Syftet med vår undersökning var att söka kunskap om olika faktorer som påverkade elevers möjligheter att nå kursmålen i idrott och hälsa. Vi ville med undersökningen som grund skapa diskussion kring kursmål, betygsättning och undervisning i idrott och hälsa på grundskolan.Frågeställningarna gällde:1. Vad som utmärker en skola med en hög andel godkända elever i ämnet idrott och hälsa med avseende på betygskrav, undervisningens innehåll och lärmiljö?2. Vad kännetecknar en skola där flickor i minst lika hög grad som pojkar når betyget Godkänd i idrott och hälsa?3.

Den fo?rsta triathlonta?vlingen arrangerades i Kalifornien a?r 1974 da?r 46 deltagare var med och ta?vlade. Intresset fo?r triathlon har sedan dess o?kat stadigt och allt fler triathleter tar sig an utmaningen att bema?stra de tre olika momenten simning, cykling och lo?pning i fo?ljd, utan vila. Fo?rutom att medverka i de pa?frestande ta?vlingarna a?gnar majoriteten av triathleterna flera timmar varje vecka a?t att tra?na.

Syftet med f?religgande studie var att unders?ka hur vuxna personer utan hj?rnskada skattade sin kommunikationsf?rm?ga med hj?lp av La Trobe Communication Questionnaire (LCQ) och j?mf?ra samst?mmigheten med deras n?rst?endes skattning. Studien unders?kte ocks? eventuellt samband mellan sj?lvskattning p? LCQ och utbildningsl?ngd, ?lder samt k?n. B?de tidigare insamlade och nya data analyserades i denna studie.

Bakgrund: Skiftarbete ?r vanligt inom v?rden och p?verkar sjuksk?terskors h?lsa, prestation och v?lbefinnande. Forskning visar att oregelbundna arbetstider kan bidra till s?mnbrist, stress och f?rs?mrad patients?kerhet. Syfte: Syftet med litteraturstudien ?r att belysa hur skiftarbetet p?verkar omv?rdnadens kvalitet och patients?kerhet samt vilka konsekvenser det f?r f?r v?rden.

Anva?ndbarhet kan definieras pa? en rad olika sa?tt, men en metod fo?r att beskriva anva?ndbarhet a?r att dela upp det i ytterligare mer precisa begrepp. Ett av dessa a?r la?rbarhet som enkelt fo?rklarat syftar till att ett system eller produkt ska vara la?tt fo?r dess anva?ndare att la?ra. I detta arbete har en utva?rdering av existerande riktlinjer fo?r la?rbarhet utfo?rts med syfte att underso?ka om Linja-ahos (2006) riktlinjer kan tilla?mpas i en annan doma?n a?n den doma?n de a?r utvecklade fo?r.

Mobbning har länge varit ett problem bland barn och ungdomar och framförallt inom skolans verksamheter. I och med internets snabba utveckling har mobbningen börjat tas i uttryck på en ny arena, nämligen internet. Detta kallas ofta för nätmobbning. Syftet med detta arbete är att undersöka hur fyra olika grundskolor hanterar och förebygger nätmobbning med stöd av lagar och riktlinjer. Vidare är syftet att få en förståelse för hur nätmobbning kan förebyggas genom att undersöka några faktorer som gör att fenomenet uppstår.

BAKGRUND: Lpo 94 (Utbildningsdepartementet) är fastställd av regeringen och liggertill grund för verksamheten i förskoleklassen och skolan. 1998 fastställdesförskoleklassreformen av regeringen och syftet med denna var att den pedagogiskaverksamheten som finns i förskoleklassen skulle lyftas i in i klassrummet och ge ökadmöjlighet till lek, skapande och utforskande för eleverna samt att övergången frånförskoleklass till skola skulle bli smidigare. Tidigare forskning visar att lärandemiljöer samtarbetslagens sammansättning, stabilitet och planeringsmöjligheter har betydelse för denintegrerade verksamheten. Skolverket (2001) beskriver hur förskoleklassen har tagit till sig?skolkoden? med ämnesinriktad kunskapssyn indelade i arbetspass och raster.SYFTE: Syftet med studien är att studera förskoleklassen i en integrering mellan förskolaoch skola samt olika arbetssätt, hinder och möjligheter som uppstår i samband med dennaintegrering.METOD: Vid insamling av data valdes den kvalitativa metoden med intervjun somredskap.

Studien handlar om ett klassmorfarprojekt, som syftar till att förändra elevernas förutsättning-ar att må bra och lyckas med skolarbetet. Undersökningen gjordes för att lyfta fram hur klassmorfarverksamheten i praktiken kan leda till den önskade förändringen för eleverna.Min valda metod har karaktär av aktionsforskning. Med denna ansats som grund har jag till-sammans med personer som arbetar i klassmorfarprojektet genomfört en deltagarorienterad forskning av hur klassmorfar bemöter elever och lärare respektive själv blir bemött.Resultatet visar att klassmorfar har en oklar roll genom att det inte klargjorts i vilken mån han får delta i ren undervisning. En del av de lärare som han avses stödja ser honom som en hjälp i undervisningen medan andra känner sig hotade i sin yrkesroll. Eleverna uppfattar genomgå-ende klassmorfar som en sympatisk ?hygglig prick?.

