Sök:

Sökresultat:

1007 Uppsatser om Fristćende gymnasieskolor - Sida 8 av 68

AnvÀnds elevers förkunskaper i undervisningen? ? En enkÀtstudie av nÄgra avgÄngsklasser vid tvÄ gymnasieskolor

Blomqvist, Kristina (2007): AnvÀnds elevers förkunskaper i undervisningen? ? En enkÀtstudie av nÄgra avgÄngsklasser vid tvÄ gymnasieskolor.Examensarbete i didaktik. LÀrarprogrammet. Institutionen för Pedagogik, didaktik och psykologi. Högskolan i GÀvle.

Studie- och yrkesvÀgledning pÄ fristÄende gymnasieskolor ur ett elevperspektiv

De senaste Ärens snabba framvÀxt av fristÄende skolor i Malmö har skapat intresse för oss att vilja förlÀgga vÄr forskning dÀr. Genom vÄr utbildning till studie- och yrkesvÀgledare föll det sig naturligt att undersöka studie- och yrkesvÀgledningens vikt för elever pÄ fristÄende skolor. VÄrt syfte med examensarbetet var att fÄ en inblick i tidigare erfarenheter av studie- och yrkesvÀgledning hos elever pÄ fristÄende gymnasium. VÄr intention var Àven att undersöka elevers tankar om studie- och yrkesvÀgledning i deras nuvarande situation. Vi valde att anvÀnda oss av en kvantitativ metod i form av enkÀter för att nÄ sÄ mÄnga som möjligt.

SkönlitterÀrt urval i Sveriges gymnasieskolor - karaktÀristika, motiveringar och yttre styrande faktorer

Åtskilliga gĂ„nger har skolans litteraturundervisning varit föremĂ„l för diskussioner som hand-lat om det litterĂ€ra urval som görs i svenskundervisningen och debatter om kanon har förts. Föreliggande studie syftar till att undersöka gymnasielĂ€rares urval av fristĂ„ende skönlitterĂ€ra verk, som lĂ€ses i sin helhet i svenskundervisningen, samt bakomliggande motiveringar och yttre faktorer som styr lĂ€rarnas urval. Studien genomfördes som en kvantitativ enkĂ€tunder-sökning i vilken 56 gymnasielĂ€rare i svenska vid 24 gymnasieskolor i Sverige deltog. Resul-tatet visar att det i dagens gymnasieskola inte kan talas om en kanon av fristĂ„ende skönlitte-rĂ€ra verk i nĂ„gon traditionell mening, men vĂ€l om en tradition dominerad av August Strind-berg, samt av manliga och vĂ€sterlĂ€ndska författarskap. Dock kan det idag Ă€ven talas om en utveckling som gör att författare som Jan Guillou och Jonas Gardell fĂ„r ett vĂ€sentligt utrym-me i undervisningen och att urvalet domineras av 1900-talslitteratur och har en stark internationell prĂ€gel.

BRISTANDE BED?MNINGAR I V?RDNADSTVISTER En kvantitativ och kvalitativ studie om hur tingsr?tten f?rh?ller sig till uppgifter om fysiskt v?ld i v?rdnadstvister

Syftet med studien var att utifr?n ett r?ttssociologiskt perspektiv och ett klassperspektiv unders?ka hur tingsr?tten i v?rdnadstvister f?rh?ller sig till uppgifter om fysiskt v?ld inom familjen vid bed?mningen om v?rdnad. Empirin bestod av 39 domar fr?n samtliga tingsr?tter i Stockholms l?n under en halv?rsperiod i vilka 49 f?r?ldrar uttalat sig om att den andra f?r?ldern ut?vat v?ld mot n?gon i familjen. Materialet bearbetades och analyserades med en kombinerad kvantitativ och kvalitativ metod.

