Syftet med detta examensarbete var att utifrån gymnasieskolans reformering av programstrukturen studera studie- och yrkesvägledarens roll vid gymnasieelevers omval. Vi har gjort en kvalitativ studie och har i denna intervjuat sju vägledare på gymnasieskolor i en medelstor stad i Skåne. Studiens huvudsakliga resultat är att det efter den femtonde september (brytdatum för omval) inte finns några specifika riktlinjer från varken styrdokument, rektor eller vägledaren själv för hur vägledaren ska hantera omvalen, något som utgör ett stort problem för vägledarna. Studien har i analysen även lyckats urskilja fem olika roller vägledarna antar; rollen som specifik grindvakt, rollen som generell grindvakt, rollen som informatör, rollen som medlare och rollen som elevens representant. Studien har också kommit fram till att den nya gymnasiereformen inte är kompatibel med de Allmänna råden för studievägledning. Nyckelord: Omval, grindvakt, vägledare, roll, riktlinjer.

Casemetodiken är en relativt ny pedagogisk metod i Sverige. Metoden bygger på att de studerande får träna sig i att analysera komplexa situationer, argumentera sakligt, leva sig in i andras sätt att uppleva samt att tolerera alternativa sätt att tolka en situation och agera i den. Idag används metoden främst inom högre utbildningar, men är metoden även användbar inom sjuksköterskeutbildningen och Omvårdnadsprogrammet på gymansieskolan? Syftet med arbetet var att via litteraturgenomgång studera Casemetoden och genom en empirisk undersökning i form av enkät, undersöka i vilken utsträckning metoden används inom de båda vårdutbildningarna. Enkäten skickades till 7 universitet/högskolor med sjuksköterskeutbildning och 19 gymnasieskolor med Omvårdnadsprogram.

Arbetets syfte har varit att klargo?ra hur Nybro Energi ABs miljo?dator utfo?r sina bera?kningar och om bera?kningssa?ttet den anva?nder a?r korrekt.Genom att ha kritiskt analyserat hur miljo?datorns bera?kningar a?r strukturerade genomfo?rde vi kontrollbera?kningar och kunde med hja?lp av DU-teknik skapa en laborationsmall fo?r ja?mfo?relsebera?kningar och o?vriga tester.I resultatet finns en ja?mfo?relse mellan laborationsmallens och miljo?datorns utra?knade pannverkningsgrad vid olika tidpunkter. Ha?r framga?r a?ven miljo?datorns formelstruktur och hur vardera formel ha?nger samman.Ur resultatet kan slutsatsen faststa?llas att miljo?datorn utfo?r korrekta bera?kningar eftersom pannverkningsgraderna sta?mde o?verens. Eventuella felka?llor sa? som ma?tfel gjorde dock att ett sa?krare resultat hade uppna?tts om en mer grundlig och genomga?ende underso?kning gjorts, da?r alla givare och enheter som fo?rser miljo?datorn med information kontrollerats.Avslutningsvis ges na?gra fo?rba?ttringsfo?rslag som Nybro Energi AB kan go?ra fo?r att sa?kersta?lla att miljo?datorn utfo?r noggrannare och mer verklighetstrogna bera?kningar. .

Syftet med detta examensarbete a?r att fa? insikt i hur la?rarens ickeverbala kommunikation och actio pa?verkar elevers motivation. Utifra?n en etnografisk arbetsmetod observerades en svenskla?rare pa? en gymnasieskola under fyra lektionstimmar fo?r att underso?ka hur la?raren kommunicerade med sina elever ickeverbalt. Parallellt med observationerna intervjuades ba?de la?raren och eleverna som deltog i underso?kningen.

Syfte: Syftet med studien var att kartlägga och analysera åtgärder med hjälp av diskursanalys i åtgärdsprogram skrivna i gymnasieskolan. Studien handlade dels om att beskriva hur åt-gärderna är formulerade, dels om att diskutera vilka följder åtgärderna kan få för elevens lärande och huruvida de leder till inkludering av en elev i behov av särskilt stöd, samt vilka specialpedagogiska perspektiv man kan se i åtgärderna. Teori: Som teoretisk kunskapsansats användes det sociokulturella perspektivet på lärande. I detta perspektiv är lärande något som uppstår i samspel mellan individen och kollektivet. Språket blir betydelsefullt eftersom det är genom detta man kommunicerar med sin omgivning och det är individens viktigaste instrument för att förstå och interagera med sin omvärld.

Det har blivit allt viktigare fo?r fo?retag att arbeta med CSR, Corporate Social Responsibility, och da?rmed ta ansvar fo?r sin pa?verkan pa? samha?llet. Ma?nga fo?retag har dock inte kunskapen eller erfarenheten att arbeta strategiskt med dessa fra?gor utan a?gnar sig mer a?t va?lgo?renhets- arbete. Denna uppsats a?mnar ge nya perspektiv pa? hur fo?retag kan a?gna sig a?t CSR, genom att studera arbetet i Swedbank.

Alltfler fo?retag drabbas av kriser som kan ha?rledas till ett oetiskt fo?rfarande. Da?rmed blir det intressant att underso?ka kopplingen mellan Corporate Social Responsibility (CSR) och kriskommunikation. Syftet med uppsatsen a?r att underso?ka hur ett fallfo?retag har kommunicerat vid en kris relaterad till CSR.

Denna uppsats handlar om fenomenet att införa ett medieanalytiskt förhållningssätt inom gymnasieskolans bildundervisning. Studien har bestått av tre sammanhängande delmoment:1. Kvalitativa intervjuer har utförts med fem bildlärare, 2. Medieanalytiska lektionsprototyper har utprövats i tre klasser på Estetiska programmet vid tre separata gymnasieskolor, 3. Utvärderingar av de tre lektionsprototyperna har utförts med studiens lärare.Resultatet av studien påvisar variationer i bildlärares syn och tillvägagångssätt på arbete kring medieanalys i bildundervisningen.

