Sex och samlevnad a?r ett a?mneso?vergripande omra?de som ska genomsyra all undervisning i skolan. Trots detta a?r det fa? la?rare som fa?r na?gon utbildning i a?mnet pa? la?rarutbildningen och omra?det har en tendens att bli la?gprioriterat ute pa? skolorna. Ett antal debatto?rer i media kritiserar den sex- och samlevnadsundervisning som va?l bedrivs och menar att organisationen RFSU har ett fo?r stort inflytande o?ver a?mnets inneha?ll och att konsekvenserna blir en ensidig undervisning.

Syftet med vår studie är att ta reda på lärares synsätt på hur skolan bemöter flerspråkigaelever. Vår övergripande frågeställning är vad lärarna och skolan gör för att skapa godaförutsättningar för flerspråkiga elever. Vi har valt att utföra en fallstudie där vi har utförtkvalitativa intervjuer med fem lärare på tre olika skolor för att uppnå vårt syfte. Denintervjumetod vi valt att använda oss av är en semistrukturerad intervjumetod där vi utformat en intervjuguide med öppna frågor. I vårt resultat lyfter vi fram de intervjuade lärarnas syn på deras och skolans bemötande av flerspråkiga elever.

Den 1 januari 2006 trädde en förändring i grundskoleförordningen i kraft, 7 kap 2 §. Denna säger att läraren tillsammans med elev och förälder skall upprätta en individuell utvecklingsplan för eleven. Denna har till syfte att hjälpa eleven till ökad måluppfyllelse, och se sitt eget lärande genom de mål eleven sätter upp tillsammans med föräldrar och lärare vid utvecklingssamtalen. Vårt syfte med detta arbete var att se hur den individuella utvecklingsplanen implementerades vid två skolor i Norrbotten, och ta reda på hur lärarna arbetar med denna. För att genomföra studien gjordes halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med fyra lärare.

Etiska frågor griper in i varje människas liv och det blir allt viktigare för individens självkännedom att få bearbeta dessa frågor. För att klara av det behövs kunskap och redskap att utveckla vår förmåga till kritiskt tänkande. Osäkerheten är stor idag och det är inte lika självklart vilka värderingar och normer vi ska leva efter. Forskning visar också att barns intresse för etik och livsfrågor ökar, samtidigt som de känner en växande vilsenhet. Vi lärare blir allt viktigare personer som tillsammans med hemmet ska påverka och ansvara för elevernas framtid.

Finanskrisen som utlo?stes ho?sten 2008 av en alltfo?r genero?s utla?ningspolitik av banker och finansiella institut ledde till att deras verksamheter blev ifra?gasatta. Kritik riktades bland annat gentemot IFRS regelverk och da? framfo?rallt va?rdering till verkligt va?rde som enligt vissa hade bidragit till krisens omfattning. Kritiken bestod fra?mst i att redovisningsmetoden till stor del bygger pa? subjektiva bedo?mningar av tillga?ngar som a?r sva?ra att verifiera fo?r utomsta?ende intressenter.

Uppsatsens syfte är studera lärares validering och bedömning i kursen svenska som andraspråk på grundläggande nivå på olika skolor inom vuxenutbildningen. Vidare studeras likheter och skillnader i fråga om validering och bedömning mellan de olika skolorna samt lärarnas behov av ett pedagogiskt bedömningsstöd. En validering bör göras enligt kursens styrdokument för att synliggöra den vuxnes tillgodogjorda kunskap med avsikt att individanpassa utbildningen samt förkorta studietiden. Forskningsansatsen är baserad på principer från grundad teori och metoden är semistrukturerade intervjuer. Sju lärare på olika skolor och orter intervjuades.

De senaste Ã¥ren har media skrivit och debatterat allt mer om barn och ungdomars hälsa. Enligt skolans styrdokument skall eleven i Ã¥r 9 ha kunskap om sambandet mellan kost och motion samt dess betydelse för hälsan. I detta examensarbete hade vi därför som syfte att undersöka elever i Ã¥r 9:s kost- och motionsvanor och vi begränsade oss enligt följande: • Är det nÃ¥gon skillnad pÃ¥ kunskaperna om kost- och motionsvanornas betydelse för hälsan mellan fysiskt aktiva och fysiskt inaktiva elever? • Finns det skillnader mellan fysiskt aktiva och fysiskt inaktiva elevers kostvanor? • Vad kan fysisk inaktivitet och dÃ¥liga kostvanor innebära pÃ¥ lÃ¥ng sikt? Undersökningen gjordes pÃ¥ tvÃ¥ skolor i Norrbottens län och det totala antalet elever som ingick var 185 elever. Anledningen till valet att göra undersökningen pÃ¥ dessa skolor var att vi gjorde vÃ¥r verksamhetsförlagda utbildning där.

Titel Nya vägar till kunskap. En kvalitativ studie av hur digitala kommunikationskanaler används i undervisningssyfte på skolor som valt att satsa på 1-till-1-konceptetFörfattare Hannah Johansson och Erika KilandUppdragsgivare Lin EducationHandledare Jan StridKurs Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap,MK1500, 15 hp. Institutionen förjournalistik, medier och kommunikation (JMG),Göteborgs universitet.Termin Vårterminen 2011Sidantal 46 (exkl. bilaga)Antal ord 19 857 (inkl. bilaga)Syfte Studiens syfte är att beskriva kommunikationenoch dess betydelse för undervisningen på skolorsom valt att satsa på 1-till-1-konceptet.Metod Kvalitativa samtalsintervjuer med sju respondenter.Material Analysmaterialet består av transkriberande intervjuer med sju pedagoger som arbetar med 1-till- 1-konceptet.Huvudresultat Vår studie visar att 1-till-1-konceptet möjliggör nya sätt att undervisa och att pedagoger i dag kan kommunicera med elever på fler sätt än tidigare.Pedagogerna framhåller att kommunikationeneffektiviserats och att ökade möjligheter tillkommunikation gynnar elevernas lärande.