Undervisning i samhÀllskunskap : En studie om hur lÀrare i samhÀllskunskap pÄ gymnasiet undervisar

Denna uppsats behandlar hur olika lÀrare pÄ gymnasiet undervisar i Àmnet samhÀllskunskap. I undersökningen har en komparativ intervjustudie genomförts med lÀrare pÄ kommunala gymnasieskolor, gymnasiefriskolor och kommunala gymnasiefriskolor. UtifrÄn dessa lÀrarintervjuer studeras sÄvÀl likheter som variationer i olika undervisningssÀtt och pedagogiskt synsÀtt och hur de lÀgger upp sin undervisning i Àmnet samhÀllskunskap. Har ocksÄ tolkat de olika synsÀtt och arbetssÀtt som framkommer i intervjuerna med hÀnvisning till relevanta bakomliggande sammanhang, framförallt de olika skolformernas betydelse. LÀrarnas könstillhörighet beaktas Àven i analysen.

Lika lo?n fo?r lika arbete? : En studie av argumentationen kring folkskolla?rarnas lo?nedebatt i Svensk La?raretidning a?r 1906

Denna uppsats behandlar argumentationen kring folkskolla?rarnas lo?nedebatt som presenteras i Svenska la?raretidning a?r 1906. Fokus ligger pa? argumentationen kring lo?nefo?rslaget som tidningen presenterar, vilka argument som anva?nds och vilka delar tidningen tar upp. Detta har gjorts genom en argumentationsanalys utga?ende fra?n Toulmins (1958) argumentationsmodell.

F?R?LDRARS UPPLEVELSER AV ATT HA ETT BARN MED CANCERSJUKDOM

Bakgrund: Idag drabbas cirka 300 000 barn i v?rlden av cancer varje ?r. Barncancer kr?ver l?nga behandlingar vilket leder till att barnet spenderar mycket tid i h?lso- och sjukv?rden. F?r?ldrars delaktighet i barnets v?rd ?r central och ?r n?dv?ndig f?r barnets v?lm?ende, d?rmed kr?vs deras n?rvaro n?r barnet behandlas p? sjukhus. Att vara f?r?lder till ett barn med cancersjukdom leder till stora f?r?ndringar och utmaningar.

Cirkushallen Alby : Paralella historier

Projektet utgÄr frÄn tvÄ böcker; Momo-eller kampen om tiden av Michael Ende och OjÀmlikhetens nya geografi av David Harvey. De tvÄ böckerna har varit motorer för hur en ny cirkushall i Alby för Cirkör utformats. Rummen som Momo rör sig genom i berÀttelsen har fÄtt stÄ som förebilder för det givna programmets rum, Harveys bok har sedan bredatt projektet i en mer teoretisk riktning; det Àr mer Àn bara den fysiska byggnaden som avgör hur vi förstÄr byggnaden..

SkiljemÀns (o)partiskhet : SÀrskilt om relationen mellan skiljeman och partsombud

En av de mest framsta?ende fo?rdelarna med skiljefo?rfarande som tvistlo?sningsmetod a?r att parterna har mo?jlighet att utse skiljema?n som de ka?nner fo?rtroende fo?r och som har sa?r- skild kompetens fo?r tvistens avgo?rande. Enligt 8 § lagen (1999:116) om skiljefo?rfarande (LSF) ska en skiljeman vara opartisk, och om det finns omsta?ndigheter som rubbar fo?rtro- endet fo?r skiljemannens opartiskhet ska denne skiljas fra?n sitt uppdrag. Om en skiljeman a?r partisk kan a?ven skiljedomen klandras och uppha?vas.Denna uppsats syftar till att utreda skiljema?ns (o)partiskhet enligt 8 § LSF samt att fo?rso?ka faststa?lla ga?llande ra?tt fo?r partiskhet i relationen mellan skiljeman och partsombud.Relationen mellan skiljeman och partsombud a?r inte reglerad i LSF men i ra?ttspraxis finns va?gledning fo?r vilka omsta?ndigheter som kan vara av fo?rtroenderubbande karakta?r.