Syftet med den här magisteruppsatsen är att få en bild av hur skolledare och lärare ser på kommunikationsformen medarbetarsamtalet, kopplat till skolutveckling, i den svenska gymnasieskolan. Uppsatsen följer en fenomenologisk forskningsansats, i vilken en etnografisk modell med åtta kvalitativa intervjuer av tre skolledare och fem lärare på två gymnasieskolor setts som en fallstudie. Materialet har analyserats med hjälp av en narrativ metod och kritisk diskursanalys (CDA) och resultatet visar att skolledare och lärare talar om skolutveckling på disparata sätt i medarbetarsamtalet men också att förberedelser och feedback på medarbetarsamtalet skiljer sig åt och upplevelsen av medarbetarsamtalet är därför att det inte påverkar skolutvecklingen på de två gymnasieskolorna..

Följande rapport behandlar intervjuer av åtta svensklärares idéer om vad de känner sig måste ta hänsyn till i sina val av skönlitterära inslag i svenskämnet på gymnasieskolor i Stockholms norra kranskommuner. Undersökningen anlägger ett sociologiskt perspektiv på de praktiserade urvalstekniker som framförs och diskuterar intervjupersonernas upplevelser med utgångspunkt i Pierre Bourdieus teorier om kapital, habitus och fält. Resultatet av intervjuerna visar att pedagogernas litterära kanon genomgående utgår ifrån vem eleven är, vilket syfte undervisningen har, lärarens tidigare erfarenheter liksom dennes förväntningar på elevens tillgodogöranden av undervisningen. I efterord diskuteras eventuella konsekvenser av sådana strukturer och studien avslutas med förslag på vidare forskning. .

Elevhälsa innebär främjande av elevers hälsa, lärande och utveckling. På skolor i Sverige ska tillgång finnas till kurator, skolsköterska, skolläkare, skolpsykolog och personal med specialpedagogisk kompetens. Lite forskning kring elevhälsoarbetet sett ur elevhälsopersonalens synvinkel har gjorts i Sverige. Syftet med undersökningen var att studera hur elevhälsopersonal upplever stödverksamheten samt vilka mål de har med stödverksamheten. Deltagarna valdes målinriktat och bestod av sju kvinnor inom elevhälsoteam på gymnasieskolor i en kommun i Mellansverige.

Syftet med detta examensarbete är att göra en formativ utvärdering av ett pågående inkluderingsprojekt utifrån ett mångfaldsperspektiv för att belysa svårigheterna med praktiskt inkluderingsarbete. Utgångspunkten är frågeställningar om i vilka sammanhang eleverna är delaktiga, vilka styrkor respektive problem det finns med projektet samt hur lärare ser på projektets förlängning ?en skola för alla?. Som undersökningsmetod har en kvalitativ halvstrukturerad forskningsintervjumetod använts. Sex lärare verksamma vid tre olika gymnasieskolor i Mellansverige har intervjuats.

Syftet med det här arbetet är att undersöka om lärare på gymnasiet använder och integrerar digitala verktyg i matematikundervisningen, samt hur de beskriver de digitala verktygen som stöd att utveckla de matematiska förmågorna. För att få svar på mina frågor har jag gjort en enkätundersökning på fyra kommunala gymnasieskolor i min hemkommun. Mina resultat visar att lärarna använder digitala redskap i arbete med matematik i ganska stor utsträckning men eleverna gör inte det. Lärarna anser att eleverna lär sig bättre och att digitala verktygen bidrar till att utveckla de matematiska förmågorna till ganska stor del men det finns fortfarande en del lärare som inte är lika positiva till det. Förutom att digitala verktygen ses som en tillgång för att kunna utveckla undervisningen kan de också skapa problem i form av teknikkrångel och distraktion för eleverna, enligt lärarna.

Det huvudsakliga syftet med denna uppsats a?r att belysa pa?ga?ende fo?rhandlingar om feminism och sexualitet i det samtida medielandskapet, med avstamp i Beyonce?s senaste produktioner samt den omga?rdande debatt som dessa genererat. Fo?r att genomfo?ra detta har jag, genom en diskursanalys, la?st sex stycken utvalda la?ttexter samt videor fra?n Beyonce?s sja?lvbetitlade skiva (2013) utifra?n ett antal feministiska teorier. Fokus ligger pa? de olika feministiska diskursernas tolkning utav kropp, sexualitet, struktur, agens och etnicitet i dessa verk.Resultatet av uppsatsen visar att de olika feministiska diskurserna har, ba?de historiskt och samtida, olika uppfattning om hur en kvinna fa?r vara sexuell i dagens medielandskap.

Syftet med denna kvalitativa studie är att ta reda på hur transitionen mellan grundskolan och gymnasiet organiseras och utformas för elever i behov av särskilt stöd. Vi har valt att intervjua två rektorer på gymnasieskolor samt en rektor på en grundskola med årskurs 9 elever. Metoden är en kvalitativ forskningsintervju vars huvudsyfte är att fånga fenomenet transition ur skolledares perspektiv. Anledningen till fokus på skolledare är att det ytterst är skolledarna som är ansvariga för organisering och utformning av transitionsprocessen för elever i behov av särskilt stöd. Resultatet av vår studie visar att det till stor del är enskilda skolornas normer och traditioner som påverkar transitionernas kvalité för elever i behov av särskilt stöd. Organisering och utformning utgår dels från vilka resurser och kompetenser skolorna har och dels från vilket specialpedagogiskt perspektiv som dominerar verksamheten..