Att använda laborativt material ger eleverna möjlighet att uttrycka sina kunskaper på ett annat sätt än i ett traditionellt arbetssätt. Det laborativa materialet är av stor betydelse då eleverna på olika sätt kan uttrycka kunskap med hjälp av materialet. Detta är en aktionsforskningsstudie gjord på två skolor i södra Sverige. Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur elevers förmågor i matematik kan synliggöras för bedömning. Syftet växte fram genom det utvecklingsbehov som identifierades på våra VFU-skolor.

I den här uppsatsen är syftet att ta reda på hur några lärare tänker om utomhuspedagogik. Vilka möjligheter och/eller svårigheter de ser med utomhuspedagogik, samt om utomhuspedagogiken kan främja daglig fysisk aktivitet. Vi har i en kvalitativ studie utgått från intervjuer med fyra lärare på fyra olika skolor. Två av skolorna är belägna i Stockholms ytterstad och två är belägna i Stockholms innerstad. Urvalet har vi gjort med hjälp av den så kallade närhetsprincipen.

SammanfattningSyftet med denna studie är att undersöka vilket utrymme samt betydelse simundervisningen i årskurs 6 har i skolor i två skilda kommuner.FrågeställningarHur definierar lärare i idrott och hälsa begreppet att ?kunna simma??Hur tolkas läroplanen utifrån momentet simning i respektive skola?Hur skiljer sig simundervisningen åt i respektive skola?Hur arbetar respektive skola med elever som inte uppnår kunskapskraven i simning i årskurs 6?MetodJag har valt att göra en kvalitativ studie genom att intervjua lärare i idrott och hälsa i två skilda kommuner. Urvalet ur populationen motsvarar lärare som undervisar i momentet simning i årskurs 6, eftersom betyg ska sättas i denna årskurs för första gången i slutet av höstterminen 2012. Intervjuerna utfördes på avtalad tid och plats på respektive skola. Jag använde mig av ljudinspelning vid samtliga intervjuer för att få ordagrann återgivning av intervjun.

Riksidrottsförbundet har ett projekt som heter ett handslag med idrotten, där RF delar ut 1 miljard kronor under en fyra års period. Pengarna ska bland annat användas till att intensifiera samarbetet mellan skolor och idrottsföreningar. Under Handslagets tredje år så användes 34 procent av pengarna till samarbete med olika skolor, samarbete finns alltså i stor utsträckning med skolorna. Syftet med vår studie var att undersöka läraren i idrott och hälsas attityd till att samverka med de lokala idrottsföreningarna. På vilket sätt vill läraren i idrott och hälsa använda sig av de resurser som idrottsföreningarna kan erbjuda genom handslagspengarna är en av de frågor vi har titta på.

Riksidrottsförbundet har ett projekt som heter ett handslag med idrotten, där RF delar ut 1 miljard kronor under en fyra års period. Pengarna ska bland annat användas till att intensifiera samarbetet mellan skolor och idrottsföreningar. Under Handslagets tredje år så användes 34 procent av pengarna till samarbete med olika skolor, samarbete finns alltså i stor utsträckning med skolorna. Syftet med vår studie var att undersöka läraren i idrott och hälsas attityd till att samverka med de lokala idrottsföreningarna. På vilket sätt vill läraren i idrott och hälsa använda sig av de resurser som idrottsföreningarna kan erbjuda genom handslagspengarna är en av de frågor vi har titta på.

Syftet med studien var att belysa begreppet inkludering utifrån några lärares perspektiv samt vilken uppfattning de har kring möjligheterna att arbeta inkluderande i sina verksamheter. Detta i ett led att på så vis komma åt den kunskap som behövs för att kunna arbeta för ett skolutvecklande arbete med en inkluderande verksamhet som mål. Som en del i det undersöktes även lärarnas attityd gällande ett inkluderande arbete.Som metod har en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer använts. Sex lärare som alla har erfarenhet av inkluderande arbete har intervjuats. Lärarna arbetar i samma kommun på tre olika skolor.

Arbetets syfte har varit att klargo?ra hur Nybro Energi ABs miljo?dator utfo?r sina bera?kningar och om bera?kningssa?ttet den anva?nder a?r korrekt.Genom att ha kritiskt analyserat hur miljo?datorns bera?kningar a?r strukturerade genomfo?rde vi kontrollbera?kningar och kunde med hja?lp av DU-teknik skapa en laborationsmall fo?r ja?mfo?relsebera?kningar och o?vriga tester.I resultatet finns en ja?mfo?relse mellan laborationsmallens och miljo?datorns utra?knade pannverkningsgrad vid olika tidpunkter. Ha?r framga?r a?ven miljo?datorns formelstruktur och hur vardera formel ha?nger samman.Ur resultatet kan slutsatsen faststa?llas att miljo?datorn utfo?r korrekta bera?kningar eftersom pannverkningsgraderna sta?mde o?verens. Eventuella felka?llor sa? som ma?tfel gjorde dock att ett sa?krare resultat hade uppna?tts om en mer grundlig och genomga?ende underso?kning gjorts, da?r alla givare och enheter som fo?rser miljo?datorn med information kontrollerats.Avslutningsvis ges na?gra fo?rba?ttringsfo?rslag som Nybro Energi AB kan go?ra fo?r att sa?kersta?lla att miljo?datorn utfo?r noggrannare och mer verklighetstrogna bera?kningar. .