VÄr uppsats diskuterar hur skolan och föreningar bidrar med en demokratisk fostran av barn och ungdomar. Vi driver tesen att föreningar kan komplettera skolan i att förmedla demokratiska ideal. Med demokratiska ideal menar vi vÀrnandet om alla mÀnniskors lika vÀrde och förmÄgan att samarbeta med andra i en demokratisk anda. Vi har utgÄtt frÄn Dahl's institutionella demokratikriterier, den deliberativa demokratiskolan och det sociala kapitalet.Vi har anvÀnt oss av tidigare empirisk forskning kring hur skolan respektive föreningar förvaltar den teori vi utgÄtt frÄn. Vi har sedan jÀmfört resultaten för att se vari olikheterna ligger och om föreningar kompletterar skolan.Resultatet vi fÄtt fram Àr en verifiering av vÄr hypotes.

Aanderaa-Karp-Rosenberg f?rmodan ?r en f?rmodan ang?ende hur vissa egenskaper hos booleska funktioner relaterar till undflyende. ?ven om f?rmodan inte bevisats ?n har man lyckats visa att f?rmodan ?r sann om man antar vissa ytterligare krav p? funktionen. Denna uppsats kommer presentera den relevanta teorin kring f?rmodan samt simplicialtopologi som ett tillv?gag?ngss?tt att angripa problemet. F?rkunskaperna arbetet antar av l?saren ?r de som man l?r sig under de f?rsta tre ?ren p? matematikprogrammet.

Moralisk stress Àr nÄgot sjuksköterskor och undersköterskor kÀmpar med varje dag pÄ sin arbetsplats. Moralisk stress definieras som negativa stressyndrom, vilka uppkommer nÀr en person inte kan utföra den handling han eller hon anser be-hövs, pga institutionella förutsÀttningar. Syftet med studien var att utforska i vil-ken grad sjuksköterskor och undersköterskor upplever moralisk stress pÄ sin ar-betsplats. Metod för datainsamlingen var enkÀtundersökning som utfördes pÄ tvÄ avdelningar pÄ ett sjukhus i södra Sverige och resultatet presenterades med de-skriptiv statistik. Resultatet visar att bÄde sjusköterskor och undersköterskor upp-lever moralisk stress.

Denna uppsats syftar till att försöka reda ut om det frÄn nÄgra pedagogers sida finns enavsikt med att visa spelfilm i skolan för sina elever och om deras elever uppfattar dennatÀnkta avsikt. Uppsatsen Àr i mÄngt och mycket teoriprövande. De teorier vi anvÀnder ossav Àr fenomenografin som ger oss en grund att stÄ pÄ ifrÄga om erfarande, variationsteorinsmetodologiska tillvÀgagÄngsÀtt fungerar som en modell för genomförandet av undersökningen och verksamhetsteorin lÀr oss hur institutionella traditioner och koder kan pÄverka sÀttet individer erfar ett fenomen. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod och med hjÀlp av djupintervjuer har vi intervjuat lÀrare och elever. Resultaten i vÄr uppsats pekar pÄatt det fanns en avsikt med att visa spelfilm för eleverna.

Denna uppsats behandlar fra?gor sa?som vad som ka?nnetecknar la?rande av folkmusik i en institutionell och en icke-institutionell miljo? samt vad som ha?nder na?r folkmusik tra?der in i musikutbildningar. Vad a?r det som pa?verkar la?tfo?rmedlingen i de olika miljo?erna? Underso?kningen har sin utga?ngspunkt i observationer och intervjuer med representanter fra?n en institutionell respektive icke-institutionell miljo? da?r vi har fo?rso?kt att ta reda pa? upplevelser av miljo?n, sta?mning, roller och prestationer.Slutsatsen av underso?kningen a?r att de tva? fo?rmedlingssituationerna a?r mycket lika men att intentionerna skiljer sig. I den institutionella miljo?n a?r utga?ngspunkten att la?ra sig att spela och det finns en nyttoaspekt i la?randet av la?tar da?r syftet a?r att pa? la?ng sikt utvecklas inom folkmusik i stort.

Denna uppsats studerar liveness i nyhetsintervjuer mellan nyhetsankare och korrespondenter i direktsĂ€ndning i SVT:s kvĂ€llssĂ€ndningar av Aktuellt och Rapport. I uppsatsen studeras frĂ€mst hur liveness frammanas i dessa intervjuer och om frammaningen pĂ„verkas av vilket kön och/eller intervjuroll intervjudeltagarna har. Uppsatsen anvĂ€nder sig av samtalsanalys som metod och utgĂ„r ifrĂ„n ett antal centrala begrepp som angriper materialet pĂ„ tre olika nivĂ„er, strukturell-, handlingssekvens- och detaljnivĂ„. Teorier som finns med som utgĂ„ngspunkt berör institutionella kontra vardagliga samtal, live two-way affiliated interviews, liveness samt autentiska samtal. Även samtalsanalys som teori samt begrepp som hör dit Ă€r centrala.

Eftersom mÄnga lagrum Àr tvetydiga leder det till att revisorerna tvingas till subjektiva tolkningar. Syftet med denna uppsats var att utifrÄn den institutionella teorin belysa hur revisorer agerar nÀr de tar beslut om tvetydiga lagrum. För att besvara vÄrat syfte har vi intervjuat fyra revisorer pÄ tvÄ företag. Slutligen jÀmförde vi dessa resultat mot varandra för att se vilka likheter och skillnader som fanns mellan revisorerna. Vi kom fram till att revisorerna alltid utgÄr frÄn de lagar och regler som finns.