Patienters och n?rst?endes perspektiv p? Ej HLR-beslut : Litteratur?versikt

Introduktion: Vid hj?rtstopp upph?r kroppens cirkulation. Omedelbara insatser med hj?rt- och lungr?ddning (HLR) ?r avg?rande f?r ?verlevnad och god prognos. Varje ?r drabbas cirka 13 000 personer i Sverige av hj?rtstopp.

Samuel Muntlin Group : att förverkliga en dröm

"LÄtskrivande" handlar om mitt arbete som gick ut pÄ att fo?rso?ka hitta mitt egna musikaliska uttryck och att utveckla mitt la?tskrivande samt mig som artist. Detta skulle sedan komma att resultera i konsert besta?ende till allra sto?rsta del av eget material. Genom a?ren har jag breddat mig mycket musikaliskt men inte riktigt fokuserat pa? att helhja?rtat ga? in i vad jag som artist och la?tskrivare vill fo?rmedla och uttrycka.

SÄ blir du lönsam, lille vÀn! ? FramgÄng och identitet speglat genom gymnasieskolors reklammaterial i Malmö stad

Föreliggande arbete diskuterar hur gymnasieskolor konsturerar bilder av sig sjÀlva och sina elever i sin marknadsföring inför gymnasievalet. Marknadsföringsbroschyrer frÄn tre fristÄende och tvÄ kommunala gymnasieskolor i Malmö stad har undersökts. Fokus ligger frÀmst pÄ hur broschyrerna konstruerar bilder av en framgÄngsrik skola och en framgÄngsrik elev. En utgÄngspunkt i analysen Àr att gymnasievalet i allt högre utstrÀckning kommit att bli ett livsstilsval. DÀrför undersöks vilka identiteter och livsstilar skolorna tillskriver sina elever och idealiserar genom att sammankoppla dem med framgÄng.

Brev till blomsterkungen och hans son UtgÄva och översÀttning med kommentarer av brev frÄn Linnés ende amerikanske lÀrjunge Adam Kuhn

Edition and translation from Latin to Swedish of letters to Carl Linnaeus and his son by the only American disciple of Linnaeus, Adam Kuhn..

Osynlig, utpekad eller integrerad

Examensarbetets utgÄngspunkt var en bakgrundsbild över omrÄdet sexuell lÀggning och den svenska gymnasieskolan med fokus pÄ problemomrÄden. Denna bild relaterades sedan till diskurser i nio likabehandlingsplaner frÄn gymnasieskolor i Malmö i syfte att belysa och diskutera beröringspunkter samt potentiell problematik i diskurserna. Vi inspirerades av den kritiska diskursanalysen i det analysverktyg vi anvÀnde för att synliggöra och tolka diskurser i likabehandlingsplanerna. Avsikten var inte att kritisera enskilda skolor utan att uppnÄ en diskussion runt allmÀn problematik vilken skulle kunna finnas pÄ fler gymnasieskolor.TvÄ problemomrÄden utkristalliserade sig i bakgrundsteckningen: Osynliggörande samt utpekande. Dessa problemomrÄden gick att se dels pÄ den strukturella nivÄn vilken fokuserar pÄ skolan som vÀrdebÀrande institution och dels pÄ den individuella nivÄn vilken fokuserar pÄ konkreta situationer inom denna kontext.

MÀssdöd? : En studie om Skandinaviens ledande turistmÀssor och deras utveckling

Problem: Enligt statistik fo?rlorar turistma?ssor i antalet utsta?llare och beso?kare, de blir o?verlag mindre varje a?r. Vi bo?rjade med att se detta problem hos TUR-ma?ssan i Go?teborg och genom denna studie valde vi att ja?mfo?ra med andra liknande turistma?ssor fo?r att se om detta var ett problem som idag pra?glade Skandinaviska ma?ssor. Eftersom ma?ssor bidrar till turism pa? den platsen den genomfo?rs och turistma?ssor bidrar till o?kad turism o?verlag blir detta ett mer omfattande problem a?n enbart fo?r arrango?rerna bakom ma?ssan.

<- FöregÄende sida 8 NÀsta sida ->