Denna studie undersöker barns trovÀrdighetsarbete i institutionell intervjuinteraktion med grund i en problematisering av synen pÄ barn som mindre trovÀrdiga. Studien syftar till att bidra med kunskap om hur barn orienterar sig mot trovÀrdighet samt om hur trovÀrdighet hanteras i social interaktion. Materialet bestÄr av utdrag ur Ätta risk- och skyddsbedömningsintervjuer med barn i Äldrarna 5-8 Är och 9-12 Är. Studien anvÀnder diskurspsykologi och samtalsanalys som teoretisk grund och samtalsanalys som metodologisk ansats. Undersökningen visar att barn orienterar sig mot trovÀrdighet genom tre typer av trovÀrdighetsarbete.

Syftet med denna studie har varit att fa? kunskap om vilka a?tga?rder som kan vidtas i en implementeringsprocess och lyfta fram vad som sto?djer eller hindrar att projektresultat implementeras i ordinarie verksamhet. Vi valde att formulera tre fra?gesta?llningar; Vilka a?tga?rder kan vidtas i en implementeringsprocess? Vilka faktorer sto?djer implementering? Vilka faktorer hindrar implementering? Studien har genomfo?rts pa? en kommunal arbetsrehabiliterande verksamhet som genomfo?rt ett trea?rigt ESF-projekt. Studien har genomfo?rts med hja?lp av en metodkombination besta?ende av semistrukturerade intervjuer, en deltagande observation samt dokument fra?n verksamheten och projektet.

Gröna partier har sedan sitt intĂ„g pĂ„ den parlamentariska arenan i början av 1980-talet pĂ„ flera hĂ„ll skapat sig stora politiska framgĂ„ngar och har i en del lĂ€nder i Europa Ă€ven tagit plats i regeringsbildningar (MĂŒller- Rommel, 2002:1). Flera studier av det parlamentariska deltagandets effekter pĂ„ gröna partier har gjorts. Dessa har visat att de gröna pĂ„ mĂ„nga hĂ„ll har fĂ„tt förĂ€ndra sin partipolitiska organisation för att bĂ€ttre kunna verka i den institutionella miljö av vilken de har blivit en del (Burchell, 2001:130). EmellanĂ„t har de gröna ocksĂ„ fĂ„tt ge med sig i nĂ„gra av sina viktigaste kĂ€rnfrĂ„gor, exempelvis rörande avskaffande av kĂ€rnkraften och inblandningen i militĂ€ra konflikter (RĂŒdig, 2002:27-28). Uppsatsen syftar till att undersöka det politiska deltagandets effekter pĂ„ den ideologiska plattformen hos gröna partier.

Denna studie undersöker barns trovÀrdighetsarbete i institutionell intervjuinteraktion med grund i en problematisering av synen pÄ barn som mindre trovÀrdiga. Studien syftar till att bidra med kunskap om hur barn orienterar sig mot trovÀrdighet samt om hur trovÀrdighet hanteras i social interaktion. Materialet bestÄr av utdrag ur Ätta risk- och skyddsbedömningsintervjuer med barn i Äldrarna 5-8 Är och 9-12 Är. Studien anvÀnder diskurspsykologi och samtalsanalys som teoretisk grund och samtalsanalys som metodologisk ansats. Undersökningen visar att barn orienterar sig mot trovÀrdighet genom tre typer av trovÀrdighetsarbete.

SyfteSyftet med denna studie Ă€r att förklara hur auktoriserade revisorer upplever att de senaste förĂ€ndringarna inom revisionsbranschen pĂ„verkat samhĂ€llsnyttan av revision.Metod En kvantitativ undersökning genomfördes via en elektronisk enkĂ€t som skickades ut till svenska auktoriserade revisorer, varpĂ„ en statistisk analys av 130 svar var möjlig.Resultat Resultatet visade att medlemmarna av den svenska revisorsprofessionen Ă€r enade. Revisorer identifierar sig bĂ„de professionellt och organisatoriskt. Svenska revisorer upplever att rĂ„dgivning Ă€r positivt för samhĂ€llsnyttan, de upplever Ă€ven att ISA har en positiv inverkan pĂ„ samhĂ€llsnyttan. Äldre revisorer Ă€r dock negativa till internationella regelverk. En stark revisorsidentitet visade sig vara avgörande för uppfattningen om förĂ€ndring ökar eller minskar samhĂ€llsnyttan.Praktiskt bidrag och sociala aspekter Studien har visat att professionell identitet och organisatorisk identitet kan mĂ€tas som ett samlat begrepp, kallat revisorsidentitet.

Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och analysera vÀlkÀnda strategimodellers applikationsförmÄga för de specifika förutsÀttningar som tjÀnsteföretag inom storhushÄll verkar inom. Metoden som vi valt Àr kvalitativ och materialet som anvÀnds tar sin utgÄngspunkt i sekundÀrdata i form av offentliga och institutionella kÀllor frÄn kÀnda strategiforskare och branschspecialister. Uppsatsen utgÄr teorimÀssigt frÄn de tre strategiska analysmodellerna, Five Forces, SWOT och VRIO-modellen. Dessa analyseras i förhÄllande till den inriktning av storhushÄllsföretag som vi valt. Vi har i analys och slutsatser visat pÄ vissa svagheter hos Five Forces-modellen, SWOT-modellen och VRIO-modellen nÀr det gÀller dessa modellers respektive applikationsförmÄga pÄ tjÀnsteföretag inom storhushÄll.

I denna uppsats studeras placeringen av svenska filmproduktionsbolag. Eftersom majoriteten av de svenska filmproduktionsbolagen förlagt sig i Stockholm, trots att hÀlften av all svensk lÄngfilm produceras i VÀstra Götalandsregionen, studeras de olika spatiala förutsÀttningarna för filmproduktionsbolag förlagda pÄ dessa bÄda platser. Den övergripande frÄgestÀllningen rör varför majoriteten av svenska filmproduktionsbolag Àr placerade i Stockholm. Det empiriska materialet har samlats in genom intervjuer med filmproduktionsbolag, filmföretag och samproducenten Film VÀst. Baserat pÄ klusterteorier kring lokalt surr, globala pipelines och temporÀra kluster, har materialet analyserats.

Bakgrund: Antalet personer som insjuknar i demenssjukdom o?kar va?rlden o?ver. Behovet efter utbildad personal och sjuksko?terskans ansvar att kunna ge sto?d och hja?lp till demenssjukas anho?riga o?kar da?rfo?r ocksa? da? en demenssjukdom pa?verkar hela familjen.Syfte: Syftet a?r att beskriva anho?rigas upplevelser av att ha en na?ra familjemedlem med demenssjukdom.Metod: En systematisk litteraturstudie enligt Evans (2002) analysmetod har anva?nts fo?r att analysera 12 stycken kvalitativa artiklar. Nyckelfynd sammanfo?rdes och bildade tre teman och sex stycken subteman.Resultat: Resultatet pa?visar att anho?riga upplever blandade ka?nslor av att en na?ra familjemedlem fa?tt diagnosen demenssjukdom.

Sedan EMU-samarbetet pÄbörjades har ett flertal lÀnder inom unionen legat pÄ högreinflationsnivÄer Àn genomsnittet och visat tecken pÄ ekonomisk överhettning. Ett av dessalÀnder har varit Portugal, som, tillsammans med bland annat Irland, uppvisat de högstainflationssiffrorna. Denna uppsats studerar tÀnkbara orsaker till den höga inflationen iPortugal sedan EMU-intrÀdet. Vi testar för huruvida en Balassa-Samuelson-effekt finns medhjÀlp av kvartalsdata för Ären 2000?2004.

