Detta arbete handlar om upprepad utsatthet för brott, vilket enkelt förklarat att vissa objekt eller personer utsätts för brott upprepade gånger under en viss tid. Det här arbetet är inriktat på skolor som utsätts för inbrott. Kan man förebygga upprepade inbrott mot skolor skulle uppemot 90 % av alla anmälda inbrott på skolor som minst anmält 2 st inbrott tidigare kunna förhindras. Ur brottsförebyggande syfte har man mycket att vinna på genom att arbeta mot så kallad viktimisering eftersom en stor del av alla anmälda brott är upprepade brott samt att insatserna kan sättas in mot en mindre grupp. Viktigt att tänka på är att åtgärderna bör sättas in så fort som möjligt efter brottet, då risken är störst för upprepad utsatthet.

Examensarbete på lärarprogrammet av Emma Süttenbach, höstterminen 2007.Handledare: Susanne Hansson. ?Sydafrika ? En studie av två sydafrikanska skolors arbete mot rasism?Uppsatsens syfte är att undersöka om två sydafrikanska skolor arbetar mot rasism. För att svara på syftet har en forskningsfråga skapats:1.Hur arbetar lärarna i två sydafrikanska skolor mot rasism?För att besvara på min forskningsfråga utförde jag fem kvalitativa intervjuer med öppna frågor till lärare som representerade två skolor i en stad i Sydafrika.

Syftet med denna studie är att undersöka hur fyra skolor i Kristianstads kommun gått till väga för att uppfylla den nya förordningen som trädde i kraft den 3 juni 2003, med målet att bidra med 30 minuters daglig organiserad fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen? Undersökningen består av intervjuer med fyra rektorer från fyra olika skolor, samt 120 elevenkäter. Resultatet visar att samtliga skolor kan erbjuda daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen. Ingen skola kan däremot stötta med, Riksidrottsförbundets rekommendationer om att varje dag erbjuda alla elever minst 30 minuters organiserad fysisk aktivitet..

Syftet med vår uppsats var att undersöka hur styrdokumenten har påverkat Montessoriskolor och kommunala skolors lokala arbetsplaner. Vi har även tittat på hur de har tolkat kunskapsbegreppet såsom det framställs i Lpo 94, i ämnet svenska. Dessutom har vi undersökt om man kan finna likheter/skillnader mellan de hur olika skolorna har tolkat de centrala styrdokumenten i sina lokala arbetsplaner, i ämnet svenska. Resultaten visar att det inte finns några direkta skillnader mellan hur Montessoriskolor och kommunala skolor tolkar styrdokumenten. De lokala arbetsplanerna i ämnet svenska är, trots den stora frihet som våra styrdokument ger skolorna, förvånansvärt lika varandra.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka olika sätt pedagoger säger sig undervisa utifrån i läs- och skrivinlärning, på två kommunala skolor och två Maria Montessoriskolor, och hur undervisningen skiljer sig åt. Vi har i vår uppsats valt att lägga tyngdpunkten på de olika metoder, teorier och undervisningsmaterial i läs- och skrivinlärning, som pedagogerna vi intervjuat säger sig utgå ifrån. Undersökningen grundar sig på intervjuer av pedagoger på två kommunala skolor, en kommunal Montessoriskola och en föräldrakooperativ Montessoriskola. Förskolepedagoger, grundskolepedagoger samt Montessoripedagoger som arbetar med läs- och skrivinlärning i de tidigare åldrarna, F-2, är de målgrupper vi intervjuat. Resultatet är att pedagogen bör ha stor kunskap om olika metoder och teorier.

Denna uppsats syftar till att undersöka sambandet mellan mängden musikundervisning och elevers slutbetyg i ämnena Svenska, Matematik och Engelska. Undersökningen har gjorts genom en kvantitativ statistisk jämförelse. Underlaget för statistiken har utgjorts av ca 200 elevers slutbetyg i årskurs 9, där ca hälften av eleverna går i skolor med musikprofil, och resterande hälft elever går i skolor elever med allmän profil. Jämförelsen visar att eleverna från skolor med musikprofil, generellt har högre betyg i kärnämnena eller inga underkända. Det kan finnas flera saker som har betydelse för elevernas studieresultat vilka belyses i diskussionen.

Alla skolor styrs av samma styrdockument, men alla skolor har inte samma möjligheter att styra sin verksamhet. År 2011 tillkom en ny skollag om att skolmaten skulle vara näringsriktig och idag erbjuder allt fler skolor större utbud av specialkost. Syftet med uppsatsen var att undersöka vilka krav som ställs på skolan och hur skolan arbetar för att implementera kraven i sin skolverksamhet.På våra undersökningsskolor var det inte speciellt stor skillnad på kvaliteten på maten. Det som skillde skolorna mest åt var hur organisationen såg ut om vem som hade det yttersta ansvaret för skolmaten på skolan. I uppsatsen kom vi fram till att det som står skrivet i den nya skollagen gällande skolmaten stämmer överrens med skolornas verklighet som ingick i vår undersökning, men utifrån skolornas egne förutsättningar och resurser. .

Detta arbete är en forskningsöversikt över kränkande behandling och mobbning av sexuella minoriteter i svenska och nordamerikanska skolor, samt skolors antimobbningsarbete och vilka förhållningssätt som verkar kunna motverka negativa trender. Ramen för uppsatsen är den svenska lagstiftningen om diskriminering och kränkande behandling av barn och ungdomar, som ställs i relation till forskning i skolor för att påvisa samband och skillnader mellan teori och praktik. Nordamerikansk forskning är inkluderad för att ge mer insikt i ämnesområdet och att bidra med ett transnationellt perspektiv. Den valda forskningen visar att sexuella minoriteter löper en högre risk att falla offer för kränkande behandling och mobbning, samtidigt som konsekvenserna är högst oroväckande i form av bl.a. nedsatt psykisk hälsa, depression och självmordsförsök.

