AbstraktI detta arbete underso?ks den spra?kliga fo?ra?ndring som skett i ungdomsbo?cker fra?n 1950- och 60- talet med ungdomsbo?cker fra?n 2000- och 2010-talet. Jag ja?mfo?r ungdomsbo?ckernas fo?ra?ndring med fo?ra?ndringen hos deckarbo?cker under samma period. I underso?kningen sammansta?lls ca 60 grafiska meningar ur vardera 17 bo?cker fo?rdelat pa? fyra kategorier: Fyra ungdomsbo?cker fra?n 1950-1965 samt fyra ifra?n 2000-2015.

Föreliggande studie undersökte samband mellan existentiell kris ochreligiositet i det högsekulära Sverige. De teoretiska utgångspunkternahämtades från coping- och anknytningsteori. Syftet var att undersöka omföräldrar som befann sig i en existentiell kris p.g.a. att de fått ett allvarligtsjukt barn skiljde sig från föräldrar till friska barn i variablerna gudstro,förekomst och frekvens av bön samt bönens innehåll/riktning. Dessutomundersöktes gruppskillnader i samma variabler utifrån subgrupper av ejtroende.

Forss, E & Westrin, M. Mo?tet med do?den. Hur sjuksko?terskor upplever na?r den yngre palliativa patienten tar upp samtalet om do?den ? en empirisk studie.

Sväljkapacitet kan skilja sig åt mellan olika åldrar och kön. Detta kan inverka på prestationen på så kallade vattensväljtest. Ingen uttömmande studie har gjorts angående effekt av ålder, kön och vattenmängd på sväljförmåga hos friska vuxna i Sverige. Syftet med föreliggande studie var att presentera normdata för tre olika mått på sväljförmåga: sväljtid, sväljkapacitet och antal klunkar vid 1 respektive 2 dl vatten hos friska vuxna, samt att undersöka effekter av vattenmängd och ålder respektive kön på sväljförmågan. 239 vuxna deltagare stratifierades utifrån ålder och kön.

Bröstcancerär den vanligaste cancerformen bland kvinnor i Sverige. Sjukdomen är enlivsförändrande händelse och det krävs god kompetens hos sjuksköterskan för attkunna stödja och hjälpa kvinnorna. Syftet med denna litteraturstudie var attbeskriva kvinnors upplevelse av att leva med bröstcancer. Metoden som användesvar Polit och Becks niostegsmodell för litteraturstudie. Artiklarna som studiengrundades på söktes via databaserna PubMed och CINAHL.

Trettio kognitivt friska testpersoner (ålder M=31,9 år, utbildning M=16,3 år) testades med både WAIS-III (?Wechsler Adult Intelligence Scale - third edition?) och WAIS-III NI (?WAIS-III som neuropsykologiskt instrument?) för att undersöka eventuella skillnader i resultat mellan testen. Testpersonerna fick en signifikant ökning vid testning med WAIS-III NI jämfört med testning med WAIS-III på HIK (11,1), VIK (14,7), PIK (3,9), VF (11,4), POI (5,5), AMI (8,8), BK (1,6), LI (3,3), BL (0,6), AR (3,1), SR (1,1), IN (1,5) och FÖ (2,8). Det fanns en signifikant positiv korrelation mellan ålder och hur stor diskrepansen var mellan de olika versionerna för BL (r=0,379, p=0,039) och MA (r=0,413, p=0,023) samt en negativ korrelation mellan ålder och diskrepansen på FÖ (r=-0,422, p=0,020). Det fanns en signifikant negativ korrelation mellan utbildningsnivå och hur stor diskrepansen var mellan de olika versionerna av AR (r=-0,399, p=0,029)..

Övergripande syftet var, att undersöka, vilka faktorer skyddar arbetstagarna från att insjukna och bli sjukskrivna. Frågeställningen var: ? Kan de friska undersköterskorna ge vägledning hur sjukfrånvaron kan minskas??Undersökt grupp bestod av 5 undersköterskor, som arbetar inom hemtjänsten eller på ett särskilt boende. De hade ingen eller liten sjukfrånvaro, och har arbetat länge inom vård och omsorg, en hade arbetat 3 år och resterande 31- 42 år.Som undersökningsmetod har använts kvalitativ intervjumetod, med en mer öppen fråga och ett antal följdfrågor, där att hela området har blivit belyst. Intervjuerna bandades och skrevs ut, och har kategoriserats till ett antal teman, som belyser hur undersköterskorna upplever arbetet inom äldreomsorgen.Resultat: Alla intervjuade är friska och upplever de har god hälsa.

Uppsatsen syftar till en underso?kning av Moa Martinsons framsta?llning av ma?nnen i serien om MiaStenman som kan o?ppna upp en ny tolkning. Genom ett genusperspektiv har jag tittat pa? strukturen i hur ma?nnens utseende och personlighet portra?tteras och hur detta pa?verkar Mia. Sedan har jag skildrat Martinsons politiska liv och behandlat delar av hennes relationer fo?r att uppna? en ba?ttre tolkning.Analysen av ett urval av ma?n i hela serien, mestadels hennes styvfader, da? han a?r den som figurerar mest hela serien igenom, visar pa? hur olika de framsta?lls.

