Sökresultat:
575 Uppsatser om Friska äldre - Sida 25 av 39
Socialt stöd i fem organisationstyper
Föreliggande studie syftar till att fördjupa kunskapen om organisationstypens betydelse för socialt stöd pÄ arbetsplatsen. Vilket sker via tre index avsedda att mÀta socialt stöd (informativt stöd frÄn chef, stÀmning pÄ arbetsplatsen och nÀtverksstöd) och fem organisationstyper (den individuella, sociala, traditionella, grupporienterade och reglerande organisationstypen), organisationstyper som sedan tidigare Àr identifierade av Bolin och Höckertin (2010). Organisationstyper och index för socialt stöd analyserades med datamaterial frÄn 3249 individer. Deltagarna i föreliggande studie var anstÀllda i norra Sverige som under Ären 2000 ? 2003 deltog i projekten Work Lipids and Fibrinogen FortsÀttning (WOLF - F) och Friska arbetsplatser.
Att lÀra genom kultur : Pedagogers erfarenheter av och uppfattningar om kulturaktiviteter inom kultur pÄ recept och kultur i vÄrden.
Uppsatsens syfte Àr att öka kunskaper om kulturaktiviteter avsedda att vara hÀlsofrÀmjande och att fÄ ökad förstÄelse för den kompetens som anvÀnds av personal som nÀrmare arbetar med dessa aktiviteter. För att fÄ svar pÄ uppsatsens syfte och frÄgestÀllningar valdes lÀmpliga teoretiska utgÄngspunkter som tillsammans med det empiriska materialet har analyserats. Studien fokuserar pÄ sju respondenters erfarenheter av hÀlsofrÀmjande aktiviteter, de deltagandes lÀrande och deras utveckling och tvÄ exempel av kulturaktiviteter undersöks: "Kultur i vÄrden" och "Kultur pÄ recept".En del av studien innefattar Àven tidigare forskning dÀr det frÀmst handlar om vilka mÀtbara effekter pÄ hÀlsa som deltagande i kulturaktiviteter kan ge. Uppsatsen ska bidra till att belysa kulturaktiviteter ur ett hÀlsopedagogiskt perspektiv för att öka kunskapen om relationen mellan kultur-hÀlsa-lÀrande.UtifrÄn det empiriska materialet framkommer det att aktiviteter inom "Kultur pÄ recept" har större fokus pÄ det friska med syfte att stÀrka och utveckla individer medan "Kultur i vÄrden" har en tydligare inriktning mot patienter i en sjukdoms- eller rehabiliterande period.Resultatet visar att det finns skillnader i den pedagogiska utformningen av aktiviteter inom respektive praktiker: Exempelvis gruppdeltagande, kompetenser bland personal samt kulturaktiviteternas tillgÀnglighet och utbud. Det framkommer i uppsatsens studie att gruppen har betydelse för det sociala stödet, lÀrande och utveckling som författarna kopplar samman med livslÄngt lÀrande och empowerment, vilket innebÀr en mobilisering av individens resurser..
Anorexia Nervosa : patienters erfarenheter av den mÀnskliga kontaktens betydelse i möten med vÄrdpersonalen - en kvalitativ studie baserad pÄ sjÀlvbiografier
En av de viktigaste aspekterna i omvÄrdnad Àr betydelsen av mÀnsklig kontakt i interaktionen mellan patienter och vÄrdgivare. Anorexia Nervosa Àr en komplex sjukdom av psykisk och fysisk karaktÀr och vÄrdpersonal spelar en viktig roll för dessa patienters tillfrisknad. MÄlet med denna studie var att nÄ en djupare förstÄelse för den mÀnskliga kontaktens betydelse i omvÄrdnaden av patienter med Anorexia Nervosa samt att belysa essensen i en vÄrdande relation. Syftet med studien var att beskriva Anorexia Nervosa patienters erfarenheter av den mÀnskliga kontaktens betydelse i möten med vÄrdpersonalen. En kvalitativ ansats valdes och datainsamlingen grundade sig pÄ sex sjÀlvbiografier, skrivna av sex unga kvinnor som har varit sjuka i Anorexia Nervosa.
