Den skäligen välinformerade genomsnittskonsumenten
Kvinnors upplevda kunskap om och attityder till livsmedel med närings- och hälsopåståenden
Idag är livsmedel ett ämne på den politiska agendan likväl något som gemene man har börjat intressera sig för. Kvinnor med högre utbildning, inkomst och status tycks vara mer intresserade av hälsosammare livsmedel. Därmed är det troligt att kvinnor kan ha ett större intresse av livsmedel som kan ge särskilda hälsoeffekter, som till exempel livsmedel med närings- och hälsopåståenden. Livsmedelslagstiftningen skyddar konsumenten från att vilseledas och ska i sin tur underlätta för dennes livsmedelsval. Samtidigt ställer detta olika krav på konsumenten. Syftet är att undersöka kvinnors upplevda kunskap om och attityder till livsmedel med hälso- och näringspåståenden samt undersöka om de kan betraktas vara genomsnittskonsumenter för respektive livsmedelsprodukt som undersöks. Studien byggdes på en kvantitativ forskningsansats i form av en enkätundersökning. Ett icke-slumpmässigt urval gjordes för att rekrytera 100 deltagare från olika platser i Uppsala. Alla som rekryterades var kvinnor med en ålder mellan 18-70 år. Ett av huvudfynden var det varierande resultaten gällande kunskapsnivån för de olika livsmedel som undersökts. Resultatet av attityder till ett positivt påstående visar att majoriteten (80 procent) av deltagarna inte tror att livsmedel med närings- och hälsopåståenden uppfyller vad de lovar. Attityder till ett negativt påstående visade att nästan hälften (54 procent) av deltagarna tror inte på att friska personer har någon nytta av att använda livsmedel med hälsopåståenden. Det fanns en stor spridning gällande deltagarnas upplevda kunskapsnivå för olika livsmedelsprodukter. Den procentuella andelen genomsnittskonsumenter för varje livsmedel räknades fram.