Under den senare delen av 1900-talet intrÀffade ett antal företagsskandaler, sÄsom Enron och Worldcom, vilket föranledde ett bristande förtroendet för sÄvÀl styrelsers som revisorers arbete. För att ÄterfÄ förtroende pÄ den svenska marknaden introducerades Koden och en uppdatering av Aktiebolagslagen gjordes. En av de förtroendehöjande ÄtgÀrderna innebar att revisionsutskotten introducerades. Revisionsutskottens införande innebar ett tydliggörande av styrelseledamöternas arbetsuppgifter, men medförde samtidigt att huvudmannaskapsproblematiken i styrelsen aktualiserades. Vilket leder till vÄr problemformulering: Hur har revisionsutskottens införande pÄverkat ansvarsfördelning i styrelsen?För att kunna besvara vÄr frÄgestÀllning har vi genomfört kvalitativa intervjuer utifrÄn ett expertperspektiv.

Att genomföra ett penetrationstest av en nÀtverksarkitektur Àr komplicerat, riskfyllt och omfattande. Denna rapport utforskar hur en konsult bÀst genomför ett internt penetrationstest tidseffektivt, utan att utelÀmna viktiga delar. I ett internt penetrationstest fÄr konsulten ofta ta del av systemdokumentation för att skaffa sig en bild av nÀtverksarkitekturen, pÄ sÄ sÀtt elimineras den tid det tar att kartlÀgga hela nÀtverket manuellt. Detta medför Àven att eventuella anomalier i systemdokumentationen kan identifieras. Kommunikation med driftansvariga under testets gÄng minskar risken för missförstÄnd och systemkrascher.

Tidigare forskning har visat att transpersoner, speciellt unga, a?r en va?ldigt utsatt och osynliggjord grupp i va?rt samha?lle med ho?ga siffror inom statistiken fo?r sja?lvskadebeteende och sja?lvmord. Forskning om transpersoner i relation till socialt arbete i Sverige a?r begra?nsad. Va?r studies syfte var att underso?ka hur kuratorer ta?nker kring och fo?rha?ller sig till unga transpersoner, med fra?gesta?llningarna vilken kunskap kuratorerna har info?r att bemo?ta unga transpersoner, om de har styrdokument/riktlinjer fo?r att bemo?ta dem, om inte anser de att det beho?vs, samt hur kuratorerna ser pa? vilken betydelse ko?nsidentitet har fo?r ungdomar.

Tidigare forskning pekar pÄ försÀmrad kommunikationsförmÄga som ett av de mest uppmÀrksammade symtomen vid demenssjukdom. För att förmedla ett budskap till sin omgivning anvÀnder dementa som alla andra mÀnniskor bÄde verbala och icke-verbala signaler. Med tiden försÀmras deras verbala uttrycksÀtt och de börjar istÀllet att i allt högre grad anvÀnda sig av de icke-verbala signalerna, som till exempel ansiktsuttryck, kroppssprÄk, gester, parasprÄk och liknande. Eftersom dementas olika kommunikativa uttryckssÀtt ibland kan vara vÀldigt svÄra att tolka av andra i deras nÀrhet, Àr det av stor betydelse att ta reda pÄ de förutsÀttningar som pÄverkar detta. Syftet med denna studie Àr att utifrÄn vÄrdpersonalens berÀttelser belysa vilka faktorer som pÄverkar deras tolkning av dementas olika kommunikativa uttryckssÀtt under omvÄrdnadsmötet.

This thesis aims to explain the emergence of the Common Foreign and Security Policy of the European Union, and its institutional shaping, by using elements of Neofunctionalism and Liberal Intergovernmentalism.Using Neofunctionalism, the Common Foreign and Security Policy can be explained both as a side-effect of Europe's economic integration, and as a way to maintain the former and the European Union's position as an economic superpower. The institutional shaping is a result of lack of convergence between important national interests. Therefore it rests on a firm intergovernmental base, with rigorously limited use of supranational decision-making.For Liberal Intergovernmentalism, geopolitics and ideology, and to a certain level log-rolling, have played important roles. The reunification of Germany convinced France to form an alliance between the two countries. France, determined to achieve an economic and monetary union, thus offered Germany a political union, including a Common Foreign and Security Policy on intergovernmental terms.

