Problemdiskussion: Revisorer riskerar att stöta pÄ penningtvÀtt i allt större omfattning dÄ kriminella hittar nya vÀgar för att undkomma upptÀckt. Trots detta stÄr revisorer endast för ett fÄtal av de totala anmÀlningarna som görs Ärligen. TvÄ viktiga faktorer som har uppmÀrksammats i problemdiskussionen Àr kunskap om penningtvÀtt och kundrelation som bÄda kan pÄverka revisorns anmÀlan av penningtvÀtt.Problemformulering: Vilka Àr de frÀmsta faktorerna till att revisorer anmÀler fÄ fall av penningtvÀtt?Syfte: Syftet med denna studie Àr att öka förstÄelsen till varför inte revisorer anmÀler fler fall av penningtvÀtt och vilka faktorer som kan orsaka detta. UtifrÄn vÄra iakttagelser vill vi belysa problematiken revisorer stÄr inför nÀr dessa ska hantera detta brott.

Enligt Förenta nationernas utvecklingsrapport för 2007/2008 Àr den globala uppvÀrmningen 2000-talets viktigaste frÄga. För att bromsa utvecklingen och skapa kontroll över klimatförÀndringarna mÄste hela vÀrldens totala utslÀpp av vÀxthusgaser minskas med 80% fram till Är 2050, utslÀpp av vilka 53% bestÄr av koldioxid. Den frÀmsta kÀllan för koldioxidutslÀpp utgörs av förbrÀnning av fossila brÀnslen vilket gör det intressant utifrÄn den globala uppvÀrmningens problematik att minska nyttjandet av denna energikÀlla. Under det andra vÀrldskriget skedde en nÀst intill total strypning av Sveriges tillgÄng till energi frÄn kol och olja vilket medförde en tvingad reducering av beroendet frÄn fossila brÀnslen. För att möjliggöra fortsatt drift av motorfordon övergick man till gengas som drivmedel.

Titel: HÄllbarhetsrevision ? hur pÄverkas revisionsbyrÄerna?NivÄ: C-uppsats i Àmnet företagsekonomiFörfattare: Angelina Dahlström, Alexander EkqvistHandledare: Arne FagerströmDatum: 2013 ? januariSyfte: Företag behöver idag visa allmÀnheten att de arbetar med hÄllbarhetsfrÄgor och denna information behöver ocksÄ oberoende granskas. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur en förÀndrad efterfrÄgan av information frÄn intressenter har förÀndrat revisorns arbetsuppgifter och revisionsbyrÄernas utbud av tjÀnster, samt hur revisionsbyrÄerna ser pÄ den framtida utvecklingen av revisions roll och deras erbjudna tjÀnster.? Har revisorns roll förÀndrats i samband med uppkomsten av hÄllbarhetsrevision?? Hur hanterar revisorerna och revisionsbyrÄerna den nya efterfrÄgan av hÄllbarhetsrevision?? Hur ser revisonsbyrÄerna pÄ den framtida utvecklingen inom hÄllbarhetsrevision?Metod: Uppsatsen utgÄr frÄn ett företagsekonomiskt perspektiv. All empirisk data har samlats in genom kvalitativ metodik.

Denna studie handlar om kommuners anva?ndning av sociala medier i allma?nhet och Facebook i synnerhet. Fenomenet sociala medier har vuxit sig allt starkare under de senaste a?ren och nu fo?r tiden anva?nds de inte bara av privatpersoner, utan ocksa? av fo?retag, organisationer och nu a?ven myndigheter, som bo?rjat se nyttan med dem. Arbetet bygger vidare pa? en studie som har genomfo?rts av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), som har tagit fram riktlinjer fo?r hur kommuner skall fo?rha?lla sig till medborgare na?r det ga?ller anva?ndning av sociala medier.

De senaste tv? ?ren har medf?rt betydande f?r?ndringar i den makroekonomiska milj?n, b?de globalt och i Sverige. En l?ng period av gynnsamma styrr?ntor gav f?rdelar ?t fastighetsbolag, men den ?kade inflationen under den senaste perioden har lett till markant h?jning av styrr?ntan. I en tid av ?kad f?rsiktighet fr?n banker vid utl?ning och h?g efterfr?gan p? kapital, har stora svenska fastighetsbolag v?nt sig till kreditmarknaden genom f?retagsobligationer.

Internationell forskning visar entydigt att den palliativa v?rden ?r oj?mlik baserat p? en rad sociala best?mningsfaktorer, som k?n, ?lder, etnicitet, socioekonomisk position, boendesituation med flera. Men i dagsl?get finns ingen forskning gjord i en svensk kontext. Dock finns tre nationella riktlinjer f?r palliativ v?rd av vuxna som v?nder sig till v?rdpersonal, beslutsfattare och politiker.

