt att utvecklas kvalitativt genom att pröva och utvärdera undervisningsmålen och att granska och utveckla nya metoder (Skolverket 2006). För att vi skall kunna efterleva dessa krav analyserade vi elevernas kunskaper i multiplikation och multiplikationstabellerna. Vi undersökte även om lärarnas inställning till och undervisning i multiplikation påverkade elevernas kunskaper.Med utgångspunkt från gällande kursplaner i matematik och skolans styrdokument visade den kvalitativa analysen att flertalet av eleverna hade goda färdigheter i, och förståelse och förtrogenhet för multiplikation och tabellerna.Vi granskade några viktiga aspekter i lärandeprocessen; grundläggande arbete i multiplikation, automatisering av tabellerna genom utantillinlärning, strategier, algoritmer, abstraktion och matematikspråk samt motivation. Vi fann att lärarna arbetade på ett traditionellt sätt och att de hade ambitioner till förändring, men saknade verktyg och fortbildning för detta. Några bevisbara samband mellan elevernas kunskaper och lärarnas inställning till och undervisning i multiplikation var svåra att finna.

Fritidshemmets uppdrag att komplettera skolan, stimulera elevernas lärande och utveckling samt erbjuda en meningsfull fritid och rekreation står inskrivet i skollagen. Dock finns inga närmare föreskrifter om hur komplementet bör se ut eller vad en meningsfull fritid innebär.Vår studie syftar till att undersöka hur pedagoger verksamma inom Fritidshem tolkar uppdra-get. Våra frågor är:Hur beskriver pedagogerna att Fritidshemmet kompletterar skolan?Vad innebä meningsfull fritid, enligt pedagogerna?Vi har använt oss av en kvalitativ ansats med semi-strukturerade intervjuer där vi intervjuat sju pedagoger verksamma på Fritidshem.Resultatet visar att uppdragets formulering fungerar som ramar som pedagogerna arbetar inom. Detta medför att arbetet med uppdraget och verksamheten ser olika ut på olika skolor.

SammanfattningDenna undersökning grundar sig på mina tidigare erfarenheter från Fritidshemmet, där jag fått uppfattningen att Fritidshemmen ger få möjligheter till media- och IT-användning och att verksamheten därigenom förlorar en del barn tidigare. Syftet med undersökningen är att ta reda på om det finns en koppling mellan IT- och mediaanvändningen på Fritidshemmet och när barn slutar på Fritids. Arbetet utgår från dessa tre frågeställningar: Upplever barnen att det finns för få möjligheter att använda IT och media på Fritidshemmet? Är i så fall bristen av IT och media på Fritidshemmet en anledning till att barn slutar? Hur är pedagogernas syn på Fritidshemmets IT- och mediaanvändning? För att besvara dem genomfördes en enkätundersökning med elever, samt kvalitativa intervjuer med Fritidspedagoger.Dagens samhälle har förändrats mycket under de senaste åren. Den digitala tekniken får en större betydelse i barns liv.

Denna studie har haft till syfte att ur Fritidspedagogernas perspektiv undersöka hur Fritidshemmets fysiska inomhusmiljö fungerar i samverkan med skolan. Vilken plats har Fritidshemmet i dagens integrerade skola? På grund av denna integration med grundskolan som pågått sedan 1980-talet då Fritidshemmet flyttade in i skolans lokaler, ville vi undersöka hur förutsättningarna för personal på Fritidshem att bedriva pedagogisk verksamhet såg ut. Detta gjorde vi genom intervjuer med Fritidspedagoger och skolledare samt observationer av hur den fysiska inomhusmiljön såg ut på ett antal Fritidshem. Det vi såg var att Fritidshemmets lokaler var väldigt olika utformade.

Denna studie syftar till att unders?ka rektorers, specialpedagoger och Fritidsl?rares perspektiv p? st?det f?r extra anpassningar till elever p? Fritidshemmet. Vi har i denna studie utg?tt fr?n dessa fr?gest?llningar: - Hur ser rektorer, specialpedagoger och Fritidsl?rare p? st?d f?r extra anpassningar p? Fritidshemmet? - Vilka utmaningar eller m?jligheter finns det i verksamheten f?r att st?dja elever med behov av extra anpassningar enligt rektorer, specialpedagoger och Fritidsl?rare? Samtliga av skolans verksamheter ska i enlighet med l?roplan anpassa sin verksamhet till elevernas behov. F?r att samla in v?rt empiriska material har vi anv?nt oss av kvalitativ metod d?r vi genomf?rt semistrukturerade intervjuer.

Syfte: Undersökningens syfte är att undersöka hur chefer födda på 1970-talet upplever sitt chefskap. Metod: Denna studie är baserad på en kvalitativ metod. Då det empiriska materialet har samlats in parallellt med att teori har sökts, kan vår ansats liknas vid den abduktiva. Resultat: Utmaningen, ansvaret och förmånen att kunna påverka organisationen och få sina medarbetare att växa sågs som de övervägande incitamenten till att bli chef av 70-talisterna. Möjligheten att påverka framhävs som den aspekt av chefskapet som bör marknadsföras för att locka fler 70-talister till att bli chefer.