V?rdk?erna v?xer i takt med att den psykiska oh?lsan ?kar. Den konventionella v?rden och de st?dinsatser som erbjuds dem som lever med psykisk oh?lsa eller en neuropsykiatrisk diagnos r?cker inte alltid. Alternativa metoder beh?ver lyftas och kunskapen om assistanshundar som hj?lpmedel ?kar i samh?llet.

Fenomenet utslÀppsrÀtter introducerades i Sverige Är 2005, detta medförde ett nytt redovisningstekniskt problem för företagen att ta stÀllning till. IASB:s tolkningskommitté IFRIC gjorde ett uttalande IFRIC 3 ?Emission Rights? som föreskrev att utslÀppsrÀtterna skulle klassificeras som en immateriell tillgÄng. Detta uttalande drogs tillbaka dÄ en Àndring i IAS 38 var nödvÀndig för att undvika en ?missmatch? mellan intÀkt och kostnad.

Bakgrund En ryggm?rgsskada p?verkar funktionen och f?rm?gan att kunna vara delaktig i dagliga aktiviteter p? flera s?tt. Personer som drabbats av en ryggm?rgsskada har visat sig ha st?rre risk att utveckla psykisk oh?lsa ?n den ?vriga befolkningen. De som i ett tidigt stadium efter skadan m?r s?mre psykisk har ?ven en ?kad risk att isolera sig och inte vara delaktig i aktiviteter i samh?llet.

De svenska fastighetsfondernas nÀrvaro har inte varit lÄng jÀmfört med fastighetsfonder i NederlÀnderna, Tyskland och Storbritannien. Av dessa lÀnder har Sverige Àven den minst utvecklade marknaden för fastighetsfonder. Fastigheter som tillgÄng Àr förknippat med lÄg risk och Àr dÀrför en attraktiv placeringsform för kapitalplacerare som Àmnar riskdiversifiera sin portfölj. Ett fastighetsÀgande kan bedrivas indirekt eller direkt. Ett indirekt fastighetsÀgande via fastighetsaktier korrelerar dock med börsen och ett direkt fastighetsÀgande Àr en illikvid och resurskrÀvande investering.

Bakgrund Postpartumdepression drabbar i genomsnitt 13 procent av alla nyf?rl?sta kvinnor v?rlden ?ver. Det ?r en komplex diagnos som inverkar b?de p? individen och hennes omgivning, tillika p?verkas hur diagnosen upplevs av yttre faktorer som samh?lle, v?rd och socialt n?tverk. Relaterat till detta genomf?rdes denna litteratur?versikt f?r att skapa f?ruts?ttningar att m?ta patienter med postpartumdepression p? b?sta s?tt.

Under den senare delen av 1900-talet intrÀffade ett antal företagsskandaler, sÄsom Enron och Worldcom, vilket föranledde ett bristande förtroendet för sÄvÀl styrelsers som revisorers arbete. För att ÄterfÄ förtroende pÄ den svenska marknaden introducerades Koden och en uppdatering av Aktiebolagslagen gjordes. En av de förtroendehöjande ÄtgÀrderna innebar att revisionsutskotten introducerades. Revisionsutskottens införande innebar ett tydliggörande av styrelseledamöternas arbetsuppgifter, men medförde samtidigt att huvudmannaskapsproblematiken i styrelsen aktualiserades. Vilket leder till vÄr problemformulering: Hur har revisionsutskottens införande pÄverkat ansvarsfördelning i styrelsen?För att kunna besvara vÄr frÄgestÀllning har vi genomfört kvalitativa intervjuer utifrÄn ett expertperspektiv.