Den ökade globaliseringen av kapitalmarknaden och det faktum att marknader numera integreras oberoende av landsgrÀnser, har bidragit till att en harmonisering av redovisningsregler har blivit allt viktigare. Inkonsekvenser i redovisningen har historiskt resulterat i finanskriser och företagskandaler, som fÄtt allvarliga konsekvenser. I syfte att minimera dessa redovisningsskillnader ingick den internationella standardsÀttaren IASB tillsammans med den amerikanska standardsÀttaren FASB ett gemensamt projekt. Projektet gÄr under benÀmningen Norwalk Agreement och startades Är 2002. Idag samarbetar IASB och FASB mot mÄlet att öka jÀmförbarheten med den internationella redovisningen genom att utveckla en enhetlig uppsÀttning av högkvalitativa redovisningsstandarder.

Detta Àr en uppsatts om norra Sverige tiden kring förra sekelskiftet. En period i vÄrt lands historia som kÀnnetecknades av en stor omvandling vad gÀller mÀnniskors förutsÀttningar och livssituation. Sverige liksom övriga vÀstvÀrlden var vid denna tid mitt uppe i en industrialiseringsprocess, en utveckling som kom att forma den vÀrld vi lever i pÄ ett radikalt sÀtt. Den omvandling av samhÀllet frÄn jordburks ekonomi till en industriekonomi som genomgicks stÀllde sÄvÀl mÀnniskor som stat pÄ prov. Hur vÀl dessa aktörer klarade detta test kom att bli avgörande för den fortsatta utvecklingen av nationen.

Uppsatsens titel: Byggkalkyler under förĂ€ndrade villkor ? en studie av förutsĂ€ttningar och konsekvenser utifrĂ„n Peab Seminariedatum: 9 februari, 2007 Ämne/kurs: FEK 591 Magisteruppsats, inriktning redovisning Författare: Jens-Oskar Göransson, Anders Larsson, Oskar Thorslund Handledare: Olof Arwidi, Stefan Yard Nyckelord: Kalkyler, Projektkalkyler, Bostadsbyggande, BostĂ€der, Beslutssituation Syfte: Syftet med uppsatsen Ă€r att utröna vilka kalkylprinciper som anvĂ€nds vid upprĂ€ttandet kalkyler för nyproduktion av flerbostadshus samt vilka parametrar som pĂ„verkar dessa kalkyler. Metod: Uppsatsen Ă€r genomgĂ„ende induktiv, deskriptiv med en kvalitativ ansats. Undersökningen har frĂ€mst genomförts genom intervjuer av personer pĂ„ fallföretag samt kĂ€nslighetsanalys av kalkylutfall. Teoretiska perspektiv: Uppsatsen utgĂ„r ifrĂ„n de grundlĂ€ggande företagsekonomiska kalkylmetoderna, de juridiska ramar som reglerar byggande och fastigheter samt allmĂ€nna teorier om bostadsmarknaden.

Bakgrund Premenstruellt dysforiskt syndrom (PMDS) drabbar 3-8% av alla menstruerande kvinnor. Syndromet kan orsaka fysiska och psykiska symtom. Exempel p? psykiska symtom ?r hum?rsv?ngningar, ?ngest, nedst?mdhet, sj?lvmordstankar, koncentrationssv?righeter, tr?tthet samt minskat intresse f?r dagliga aktiviteter. Symtomen uppst?r i menstruationscykelns lutealfas, som p?g?r i ungef?r 14 dagar, f?r att avta eller f?rsvinna helt under menstruationscykelns follikelfas. V?lbefinnande anses inom aktivitetsvetenskapen ha starka kopplingar till begreppen aktivitetsengagemang och aktivitetserfarenhet, och det finns en stor kunskapslucka om hur PMDS samspelar med dessa begrepp. Syfte Studiens syfte var att utforska hur personer med PMDS upplever v?lbefinnande, aktivitetsengagemang och aktivitetserfarenhet vid PMDS j?mf?rt med symtomfri period. Metod Kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats genomf?rdes.

Licensiering utgo?r ett viktigt verktyg inom upphovsra?tten och har en stor praktisk betydelse fo?r sa?va?l upphovsma?n som ra?ttighetsutnyttjare och andra. Avtalslicensen a?r en nordisk ra?ttsfigur som framtagits fo?r att klarera ra?ttigheter vid massutnyttjanden av upphovsra?ttsligt skyddade verk och ger mo?jlighet att utnyttja verk av utanfo?rsta?ende upphovsma?n utan att inha?mta tillsta?nd. Upphovsma?nnens ra?ttigheter tillvaratas genom ra?tt till ersa?ttning och erforderliga skyddsregler.

