Institutional repositories are now being created to manage, preserve, and maintain the digital assets and intellectual output of a university. The incentives to change the process of scholarly communication have also begun serving as a strong motivator. There are problems to consider and questions to be solved when dealing with electronic publishing and the implementation of institutional repositories. At present time no summary exists regarding the activities of scholarly electronic publishing at Swedish universities and university colleges.This Master's thesis aims to describe the current situation regarding electronic publishing and the development of institutional repositories at Swedish universities and university colleges. To investigate the situation, a questionnaire was sent out to 38 academic libraries since they are normally responsible for the electronic publishing within institutions of higher education.

De senaste decennierna har miljö- och klimatfrÄgor fÄtt allt större uppmÀrksamhet pÄ lokal sÄvÀl som global nivÄ. Idag krÀver allt fler konsumenter att nÀringslivet engagerar sig i sociala och ekologiska frÄgor. HÄllbarhetsredovisning Àr idag frivillig och Àr ett relativt nytt sÀtt att redovisa pÄ dÀr företagets ekonomiska, sociala och miljömÀssiga resultat tas upp. Miljömedvetenhet har Àven blivit en konkurrensfördel för företag inom skogsindustrin dÄ jordens största hot mot miljön Àr den industriella anvÀndningen av trÀ. Viktigt för att nÄ framgÄng Àr dock inte enbart ökad reglering utan det Àr Àven essentiellt att skapa en kultur kring miljöarbetet dÀr alla medarbetare Àr engagerade och kÀnner delaktighet.

Ett omrÄde dÀr det i dagslÀget sker en otrolig expansion Àr i den urbana miljöns utbredning. Den snabba utbyggnaden av stÀder, byar och urbana samhÀllen har gjort stora markytor tÀta för vatten. Tak, fasader och gator hindrar nederbörden frÄn att trÀnga ned i marken och bildar istÀllet sÄ kallat dagvatten. Det Àr vatten som medför nÀringsÀmnen och föroreningar allteftersom det rinner ner i diverse vattendragen. Detta har gett upphov till problem i mÄnga lÀnder och inte minst inom EU i form av övergödning av vattendrag, försurning m.m.

Ett omrÄde dÀr det i dagslÀget sker en otrolig expansion Àr i den urbana miljöns utbredning. Den snabba utbyggnaden av stÀder, byar och urbana samhÀllen har gjort stora markytor tÀta för vatten. Tak, fasader och gator hindrar nederbörden frÄn att trÀnga ned i marken och bildar istÀllet sÄ kallat dagvatten. Det Àr vatten som medför nÀringsÀmnen och föroreningar allteftersom det rinner ner i diverse vattendragen. Detta har gett upphov till problem i mÄnga lÀnder och inte minst inom EU i form av övergödning av vattendrag, försurning m.m.

Bakgrund:Sedan Är 2004 har BokföringsnÀmnden arbetat med det sÄ kallade K-projektet. Projektet innebÀr att företagen delas in i fyra olika kategorier (K1-K4) och att samlade regel-verk skapas för de olika kategorierna. Förhoppningen med K-projektet Àr att redovisningsar-betet ska underlÀttas. K3 kommer att vara huvudalternativet för företag som upprÀttar Ärsre-dovisningar och regelverket för Ärsredovisning med K2 innehÄller förenklingar som mindre företag frivilligt fÄr tillÀmpa istÀllet för de mer avancerade reglerna i K3. Problem:Vi har identifierat en valsituation som ansvariga pÄ mindre företag stÄr inför.

Vatten Àr inte en vanlig vara och bör dÀrför inte heller betraktas som en sÄdan. Dess avgörande egenskaper och svÄra hantering gör att kraven pÄ vÀlfungerande institutioner Àr stora, men gör ocksÄ den ekonomiska analysen mer komplicerad. Traditionella, ekonomiska lösningar pÄ externaliteter och effektivitetsproblem gÄr inte alltid att ena med de rÀttvise- och moralaspekter som uppkommer nÀr det handlar om ett mÀnskligt basbehov. Den hÀr uppsatsen redogör för den institutionella problematik som uppkommer vid vattenhantering i urbana omrÄden. För att sÀtta problematiken i ett verkligt sammanhang, anvÀnds Mexiko City som fallstudie och dÀrefter undersöks huruvida den mexikanska staten kan anses ha lyckats med stadens vattenhantering eller inte.

Lever vi i granskningssamhÀllet? Michael Power menar att dagens vÀsterlÀndska samhÀlle prÀglas av just den konstanta granskningen. En företeelse som utvecklats sen 1980-talet. GranskningssamhÀllet yttrar sig till exempel i mÀtningar, jÀmförelser och rankningar. Sociologiskt blir det intressant att undersöka hur sÄdana yttringar pÄverkat enskilda aktörers handlingsalternativ och bidragit till utveckling av nya institutionella praktiker.

SammanfattningTitel: Controllers anva?ndning av affa?rssystem vid utfo?rande av deras arbetsuppgifterA?mne/Kurs: Verksamhetsstyrning, Kandidatuppsats, 15 hpFo?rfattare: Martina Svensson och Elin Wiberg Handledare: Titti Eliasson Nyckelord: Controller, affa?rssystem, integration mellan controller och affa?rssystem, stora fo?retag. Syfte: Syftet a?r att underso?ka hur controllers anva?nder affa?rssystem vid utfo?rande av deras arbetsuppgifter. Genom att underso?ka interaktionen mellan controllers och affa?rssystem i verksamheten vill vi ta reda pa? hur affa?rssystem anva?nds. Syftet med uppsatsen har varit att skaffa o?kad kunskap inom omra?det som bero?r interaktionen mellan controllers och affa?rssystem, samt att ge la?saren djupare fo?rsta?else inom omra?det. Teoretisk referensram: Uppsatsens huvudomra?de a?r interaktionen mellan controllers och affa?rssystem, fo?r att kunna beskriva interaktionen har vi valt att fo?rst beskriva affa?rssystem och controllers var fo?r sig.