The aim of this Bachelor´s thesis is to contribute to theunderstanding of the headmaster´s view of his role when it comes to developing the school library and in particular the work of integrating the library into the teaching. The basis is three questions: What views do the headmasters express regarding the libraries´ main functions? What views do the headmasters express regarding their own importance for the school libraries´ pedagogical role? How do the headmasters regard the interaction between teachers and librarians, as to how the interaction works? To get answers to these questions we conducted semi-structured interviews with headmasters of secondary schools. As a theoretical starting point, we used our own taxonomy for headmasters. The basis of our taxonomy are from the points by the ?Svenska biblioteksföreningen? and ?Kungliga biblioteket?, which together form a description of a school library integrated in the school curricula.

Syftet med denna uppsats var att belysa hur pedagoger arbetar för att skapa ett interkulturellt klassrum. Genom att undersöka hur pedagoger vid två olika grundskolor arbetade utifrån ett interkulturellt perspektiv samt även undersöka pedagogernas uppfattningar om ett interkulturellt perspektiv, uppfylldes syftet. Det teoretiska perspektiv vi använde oss av i vår uppsats var ett interkulturellt perspektiv. Utifrån det interkulturella perspektivet undersökte vi hur pedagogerna arbetade med och uppfattade begrepp som kultur, språk, mångkultur och identitet. Metoderna som användes i uppsatsen var observation och intervju.Resultatet visade att det interkulturella klassrummet skapas främst genom att pedagogerna uppmärksammar och arbetar med elevernas språk och kulturer.

Ohälsosamma levnadsvanor bland barn och ungdomar är ett folkhälsoproblem. Ett av skolhälsovårdens uppdrag är att verka för sunda levnadsvanor hos eleverna. Syftet med studien var att undersöka skolhälsopersonalens upplevelser av att främja sunda levnadsvanor hos skolbarn i 6-10 års ålder vid kommunala grundskolor i Västerås Stad. En kvalitativ studiedesign valdes för att uppnå syftet. Datainsamlingen skedde genom sex individuella semistrukturerade intervjuer med skolhälsovårdens personal och en manifest innehållsanalys tillämpades för att analysera insamlad data.

Examensarbetets syfte är att undersöka hur skolan identifierar och hur speciallärare ser på orsaker till matematiksvårigheter, samt hur speciallärare arbetar med elever som visar på matematiksvårigheter under de senare åren. Under tredje frågeställningen ställs även frågan om vad speciallärare anser om integrerad samt segregerad undervisningsform. De kvalitativa intervjuerna genomfördes på speciallärarnas arbetsplats efter deras önskemål. Intervjuerna genomfördes med sex olika speciallärare, varav tre stycken har speciallärarexamen och tre stycken har bara lärarexamen men jobbar som speciallärare, på grundskolor i Växjö kommun, Ljungby kommun och Värnamo kommun.Undersökningen visar att identifieringen av elever som visar på matematiksvårigheter sker huvudsakligen genom diagnoser men också genom den ordinarie lärarens observationer i klassrummet. De flesta av speciallärarna anser att dåligt självförtroende är en stor bidragande orsak till elevers matematiksvårigheter, men även att elever med läs och skrivsvårigheter får svårigheter i matematik.Vidare framgår det av intervjuerna att arbetet med elever som visar på matematiksvårigheter alltid börjar med en ordentlig kartläggning av orsakerna till elevens matematiksvårigheter.

Studien syftar till att få en insyn i hur två grundskolor i västra Sverige väljer att hantera ämnet musik. För att undersöka detta har fyra kvalitativa intervjuer med en musiklärare och en rektor på vardera skola genomförts. Studien utgår från teorier som handlar om de kulturella förändringarna i skolan och hur skolan styrs politiskt. I resultatet visas lärarnas och rektorernas syn på hur musikämnet kan legitimeras; hur de tycker att ämnets status är på skolan och hur de organisatoriska och ekonomiska villkoren ser ut för ämnet. Musikämnet legitimeras bland annat utifrån dess betydande roll för hela skolans sammanhållning och att ämnet kan ha en terapeutisk funktion och stärka elevernas självkänsla.

I Egendomslo?sa historier: Om historieproduktion i de jordlo?sas ro?relse (MST) underso?ks bera?t- telser om det fo?rflutna med upphov inom den sociala ro?relsen o movimento dos trabalhadores rurais sem terra (de jordlo?sa lantarbetarnas ro?relse) i Brasilien. Uppsatsens syfte a?r att uto?ka fo?rsta?elsen fo?r hur bera?ttelser om det fo?rflutna kan anva?ndas som en samha?llsfo?ra?ndrande kraft. I uppsatsen sta?lls fra?gan om hur bera?ttelser om det fo?rflutna blir en resurs fo?r MST:s pa?ga?ende organisering och kamp.

Genom att utgå från Graham Allisons modell Organisational Behavior undersöker denna uppsats huruvida FN:s agerande vid grova brott mot mänskliga rättigheter, så som folkmord, förändrats på en tioårsperiod. Då FN inte är den ende aktör vid sådana kriser har vi valt att studera hur regionala organisationer (Organisationen för Afrikansk enhet/Afrikanska Unionen) samt enskilda stater ( USA) agerat i samma fall. Dessa undersöks utifrån Allisons modell Rational Actor. Genom att studera folkmordet i Rwanda och den humanitära krisen i Darfur ser vi hur omvärldens bemötande utvecklats. Trots att förutsättningar har förbättrats och erfarenheterna ökat kvarstår dock problematiken med att agera.