Bakgrund: En av sjuksko?terskans grundla?ggande uppgifter a?r att lindra patientens lidande i samband med va?rd. Lugn musik har visat sig vara ett effektivt verktyg fo?r att minska patienters upplevelser av stress och sma?rta vid flera procedurer inom sjukva?rden. Parametrar som hja?rtfrekvens och blodtryck kan pa?verkas av musiken.

Syftet med uppsatsen Àr att göra en deskriptiv studie av drivkrafter bakom Debasers uppkomst och utveckling pÄ Stockholms livemusikscen samt försöka identifiera dominerande idéer pÄ fÀltet som kan ha pÄverkat Debaser och livemusikscenens utveckling. Med fÀlt syftar vi pÄ fÀltet för musikbranschen. Inom fÀltet ryms bland andra olika aktörer pÄ livemusikscenen, boknings- och skivbolag, musiker och kulturpolitiker.Uppsatsen Àr en kvalitativ studie som till stor del baseras pÄ primÀrdata frÄn intervjuer med Debasers grundare och med personer inom fÀltet för musikbranschen. Vid intervjuerna har vi utgÄtt ifrÄn en semistrukturerad intervjuguide som tar upp vissa teman och förslag pÄ specifika frÄgor baserade pÄ syftet och den givna referensramen för studien. Referensramen bestÄr av teorier inom det institutionella perspektivet, organisationsidentitet, entreprenörskap och tillvÀxt.De slutsatser som vi kommit fram till Àr bland annat att Debasers uppkomst till stor del möjliggjordes av tre dominerande idéer inom fÀltet som kommit att pÄverka Stockholms livemusikscen.

Sammanfattning Magisteruppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid VĂ€xjö universitet, System för redovisning, revision och Ă€garstyrning, FED 334, VT 2007  Författare: TherĂ©se Claeson, Henrik Green, Henrik NilssonHandledare: Karin JonnergĂ„rdBihandledare: Ulf Larsson Examinator: Karin JonnergĂ„rd Titel: Fond- och pensionsbolags Ă€garutövning ? i enlighet med Ă€garpolicy? Bakgrund: Institutionella investerare har fĂ„tt utstĂ„ kritik för sin bristande Ă€gar­utövning men en del tidigare forskning visar att de har utökat sin Ă€garaktivism. Enligt rekommendationer ska varje fond- och pensionsbolag upprĂ€tta en Ă€garpolicy för att be­skriva sin Ă€garutövning. Syfte: Att beskriva fond- och pensionsbolags Ă€garutövning i portfölj­bolagen för att kunna bidra till en vidareutveckling av teorin för Ă€garaktivitet samt att utvĂ€rdera hur Ă€garutövningen överensstĂ€mmer med Ă€garpolicy. TillvĂ€gagĂ„ngssĂ€tt: Nio svenska fond- och pensionsbolag har undersökts. Material har inhĂ€mtats frĂ„n intervjuer med sex representanter frĂ„n de undersökta fond- och pensionsbolagen samt fem andra aktörer med insyn i under­sökningsobjektens Ă€garutövning. Även bolagsstĂ€mmoprotokoll frĂ„n 24 portföljbolags Ă„rsstĂ€mmor 2006 samt extrastĂ€mmor, artiklar i svensk affĂ€rspress samt fond- och pensionsbolagens Ă€gar­styrnings­rapporter har anvĂ€nts.

Bakgrund: Interorganisatoriska relationer har pÄ senare tid fÄtt en ökad uppmÀrksamhet inom forskningen och vikten av relationerna har blivit mer tydlig. Vidare finns det ett flertal kvalitativa studier inom IOR och omrÄdet Àr sÄledes redo för en kvantitativ studie.Problemformulering: Hur ser styrningen av leverantörerna ut hos svenska företag och vilken inverkan har transaktionsvariablerna samt beroendeförhÄllandet?Syfte: Att vidareutveckla och stÀrka forskningen av sambanden inom interorganisatoriska relationer. Vidar Àmnar uppsatsen att ge en bÀttre bild över hur svenska företag styr mot sina leverantörerMetod: Uppsatsen har sin utgÄngspunkt i aktuell ekonomistyrningsforskning av interorganisatoriska relationer. Uppsatsen har ett positivistiskt förhÄllningssÀtt dÄ hypoteser först formuleras och sedan genom empirisk prövning testas.