Standardiserade miljöledningssystem (MLS) har utvecklats i den privata sektorn och har nu Àven börjat anvÀndas i den offentliga. Syftet Àr att undersöka vilka konsekvenser ett standardiserat MLS medför för miljöarbetet inom kommunal förvaltning, analysera om det finnsnÄgot i den kommunala förvaltningens institutionella logik som sÀtter grÀnser för anvÀndandet av det samt ge ett omdöme över tillÀmpligheten av MLS inom kommunal förvaltning. Detta har ndersökts genom kvalitativa intervjuer. Resultatet blev att förvaltningarnas miljöarbete anses fungerar bÀttre efter att man har infört MLS. De största fördelarna MLS:et har medfört Àr tydligare struktur, högre medvetenhet, bÀttre redovisning och utÄtriktade fördelar som enklare kommunikationer mot intressenter.

I den ha?r underso?kningen har vi tittat pa? hur sociala medier har pa?verkat branschen fo?r fotografer. Idag ser vi mer och mer bilder o?verallt och internet har gjort det mo?jligt att synas fo?r alla, oavsett budget. Da?rfo?r ville vi se hur det har pa?verkat fotografer, eftersom ?alla a?r fotografer? pa? internet idag.

I den hÀr uppsatsen analyserar jag tilltal och artighetsstrategier i tolv lÀkare-patientsamtal frÄn Sverige och Svenskfinland. Jag utgÄr frÄn Brown & Levinsons politeness theory och gör en empirisk prövning av materialet utifrÄn begreppen solidaritets- och respektstrategier, direkt och indirekt stil. Syftet Àr att se vilket samband som finns mellan artighetsstrategier och tilltal, och om dessa skiljer sig mellan de olika sprÄkvarieteterna. Det finns ocksÄ en institutionell aspekt av mitt material som skiljer den frÄn tidigare jÀmförande studier mellan sverigesvenska och finlandssvenska tilltal och artighetsstrategier. Materialet visar att varieteterna har en jÀmn fördelning av samtal som Àr huvudsakligen direkta eller huvudsakligen indirekta, men dÀremot att de finlandssvenska samtalen prÀglas av en högre grad av indirekthet Àn vad de sverigesvenska gör.

Open access has played a significant part in the development of scholarlycommunication. Today, several research funding agencies around the worldrequires that the results of the research it supports must be published openaccess where the underlying idea is that publicly funded research should befree and available to all users. The purpose of this thesis is to discuss the issueof open access publishing from the perspective of researchers in the field ofodontology, focused on their attitudes, behaviors and publishing experienceswith open access. Through a qualitative interview study with fiveodontological researchers, the results have been compared to previous studieson researchers' attitudes and experiences with open access. The results showthat both knowledge and experience with open access publishing is fairly lowamong the participating scientists.

Syfte:Syftet med uppsatsen Àr att undersöka och kartlÀgga varför och pÄ vilket sÀtt IAS 39 anses vara en komplicerad standard. Vi vill Àven undersöka bakomliggande orsaker till problematiken kring utformandet av generella principer för redovisning av finansiella instrument. Metod:Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ forskningsmetod i kombination med en induktiv ansats. Strauss och Corbins resonemang om den grundade teorin har genomsyrat arbetet. FrÄgestÀllningar hÀrledda utifrÄn den offentliga debatten har behandlats genom semi-strukturerade intervjuer.

SvÄrigheter att kombinera arbete och barn ses som en av de frÀmsta anledningarna till den lÄga fertiliteten i Sydeuropa. I Skandinavien med vÀlfÀrdsinstitutioner som ger stöd för förÀldrar att kunna kombinera arbete och familjeliv Àr fertiliteten desto högre. Studier pÄ individnivÄ har visat samband mellan individers arbetsvillkor och resurser och deras möjligheter att skaffa barn, dÀremot efterfrÄgas fler studier som jÀmför detta samband mellan olika lÀnder med olika institutionellt stöd. I denna studie ligger fokus pÄ sambandet mellan arbetsvillkor och individuella resurser och barnafödandet i Sverige och Spanien, tvÄ lÀnder med olika institutionellt stöd för familjebildning, och huruvida dessa samband skiljer sig mellan lÀnderna. Genom att tillÀmpa Amatya Sen?s capability-perspektiv fördjupas förstÄelsen för hur den institutionella kontexten tillsammans med individuella livssituationen formar mÀnniskors olika möjligheter att skaffa barn.