I dagens samhÀlle tas miljöfrÄgor allt oftare upp i den allmÀnna och politiska debatten och ett aktivt miljöarbete Àr nÄgot som i allt högre grad krÀvs av företag frÄn bland annat myndigheter och miljöorganisationer. StÄlindustrin Àr inget undantag och fÄr dÀrför ofta kritik för att de ÄtgÀrder som vidtas inte Àr tillrÀckliga.Inom stÄlindustrin genomför företag ofta investeringar för att minska sin miljöpÄverkan trots att avkastning pÄ det investerade kapitalet uteblir. Den institutionella organisationsteorin förklarar dessa handlingar som direkta konsekvenser av likriktning. Det fenomen som studeras i studien Àr spridningen av miljömedvetenhet eftersom denna anses ligga till grund för investeringarna i miljöÄtgÀrder inom den svenska stÄlindustrin. Formatet för studien Àr en fallstudie dÀr den empiriska datainsamlingen skett genom tryckt material och intervjuer.Det kan konstateras att det studerade företagets miljöarbete pÄverkas i stor utstrÀckning av andra aktörer inom det organisatoriska fÀlt som företaget tillhör.

Syfte: Syftet med undersökningen Àr att beskriva och analysera finansieringsformen P2P-utlÄning, dess bildande och utveckling samt utvÀrdera hur den har fungerat för smÄ- och nyföretagare.Problemformulering: Studien undersöker hur finansieringsformen person-till-person-utlÄning via Internet uppstod. Vidare redogörs för utvecklingen pÄ P2P-plattformen Lending Club sedan lÄneförmedlingens start 2007 fram till 2011. Slutligen undersöks vad som kÀnnetecknar lÄntagarna pÄ Lending Club som ansöker om lÄn till smÄ och nya företag samt hur de presterat gÀllande deras ÄterbetalningsförmÄga.Teoretiskt ramverk: Studiens teoretiska ramverk utgörs av framförallt vetenskapliga artiklar vilka behandlar det finansiella gapet, informations-asymmetrier och kreditbedömning. Vidare Äterges en bakgrunds-teckning över studier gjorda kring social utlÄning och P2P-utlÄning.Slutsatser: Studien kommer fram till att P2P-utlÄning via Internet har sitt ursprung i social utlÄning och möjliggjorts genom bland annat teknologisk utveckling av kreditvÀrderings-verktyg. Lending Clubs utveckling har gÄtt frÄn mer av ett socialt nÀtverk till att idag likna mer en finansiell intermediÀr med kreditvÀrdiga lÄntagare och institutionella investerare.

Max Weber talade om byrÄkratiseringen av det vÀsterlÀndska samhÀllet som en process tÀtt sammanknippad med samhÀllsmoderniseringen och industrialiseringen. ByrÄkratiserings-processen inkluderar maximeringen av formell effektivitet, rationaliseringen av statligt styre och en betoning av institutionernas betydelse i historiska sammanhang, framför individuella egenskaper (karisma) hos hÀrskarna. Denna process Äterspeglas mycket tydligt i det normerande fredsskapande som tar vid efter krig. Freden i Nystad 1721 uppvisar hur stor vikt tillmÀts individerna som aktörer och hur den byrÄkratiska processen Ànnu var relativt outvecklad. Internationella maktstrukturer spelade stor roll för utkomsten av freden, som snarare hade karaktÀren av ett tillfÀlligt vapenstillestÄnd Àn ett institutionsbyggande internationellt fredsprojekt.

Bakgrund: De svenska företagens lÄnebaserade finansiering har historiskt sett mestadels utgjorts av banklÄn framför företagsobligationer. Efter finanskrisens start 2008, och fram till och med fjÀrde kvartalet Är 2012, har den svenska företagsobligationsmarknaden vuxit med drygt 60 procent. I media framstÀlls en bild dÀr regelverket Basel III har gjort och kommer göra företagsobligationsmarknaden till en viktigare finansieringskÀlla för svenska företag. En studie om företagsobligationsmarknaden efterfrÄgas av Svenskt NÀringsliv.Syfte: Syftet med studien Àr att kartlÀgga och utifrÄn institutionell teori analysera hur de ekonomiska förutsÀttningarna för den svenska företagsobligationsmarknaden har förÀndrats sedan Är 2008.Genomförande: För att uppnÄ studiens syfte har ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt tillÀmpats. Empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med aktörer pÄ företagsobligationsmarknaden.