SAMMANFATTNING Syftet med denna studie har varit att jämföra användbarheten av de tre diagnostiska metoderna smärtprotokoll, tryckmätningsmatta samt klinisk ortopedisk undersökning för att upptäcka kronisk ledsmärta hos katt. Av 23 medverkande katter hade 11 tidigare diagnosticerats med kronisk ledsjukdom vid Skara Djursjukhus och 12 var friska kontroller. Vid undersökningstillfället fick djurägarna först fylla i tre smärtprotokoll. Katterna fick sedan gå över en tryckmätningsmatta som registrerar hur mycket vikt som läggs på varje tass, och även hoppa från 1 meters höjd ned på tryckmätningsmattan. Katterna genomgick också en klinisk ortopedisk undersökning. I studien kunde samtliga tre diagnostiska metoderna smärtprotokoll, tryckmätningsmatta och klinisk ortopedisk undersökning skilja mellan friska katter och katter med kronisk ledsjukdom.

Syfte: Syftet med den h?r systematiska litteratur?versikten ?r att unders?ka det vetenskapliga underlaget f?r mykoproteins effekt p? postprandiellt blodglukos j?mf?rt med motsvarande m?ngd animaliskt protein hos friska vuxna. Metod: Den systematiska litteraturs?kningen till ?versiktsartikeln genomf?rdes i databaserna PubMed och Scopus. Efter litteraturs?kningen granskades samtliga artiklars titel och abstract f?r att bed?ma relevans. D?refter l?stes artiklar i fulltext och exkluderades om de inte uppfyllde inklusionskriterierna. Inklusionskriterier var friska vuxna ?ver 18 ?r och utfallsm?ttet skulle vara postprandiellt blodglukos m?tt som AUC/iAUC, efter intag av mykoprotein j?mf?rt med motsvarande m?ngd animaliskt protein.

BakgrundGenom livet a?r bero?ring betydelsefullt fo?r ma?nniskans va?lbefinnande. Vid bero?ring frisa?tts hormonet oxytocin som bland annat bidrar till sa?nkning av blodtryck och puls. Att fa? bero?ring i vardagen kan vara en sja?lvklarhet fo?r vissa men ju a?ldre en person blir desto fler ma?nniskor i dess na?rhet fo?rsvinner.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet var att studera sambandet mellan GIH:s Gångtest och bestämd maximal syreupptagningsförmåga (VO2max). En av frågeställningarna var om GIH:s Gångtest är ett alternativt test för att försöka predicera maximal syreupptagningsförmåga hos friska fysiskt aktiva unga vuxna.MetodI studien ingick 45 fysiskt aktiva personer (26 kvinnor och 19 män) i åldrarna 19-28 år. De två genomförda testerna är GIH:s Gångtest (ett 6-minuters gångtest) och bestämning av maximal syreupptagningsförmåga med löpning på ett motordrivet rullband.GIH:s gångtest är ett shytteltest där testpersonen (Tp) går fram och tillbaka på en 50 meter lång sträcka och runda två koner. Tp får gå denna sträcka så många gånger som möjligt under 6 minuter. Vid testets slut mättes maximal gångsträcka, puls och ansträngningsgrad.Testet för att bestämma maximal syreupptagningsförmåga utfördes med löpning på ett motordrivet rullband.

Blodtrycksmätning på hund har utförts i ett flertal tidigare studier. Fokus har framförallt legat på att jämföra indirekta och direkta mätmetoder i och med att det visat sig svårt att validera indirekta metoder för blodtrycksmätning på hund. Friska hundar har studerats tidigare, men få har genomfört standardiserade mätningar på friska hundar. Syftet med denna studie var således att undersöka blodtrycksvariabler och hjärtfrekvens hos friska hundar i olika standardiserade situationer i klinikmiljö och därefter göra jämförelser dels mellan de olika situationerna och dels mellan de olika deltagande raserna i studien. Dessutom jämfördes mätningarna gjorda på klinik med samma typ av mätningar i hemmiljö på ett mindre antal hundar.

SyfteSyftet är att utifrån målområde nio i de nationella folkhälsomålen som står för ökad fysisk aktivitet, där det står att äldre aktivt ska erbjudas möjligheter motion, ta reda på hur detta tillämpas i praktiken i Stockholms kommuner och stadsdelsförvaltningar och om kommunen/ stadsdelsförvaltningen ansvarar för att målet uppfylls.MetodEn studie genomfördes bland Stockholms kommuner och stadsdelsförvaltningar med hjälp av telefonintervjuer med verksamhetschefer för äldreomsorgen. Svarsfrekvensen var 75 %, vilket motsvarar nio svarande kommuner/stadsdelsförvaltningar. Ett studiebesök på Friskvårds-centrum i Hässelby-Vällingby gjordes i syfte att erfara hur friskvård för äldre kan tillämpas i praktiken.ResultatNio av tio kommuner och stadsdelsförvaltningar i Stockholm erbjuder aktivt möjligheter till motion för de äldre, men det är i stor utsträckning för dem som är i behov av vård och omsorg. Öppen dagverksamhet finns i fem av de undersökta kommunerna/stadsdels-förvaltningarna. En kommun satsar aktivt på fysisk aktivitet där även friska äldre ingår.

Människans balanssinne är ett av våra viktigaste sinnen som dagligen sätts på stora prov då vi som tvåbenta individer ska upprätthålla kroppen i normal position vid rörelser och aktiviteter. Människans balans bygger på tre olika sensoriska system som arbetar i synergi för att upprätthålla kroppen i en bra position. Balance Master är ett mätinstrument för att mäta människans posturala kontroll. Syfte: Studiens syfte var att undersöka reliabiliteten i balanstesterna Unilateral stance och Limits of stability utförda på en Neurocom balance master över bestämd tid på friska individer. Material/metod: 11 friska försökspersoner mellan 23 och 29 år utförde balanstesterna Limits of stability och Unilateral stance vid fyra olika testtillfällen.