FörÀldra - GPS för en bÀttre orientering i förÀldrarollen : en diskursanalys av förÀldrarollen i en statlig utredning
SammanfattningAtt utbilda och erbjuda förÀldrar stöd i förÀldraskapet Àr inget nytt fenomen, utan har skett pÄ olika sÀtt sedan 1600-talet. Synen pÄ förÀldrar har genom tiderna haft olika fokus, vilket lett till att insatserna för att stödja förÀldrarna har varierat. Idag finns ett överflöd av information, rÄd, utbildning och kurser kring förÀldraskapet. Hur förÀldrar ska göra eller inte göra diskuteras flitigt i olika medier. DÀrmed fÄr vi en viss bild av förÀldrarollen.
Barn med typ 1 diabetes : En litteraturstudie om förÀldrars upplevelser
SammanfattningBakgrund:Diabetes mellitus Àr en kronisk metabol sjukdom, i Sverige har cirka 350 000 mÀnniskor sjukdomen och varje dag insjuknar tvÄ barn (0-18 Är) i diabetes typ 1. Diabetes typ 1 drabbar frÀmst barn och ungdomar dÀr insjuknandet ofta sker ganska hastigt och kan upplevas som dramatiskt. NÀr ett barn insjuknar berörs inte bara barnet utan ocksÄ hela familjen. Den förÀndrade vardagen som sjukdomen för med sig lÀgger stort ansvar pÄ förÀldrarna, vilket kan leda till ett ökat kÀnslomÀssigt lidande. Syfte: Syftet med studien var att beskriva förÀldrars upplevelser av att ha ett barn med diabetes typ 1.
Amning och bröstmjölksersÀttning : Uppfattningar och bruk bland iranska invandrarkvinnor i Sverige
Inledning: Bröstmjölk Àr den bÀsta nÀringskÀllan för spÀdbarn. Alla friska mödrar rekommenderas att exklusivt amma sina barn upp till sex mÄnaders Älder samt dÀrefter fortsÀtta amma och ge annat födotillÀgg upp till tvÄ Ärs Älder eller lÀngre. Flertalet faktorer kan dock pÄverka beslutet om att vÀlja att amma eller inte.Syfte: Syftet med denna studie var att undersökta iranska invandrarkvinnors uppfattningar och bruk angÄende amning och bröstmjölksersÀttning.Metod: En kvalitativ studie med strategiskt urval genomfördes dÀr tio iranska invandrarkvinnor intervjuades. Intervjuerna bestod av tolv frÄgor och spelades in och sedan transkriberades. InnehÄllsanalys anvÀndes.Resultat: Resultaten delades in i fem kategorier: ?HÀlso- sjukvÄrdskontakt i Sverige och i Iran?, ?Typ av föda som givits barnet?, ?Information och rÄd angÄende amning och bröstmjölksersÀttning?, ?Faktorer som pÄverkar valet att amma? samt ?Slutgiltig uppfattning angÄende valet att amma?.
Att hantera de kÀnslor som uppstÄr i vÄrdandet av döende mÀnniskor pÄ palliativa enheter. : Ett sjuksköterskeperspektiv
SAMMANFATTNINGBakgrund: Estetisk kirurgi Àr ett ingrepp pÄ den friska kroppen dÀr inga medicinska skÀl föreligger. Detta innebÀr att estetisk kirurgi har lÄg prioritering inom den offentliga sjukvÄrden. Kvinnor stÄr för merparten av de genomgÄngna estetiska ingreppen, vilket tros ha sin grund i de skönhetsideal som rÄder. Syfte: Att belysa kvinnors upplevelser av estetisk kirurgi och dÀrmed skapa en ökad förstÄelse för varför dessa ingrepp utförs. Upplevelser av estetisk kirurgi innefattar ett helhetsperspektiv dÀr sÄvÀl förvÀntningar, utförande av ingrepp och upplevelser efterÄt belyses.