Syftet med mitt arbete har varit att utröna hur Katolska skolor fungerar och upplevs i dagens Sverige men också utforska hur de arbetar. Uppsatsen har en kvalitativ ansats och därför gjordes huvudsakligen en intervjustudie men också en enkät om S:t Eriks Katolska Skola i Enskede, Stockholm för att senare dra slutsatsen om hur alla fyra Katolska skolor i Sverige upplevs och fungerar.Intervjusvaren visade att Katolska skolor fungerar bra och upplevs mycket positivt både av lärare, elever och utomstående personer. Undersökningen styrker hypotesen att Katolska skolan lyckas bra med att leva upp till målsättningarna i Lpo-94 och övriga styrdokument och har ett väl fungerande sätt att förverkliga värdegrunden på. Skolorna har stor erfarenhet av elever från olika länder, kulturer och i och med det konkreta förebilder som kan vara modeller för hur man kan leva fredligt i ett mångkulturellt samhälle. Skolan är en gemenskap, fastän de flesta kommer från olika kulturer har alla något gemensamt: tron och föräldrarnas önskan om en bra skola, vilket är huvudhemligheten att den lyckas med uppdraget.

I denna uppsats ska jag titta närmare på religionskunskapsämnet och avsnittet islam. Syftet med undersökningen är att se hur undervisningen bedrivs på skolor med olika förutsättningar när det gäller klassammansättningen. Med detta menar jag klassernas etniska och religiösa bakgrunder. Huvudsyftet med uppsatsen är att försöka utröna om det finns skillnader i arbetssättet vid skolor med få eller inga alls med invandrarbakgrund och skolor med en stor andel med muslimsk bakgrund. Vilka läromedel använder skolorna och hur presenterar de islam? Görs jämförelser med kristendomen och i så fall hur ser de ut? Hur arbetar läraren konkret och vad är det eleverna ska kunna om islam? Vad är målet med undervisningen? Jag kommer även att titta på tidsramarna, intresset och attityden kring islam från både lärare och elevers synvinklar.

Under 80-talet började den offentliga sektorn ta till sig modeller för ekonomistyrning som användes i den privata sektorn. En av de modeller som adopterades från den privata sektorn var målstyrning. En modifikation av målstyrning är den balanserade styrningen som bygger på det balanserade styrkortet (BSC), vilket utvecklades av Kaplan och Norton 1992. Det balanserade styrkortet är en mix av finansiella och icke finansiella mått sett ur fyra olika perspektiv: finansiellt-, kund-, interna affärsprocess- samt lärande och tillväxtperspektiv. Syftet med studien är att kartlägga om förankringen av verksamhetsmål bland lärare och pedagoger i kommunala skolor skiljer sig åt beroende på kommunens styrmodell.

Bakgrund: I takt med att befolkningen ?ldras, och andelen patienter med demenssjukdomar ?kar, uppst?r utmaningar i h?lso- och sjukv?rden. En utmaning ?r att sm?rta ofta blir odiagnostiserad och underbehandlad inom denna patientgrupp. Syfte: Syftet ?r att unders?ka sjuksk?terskors erfarenheter av att identifiera och lindra sm?rta hos patienter med demenssjukdom.

Utgångspunkten för detta examensarbete har varit sago- och barnlitteraturanvändning i undervisningen i skolår 3. Syftet var att undersöka hur litteraturarbetet bedrevs på några skolor med olika pedagogiska inriktningar. Ett syfte var också att undersöka lärarnas och elevernas uppfattningar om detta arbete och hur dessa uppfattningar skiljer sig åt mellan de skolor där sagor och barnlitteratur används mycket jämfört de där sagorna inte har en framträdande plats. Undersökningen genomfördes i form av kvalitativa lärarintervjuer och kvantitativa elevenkäter. Intervjuer genomfördes med lärare på tre olika skolor och 40 elever deltog i enkätundersökningen.

Syftet med vårt arbete var att studera de allmänna skolornas och de specifika Montessoriskolornas klassrumsmiljö och deras upplägg av läsinlärning. Valet av studieområde är grundat på att klassrumsmiljön har betydelse för läsinlärning. Vi ville ta reda på om det fanns några likheter eller skillnader dem emellan och vad eventuella mätningar av deras resultat visade. Vår undersökning är baserad på observationer som vi gjort i två klasser i allmänna skolor, vilka är de som utgör huvuddelen av skolor i Sverige (även kända som kommunala skolor), och två klasser i den specialiserade friskolan av Montessorimodell. Under våra observationer kunde vi konstatera att den allmänna och den specificerade pedagogiken har närmat sig varandra: båda lägger stor vikt vid att ha barnet i centrum.

Syftet med studien är att presentera ett urval av modeller för ledarskap och undersöka om dessa används i svenska klassrum. Modellerna är amerikanska och hämtade från forskningsområdet"Classroom Management", eller CM. Observationerna är gjorda vid fyra skolor och har ligger till grund för 6 intervjuer som gjorts. Lärares ledarskap är mycket komplext och enligt min observation det går inte att peka på att lärare konsekvent använder sig av en modell..