I Fritidspedagogens pedagogiska uppdrag ingår arbetet med att utveckla barns självkänsla som en viktig beståndsdel. Självkänsla är dock ett begrepp med många tolkningsmöjligheter och det kan finnas en risk i att uppdraget uppfattas väldigt godtyckligt och därmed påverka barnens hälsa. Syftet med studien är att forska i Fritidspedagogers uppfattningar om begreppet självkänsla. Hur de beskriver sin arbetssituation och sina arbetsmetoder för att stärka barnens självkänsla. Metoden som används för datainsamling är kvalitativt abduktiv och utgörs av kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med inspiration av den fenomenografiska ansatsen.

When creating a good lighting design it is crucial to know how different types of lamps work. Knowing what kind of light they emit and in which situations they work well is also very important. In this master thesis I present different types of lamps and give an account of how light is spread through the different shapes of luminaires, reflectors, filters and so on. I write about how our eyes register radiation and connections between lighting and how it makes us experience space. Furthermore I deal with the effect of artificial light on living organisms and the environment. After the theoretical studies I deal with the places I have visited to study how different lamps and luminaires work and look like in existing lighting designs. These visits have also been inspirational to my lighting proposal for Bokenäs. Bokenäs is Volvo?s resort and conference center which is situated on the Swedish west coast.

Syfte: Denna studie syftar till att ta reda på vad barn på ett Fritidshem tycker om att göra på sin fritid. Det stora fokuset i undersökningen är att se vilka aktiviteter som barnen väljer att göra när de befinner sig på sitt Fritidshem och vad de väljer att göra när de inte är där. Den tar också reda på huruvida personal tolkar sitt uppdrag om hur barn ska få en meningsfull Fritidshemsvistelse.Frågeställningar:Vad tycker barnen om att göra på sin fritid? (både utanför och på Fritidshemmet)Vilka aktiviteter, som Fritidshemmet erbjuder, tycker barnen om att delta i/ inte delta i?Vilka aktiviteter gör att vissa barn väljer att inte vara på Fritids och vilka gör att de vill vara där? (gäller de som får gå hem själva)Hur tolkar personalen sitt uppdrag?Metod: Det empiriska materialet i uppsatsen består av enkäter som är ifylla av en skolas mellanstadiebarn samt av personal som arbetar i skolans olika Fritidshem.Sammanfattning: Resultaten pekar på att många mellanstadiebarn som får gå hem själva efter skoltid väljer att göra det och har sin fritid utanför Fritidshemmet. Det visar sig att det finns många aktiviteter utanför Fritidshemmet som barnen utför när de är lediga och som inte utövas på Fritidshemmet.

Syftet med mitt arbete har varit att få en bild av hur ungdomarna tänker kring vänskapsval och relationsskapande. Jag har också försökt få fram faktorer som kan påverka valen, såsom kön, etnicitet, klass, och ålder. Själva resan fram till vänskapsrelationen, att lyfta fram och visa hur ungdomar blir vänner, har också varit ett syfte med denna undersökning. Jag har valt symboliskt interaktionism som teoretisk utgångspunkt då den hjälper mig att bättre förstå och förklara interaktionen mellan ungdomar och relationskapandet.Som metod har jag valt kvalitativ metodstrategi, där jag intervjuat ungdomarna och försökt att utgå från deras svar i mina resultat.En av undersökningens slutresultat var att generella slutsatser kring hur vänskapsrelationer uppstår är väldig svåra att göra, det är oftast mer än en faktor som spelar in och påverkar valet. Dessa faktorer samverkar och är ofta beroende av varandra.

Bakgrund och problem:Besöksnäringen sammansätts av olika branscher så som hotell-, restaurant-, Fritids-,kongress- samt transportbranschen. Den anses vara en av de största branscher i världendär 3 % av den globala arbetskraften är direkt anställd inom övernattningsverksamheten.Hotellverksamhet karaktäriseras av bland annat höga fasta kostnader, kapacitetsproblemsamt oförmåga att lagra tjänsten. Dessa faktorer ställer speciella krav påekonomistyrningen inom hotellverksamheten. Tidigare forskning inom hotellverksamhetenhar fokuserat framförallt på kostnadssidan, prissättningen samt budgeteringoch intäktssidan har endast skrapats på ytan. Vi anser därmed att det finns ett öppetfält för en intressant forskning som leder till vårt syfte:Syfte: Syftet med uppsatsen är att kartlägga och analyserar intäktsdrivare som påverkarintäkter inom hotellbranschen.

BAKGRUND: I läroplanen för 2011 finns riktlinjer som skolan och Fritidshemmet ska följa. Där står bland annat att barnen ska få chansen att utveckla sin motorik och förstå betydelsen av sin hälsa och sitt välbefinnande. Det är också viktigt att barnen får testa olika miljöer för att utveckla sin kreativitet och fantasi och att som också uppmuntrar deras lust till att lära. Många forskare anser att det är bra för barnen att vistas utomhus och studien vill visa om även Fritidspedagogerna anser detta. SYFTE: Studiens syfte är att ta reda på hur Fritidspedagoger inom Fritidshem och förskoleklass ser på sin egen utomhusverksamhet samt undersöka tidigare forskning i ämnet. METOD: Studien har inspirerats av en fenomenologisk ansats där intervju använts sommetod till att besvara mitt syfte. Sex Fritidspedagoger som alla arbetar inom skola och Fritidshem har intervjuats.