Antibiotikaresistens hos bakterier isolerade frÄn friska hundar i Sverige : indikatorbakterier E. coli & Enterococcus spp samt Staphylococcus spp isolerade frÄn hud
Objective: To determine the frequency of antimicrobial resistance in bacteria from healthy Swedish dogs and whether they are carriers of methicillinresistant Staphylococcus aureus (MRSA).
Material: Samples from skin from the perineal region and from faeces collected in the anus with cottonswab (Copan) from 299 healthy Swedish dogs. Samples were collected at dog exhibitions.
Method: Specimens were submitted for bacterial culture where bacteria (Escherichia coli, enterococci and staphylococci) were isolated and identified by current methods. Antimicrobial susceptibility testing was performed with a microdilution method where MIC-values were determined. Staphylococci with high degree of resistance were tested for presence of mecA-gene by PCR.
Den skÀligen vÀlinformerade genomsnittskonsumenten : Kvinnors upplevda kunskap om och attityder till livsmedel med nÀrings- och hÀlsopÄstÄenden
Idag Àr livsmedel ett Àmne pÄ den politiska agendan likvÀl nÄgot som gemene man har börjat intressera sig för. Kvinnor med högre utbildning, inkomst och status tycks vara mer intresserade av hÀlsosammare livsmedel. DÀrmed Àr det troligt att kvinnor kan ha ett större intresse av livsmedel som kan ge sÀrskilda hÀlsoeffekter, som till exempel livsmedel med nÀrings- och hÀlsopÄstÄenden. Livsmedelslagstiftningen skyddar konsumenten frÄn att vilseledas och ska i sin tur underlÀtta för dennes livsmedelsval. Samtidigt stÀller detta olika krav pÄ konsumenten.
Pars upplevelse av relationen efter att en av dem insjuknat i stroke
BakgrundI Sverige insjuknar cirka 30 000 personer i stroke Ärligen. Stroke Àr ett samlingsnamn för hjÀrnblödning och hjÀrninfarkt och sjukdomen kan resultera i en rad funktionsnedsÀttningar. Livssituationen hos bÄde personen som insjuknat i stroke och nÀrstÄende kan förÀndras i form av att personen som fÄtt stroke hamnar i en beroendesituation till sina nÀrstÄende.SyfteBeskriva hur par upplever relationen efter att en av dem insjuknat i stroke.MetodLitteraturstudie anvÀndes som metod för studien och 16 artiklar, varav tio kvalitativa och sex kvantitativa inkluderades. Inkluderade artiklar hade etiskt tillstÄnd för genomförande.Databassökningar utfördes i databaserna PubMed, Cinahl, SveMed+ samt PsycINFO med varierande sökningsresultat. Vid dataanalys söktes likheter och skillnader i de inkluderade artiklarna.ResultatRelationen förÀndras och vissa partners uttryckte upplevelser av att vara en vÄrdande partner.
Ledarskapets betydelse för den friska arbetsplatsen : En kvalitativ intervjustudie om hur ledare inom offentliga human service verksamheter arbetar för en frisk arbetsplats ur ett hÀlsofrÀmjande perspektiv.
The issue of sick leave and an increase of ill health in the workplace is a social problem inSwedenthat is currently an important topic. Public human service organisations are one of the sectors where this is a major problem. The aim of this study is to examine what significance the leadership in public human service organisations has on the health and sense of well being among the staff within the organisation. We have chosen to look at this issue from a health promoting perspective where we focused on health factors and to what extent the management can influence and promote the possibilities for a healthy workplace with healthy staff. The results of the study are based on interviews with three leaders within the public human service sector.