Syftet med studien Ă€r att kartlĂ€gga utfallet av chefsrekryteringar i SDF Östra Göteborg. Det utfall som kartlades var sammansĂ€ttningen i gruppen nyrekryterade chefer avseende kön, etnicitet och organisationstillhörighet. Dessa uppgifter kan anvĂ€ndas som utgĂ„ngspunkt i arbetet med att öka representationen av kvinnor och utomnordiskt födda pĂ„ chefsnivĂ„. Denna mĂ„lformulering har organisationen grundat med utgĂ„ngspunkten att strukturell diskriminering har pĂ„verkat den nuvarande sammansĂ€ttningen.Tidigare forskning om diskriminering, sĂ€rskilt i rekryteringssammanhang, har genomförts med experimentella metoder, kvantitativa studier av arbetsmarknadsutfall och kvalitativ metod. Studierna har visat hur rekryterares meningsskapande, institutionella praktiker i organisationen och strukturer i samhĂ€llet ger upphov till skilda arbetsmarknadsutfall för olika grupper.

Bakgrund: Det ?r sjuksk?terskans ansvar att i sin yrkesut?vning bedriva medk?nnande, empatisk, personcentrerad, god och s?ker v?rd. Empatitr?tthet ?r ett fenomen som kan drabba personer i v?rdgivande yrken som m?ter lidande. Empatitr?tthet inneb?r i sin grund djup fysisk, psykisk, social och/eller andlig utmattning och dess manifesteringar ?r m?ngfacetterade.

Bakgrund ?ldre personer i v?rden utg?r en s?rbar grupp, med ?kad risk f?r b?de fysisk och psykisk oh?lsa d?r bland annat depression, ?ngest, ensamhet och minskad aktivitet inkluderas. Samtidigt finns ett behov av icke-farmakologiska ?tg?rder som kan st?dja b?de h?lsa och livskvalitet. Insatser med djurterapi har visat positiva effekter p? den ?ldre befolkningens fysiska och psykiska h?lsa i v?rden.

Bakgrund: En ?ldrande befolkning ?r ett globalt fenomen och n?stintill samtliga av v?rldens l?nder ser en ?kning av andelen ?ldre. Genom h?lsofr?mjande och sjukdomsf?rebyggande ?tg?rder kan ?ldre personer f? m?jlighet att bo kvar hemma i allt st?rre utstr?ckning och behovet av sjukhusv?rd eller v?rd- och omsorgsboende kan s?ledes minska. Den ?ldrande befolkningen st?ller ?ven h?gre krav p? h?lso- och sjukv?rdens kompetens eftersom v?rden blir allt med komplex i hemmet och antal sk?ra ?ldre ?kar.

Bakgrund och problem: MÄlkostnadskalkylering innebÀr att ett företag samarbetar med sina leverantörer för att tillgodose slutkundens önskemÄl och för att kontrollera kostnadsnivÄerna. I vÄr uppsats undersöker vi vilka kontextuella faktorer som pÄverkar leverantörernas möjlig-het till inflytande inom ramen för en mÄlkostnadskalkyleringsprocess samt hur leverantörer sjÀlva kan pÄverka processens förutsÀttningar.Syfte: Uppsatsens syfte Àr att skapa en förstÄelse för den problematik som finns kring vad som avgör hur mycket en leverantör kan pÄverka mÄlkostnadskalkylering.Metod: Vi har anvÀnt kvalitativ metod, och som en del i detta personliga intervjuer, för att kunna fÄ en bra kontakt och för att kunna förstÄ respondenten. Vid urvalet av företag utgick vi frÄn Volvo Personvagnar och tre av företagets leverantörer, Autoliv AB, Bulten AB och Finnveden Metal Structures AB, som vi har valt ut sÄ att alla inte har samma beroendestÀll-ning gentemot Volvo Personvagnar.Resultat och slutsatser: En av de kontextuella faktorer som pÄverkar leverantörers möjlighet till inflytande inom mÄlkostnadskalkylering Àr leverantörens beroendestÀllning till köparen. Ju större beroende, desto mindre gÄr att pÄverka. En annan faktor som pÄverkar Àr typen av komponent som leverantören tillverkar.

Syftet med studien Àr att undersöka vad elever i Är 9 lÀgger i begreppet lÀrande och hur de uttrycker sina förvÀntningar pÄ skolan, utifrÄn hur de beskriver hur de lÀr sig, hur de uppfattar lÀrarrollen och elevrollen samt hur de beskriver skolan. Detta studeras mot bakgrund av kategorierna etnicitet, genus, studieresultat och bostadsomrÄde. Studien Àr en kvalitativ studie. En form av triangulering har anvÀnts och metoderna Àr semistrukturerade fokusintervjuer samt strukturerad enkÀt. 22 elever frÄn tre olika skolor har intervjuats i fem fokusintervjuer.

Bakgrund: Kirurgiska ingrepp ?r vanligt f?rekommande i v?r samtid och sp?s fortsatt ?ka i antal. Komplikationsrisken ?r mellan 6% och 44% med flera olika riskfaktorer som p?verkar. Postoperativ mobilisering kan minska risken f?r flertalet komplikationer och lindra flera postoperativa symtom.