Forskare och medier larmar om att allt fler m?nniskor drabbas av kunskapsresistens, vilket inneb?r att ha en ovilja att ta till sig etablerad kunskap. Detta ben?mns som ett hot mot det demokratiska samh?llet och det g?r att se hur fenomenet igenk?nns bland kontroversiella fr?gor. I ljuset av detta har jag gjort en kvalitativ intervjustudie f?r att ta reda p? hur unga m?n bekr?ftar sin kunskap med avseende p? tre omtvistade fr?gor som har en plats inom samh?llskunskapsundervisningen; klimatf?r?ndringarna, vaccin och migration.

Syftet med studien Àr att öka förstÄelsen för utvecklingssamtalets olika delar i förskolan sÄ som syfte, kÀnslor under och efter genomförandet samt eventuella problem som kan uppstÄ. Genom att intervjua förskollÀrare har vi författare fÄtt ta del av deras erfarenheter kring utvecklingssamtal. DÀrför har vi författare stÀllt oss frÄgan vad utvecklingssamtal innebÀr utifrÄn förskollÀrares uppfattningar och erfarenheter. Hur tÀnker förskollÀrare kring utvecklingssamtal i förskolan? Vi författare har studerat tidigare forskning och lÄtit det ligga till grund för vÄr studie.

Denna uppsats studerar liveness i nyhetsintervjuer mellan nyhetsankare och korrespondenter i direktsĂ€ndning i SVT:s kvĂ€llssĂ€ndningar av Aktuellt och Rapport. I uppsatsen studeras frĂ€mst hur liveness frammanas i dessa intervjuer och om frammaningen pĂ„verkas av vilket kön och/eller intervjuroll intervjudeltagarna har. Uppsatsen anvĂ€nder sig av samtalsanalys som metod och utgĂ„r ifrĂ„n ett antal centrala begrepp som angriper materialet pĂ„ tre olika nivĂ„er, strukturell-, handlingssekvens- och detaljnivĂ„. Teorier som finns med som utgĂ„ngspunkt berör institutionella kontra vardagliga samtal, live two-way affiliated interviews, liveness samt autentiska samtal. Även samtalsanalys som teori samt begrepp som hör dit Ă€r centrala.

Denna uppsats studerar liveness i nyhetsintervjuer mellan nyhetsankare och korrespondenter i direktsĂ€ndning i SVT:s kvĂ€llssĂ€ndningar av Aktuellt och Rapport. I uppsatsen studeras frĂ€mst hur liveness frammanas i dessa intervjuer och om frammaningen pĂ„verkas av vilket kön och/eller intervjuroll intervjudeltagarna har. Uppsatsen anvĂ€nder sig av samtalsanalys som metod och utgĂ„r ifrĂ„n ett antal centrala begrepp som angriper materialet pĂ„ tre olika nivĂ„er, strukturell-, handlingssekvens- och detaljnivĂ„. Teorier som finns med som utgĂ„ngspunkt berör institutionella kontra vardagliga samtal, live two-way affiliated interviews, liveness samt autentiska samtal. Även samtalsanalys som teori samt begrepp som hör dit Ă€r centrala.

Vid ett företags internationaliseringsprocess stÀlls det mot olika hinder, vilka kan vara svÄra att passera. I den hÀr studien undersöks ett svenskt smÄföretag för att besvara frÄgan om hur dessa kan nyttja sitt kontaktnÀtverk för att övervinna de barriÀrer de stÀlls mot vid en geografisk expansion utomlands. Studien avser ocksÄ beskriva hur de relevanta relationerna ser ut och vad de medför. Som teoretisk referensram anvÀnds ARA-modellen och modellen för political embededness. En fallstudie av företaget görs, vilken visar att företaget har ett etablerat kontaktnÀtverk sÄvÀl politiskt och affÀrsmÀssigt.

Vid ett företags internationaliseringsprocess stÀlls det mot olika hinder, vilka kan vara svÄra att passera. I den hÀr studien undersöks ett svenskt smÄföretag för att besvara frÄgan om hur dessa kan nyttja sitt kontaktnÀtverk för att övervinna de barriÀrer de stÀlls mot vid en geografisk expansion utomlands. Studien avser ocksÄ beskriva hur de relevanta relationerna ser ut och vad de medför. Som teoretisk referensram anvÀnds ARA-modellen och modellen för political embededness. En fallstudie av företaget görs, vilken visar att företaget har ett etablerat kontaktnÀtverk sÄvÀl politiskt och affÀrsmÀssigt.

[Abstract: This study examines the observed difference between Swedish and foreign owners when it comes to nominating committee participation. The background to the study is that foreign owners seem to participate in Swedish nominating committees to a lesser extent than their Swedish counterparts. The focus is on institutional owners and the companies studied are all listed companies who follow the Swedish code of corporate governance. Particular attention is paid to perceived differences in behavior that can be explained using the common corporate governance related theories of Exit, Voice and Loyalty as well as Agency Theory. These explanations are chiefly related to differences in attitudes regarding insider information, different knowledge levels regarding the purpose and workings of nominating committees of the Swedish kind as well as differences due to home market biases.].

Bakgrund: Br?stcancer ?r den vanligaste cancerformen bland kvinnor, b?de i Sverige och globalt. Behandling kan ofta inneb?ra mastektomi d?r ett eller b?da br?sten kirurgiskt avl?gsnas. Syfte: Syftet med denna litteratur?versikt ?r att belysa kvinnors upplevelser av sin sj?lvbild efter genomg?ngen mastektomi till f?ljd av br?stcancer.