EN INRE KAMP : Patienters upplevelser av kronisk sorg till följd av kronisk sjukdom
Bakgrund: Kronisk sorg Àr en icke- patologisk, kÀnslomÀssig sorg-reaktion relaterad till förluster som uppfyller den sörjandes liv. Att leva med en kronisk sjukdom innebÀr mÄnga förluster som kan göra det svÄrt att hantera situationen, sÀrskild om sjukdomens progressivitet innebÀr nya förluster för patienten. Brist pÄ kunskap om kronisk sorg kan medföra att patienter fÄr behandling mot depression men ingen hjÀlp till att hantera sorgen. Syfte: Syftet Àr att beskriva patienters upplevelser av kronisk sorg till följd av kronisk sjukdom. Metoden: En systematisk litteraturstudie pÄ vetenskapligt kvalitativt material gjordes med den enligt Evans beskrivna analysmetod pÄ kvalitativ data. Resultat: Fyra teman framkom: emotionella förluster, kroppen sviker, förlorad framtid och lindrad sorg.
Intrabedömar- och interbedömar-reliabilitet för goniometer med rörlibeller vid mÀtning av aktiv och passiv höftledsflexion
Bakgrund: Sjukgymnaster undersöker och behandlar personer med muskel- och ledproblem. En viktig del i undersökningen och utvÀrderingen av behandlingen av dessa patienter Àr mÀtning av aktiv och passiv ledrörlighet. För att mÀta ledrörlighet anvÀnds ofta en goniometer. Inom sjukgymnastiken finns det ett behov av en goniometer som gör att man kan anvÀnda samma referens vid varje mÀtning. Om man kan anvÀnda horisontalplanet som referens minskar beroendet av ett korrekt ögonmÄtt och dÀrmed minskas risken för fel.
Arbetsterapeuters erfarenheter av Alternativ Kompletterande Kommunikation (AKK)
SyfteSyftet med studien var att undersöka inter- och intrabedömarreliabiliteten för rörelseanalysen ?9+ screening batteri? hos en grupp unga fotbollsspelande flickor med avseende totala bedömningen av rörelseutförandet. MetodTolv friska fotbollsaktiva flickor (13-14 Är) deltog i studien. Testerna genomfördes vid tvÄ tillfÀllen med sju dagars mellanrum. Screeningbatteriet bestod av elva funktionella test samt tre tillÀggstest. Utförandet bedömdes av sex sjukgymnaster som alla hade liten vana av att anvÀnda testbatteriet. ResultatGruppen hade ett medelvÀrde pÄ 17.2 ± 1.3 (95 % CI; 14.4?19.9) vid testtillfÀlle 1 och 17.4 ± 1.8 (95 % CI; 13.4?21.5) vid testtillfÀlle 2 av totalt 33 poÀng.
Ultraljudsundersökning av aorta för abdominella aortaaneurysm
Bakgrund: Röntgensjuksköterskor fĂ„r ingen verksamhetsförlagd utbildning i att utföra ultraljudsundersökningar av aorta med avseenden pĂ„ abdominella aortaaneurysm och utför dĂ€rför inga sĂ„dana undersökningar. Röntgensjuksköterskor har viss teoretisk utbildning inom ultraljud. UngefĂ€r 1 000 personer avlider Ă„rligen i följder av abdominella aortaaneurysm. Det finns berĂ€kningar som visar att cirka 30 000 av alla mĂ€n och 6 000 av alla kvinnor i Sverige över 65 Ă„r har ett oupptĂ€ckt aortaaneurysm.Syfte: Att belysa hur omfattande teknisk trĂ€ning röntgensjuksköterskor behöver för att utföra ultraljudsundersökning av aorta med avseende pĂ„ förekomst av abdominella aortaaneurysm och att belysa behovet av den kompetensen.Metod: En systematisk litteraturöversikt valdes för att fĂ„ en bild av forskningslĂ€get. Ăversikten bygger pĂ„ 14 artiklar ur databaserna PubMed, Scopus och Cinahl.Resultat: Det framgick att bland andra lĂ€karstuderande och lĂ€kare utan tidigare erfarenhet av ultraljud i olika lĂ€nder pĂ„ kort tid har kunnat utbildas till ultraljudsoperatörer av aorta med avseende pĂ„ förekomst av abdominella aortaaneurysm.