SammanfattningSyftet med denna uppsats var att belysa hur fenomenet friskvård på en arbetsplats uppfattas av enskilda individer och vilken betydelse det kan få med avseende på såväl hälsan som välbefinnandet i stort. Utifrån denna fråga ville vi även se om det fanns skillnader i upplevelser av friskvård i de olika yrkeskategorierna från arbetsledning till arbetstagare. Inställningen till friskvård som prevention på en arbetsplats och vardagsmotion för den enskilde individen är individuell. En del människor varken vill eller tror sig kunna utöva friskvård och håller sig friska ändå. Den empiriska undersökningen bygger på kvalitativ metod.

Bakgrund: Antalet ?ldre multisjuka ?kar vilket st?ller kompetenskrav p? personal som v?rdar dessa personer. M?nga har insatser av kommunal prim?rv?rd vilket inneb?r att samverkan mellan regional och kommunal prim?rv?rd ?r central f?r god, s?ker och personcentrerad v?rd, vilket uppn?s bl.a. genom uppr?ttande av individuell v?rdplan.

Målet med studien var att med hjälp av tromboelastografi (TEG) undersöka om tikar med pyometra är drabbade av koagulationsrubbning, och i sådana fall hur ofta samt vilken typ av koagulationsrubbning. I studien ingick 25 tikar med kliniska tecken på pyometra samt 16 friska kontrolltikar. Alla tikar undersöktes kliniskt av veterinär och blodprov togs för undersökning av biokemiska variabler, hematologi samt koagulation inklusive tromboelastrografi (TEG). Tikar med pyometra provtogs preoperativt innan kirurgisk behandling. Sex av dessa tikar följdes med flera blodprover även postoperativt under minst en månad. Resultaten visade att 92 % av tikarna med kliniska tecken på pyometra var hyperkoaguabla, och att koagulationsrubbningen kan kvarstå under flera veckor postoperativt hos vissa tikar. D-dimer var förhöjt hos åtta pyometratikar, aPTT var lindrigt förlängt hos fem tikar och lindrigt förkortat hos tio, medan PK var normalt hos alla pyometratikarna. Slutsatsen var att hyperkoaguabilitet är mycket vanligt hos tikar med pyometra samt att TEG visat sig vara en lämplig och känslig metod för att diagnosticera hyperkoaguabla tillstånd, jämfört med andra hemostasanalyser som generellt används..

Bakgrund: Känslor av maktlöshet kan påverka sjuksköterskors engagemang och ansvar för patienter. Sjuksköterskor har i sin profession ansvar för patienters omvårdnad och vill hjälpa patienter att bli friska. När sjuksköterskor inser att målet inte kan fullföljas kan känslor av maktlöshet uppstå. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av maktlöshet vid vård av patienter. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats.

Den mentala ohälsan är globalt sett en stor del av sjukdomsbördan, och så även i Sverige. På grund av de reformationer som psykiatrin i Sverige genomgått under 1900-talet vårdas idag ett rekordlågt antal patienter inom den slutna psykiatrin. Förr i tiden vårdades de psykiatriska patienterna både somatiskt och psykiskt inom den slutna psykiatriska vården. Så är inte fallet längre, utan de somatiska åkommor som denna patientgrupp drabbas av vårdas nu i den allmänna somatiska vården. Ett flertal studier visar att patienter med psykiska störningar erhåller sämre somatisk vård än psykiskt friska patienter samt ofta upplever diskriminering från sjukvårdspersonal.

I linje med tidigare forskning bör adoptivföräldrar bli mer öppna för att adoptera ett barn med funktionsnedsättning eftersom det är färre och färre friska barn som blir aktuella för adoption (Glidden, 2000, s.397; SOU 2003:49, s.144-145). Studiens syfte var att öka kunskapen om hur nöjda adoptivföräldrar är med samhällets stöd före, under och efter genomförd adoption av ett barn med funktionsnedsättning. Studiens frågeställning var om adoptivföräldrar till barn med funktionsnedsättning anser att de har fått tillräckligt med stöd från samhället före, under och efter genomförd adoption. För att besvara frågeställningen användes en kvantitativ metod, vilket bestod av en enkätundersökning som var riktad till 31 adoptivföräldrar. Efter inkomna svar gjordes analys av empirin och en resultatredovisning där vi använde teorierna om anknytning och empowerment.

Inflammatoriska tarmsjukdomar (IBD) kan leda till ett brett spektrum av symtom och påverka många områden i de drabbades liv. Många får diagnosen i sin ekonomiskt och socialt mest produktiva ålder. Syftet med studien var att belysa unga människors upplevelser av att leva med IBD. Metoden som användes var en litteraturstudie där sju vetenskapliga artiklar ingick. Artiklarna baserades på kvalitativa studier och materialet var inhämtat genom intervjuer.

För att uppfylla de krav och förväntningar som ställs på sjuksköterskan idag är det viktigt att sjuksköterskan är medveten om vilka upplevelser i arbetet som kan påverka arbetsglädje. Syftet med litteraturstudien var att belysa upplevelser i sjuksköterskans profession som kan främja arbetsglädje. Studien visar att upplevelser i sjuksköterskans profession kan främja arbetsglädje och ha en positiv påverkan på arbetstillfredsställelse, arbetsengagemang och det yrkesmässiga självförverkligandet. Sjuksköterskans syn på den enskilda patienten som en unik person kan möjliggöra värdefulla möten, som kan påverka både patienten och sjuksköterskan positivt. Strävan att arbeta utefter teorier och tillvägagångssätt som främjar sjuksköterskans upplevelse av att göra skillnad, vara engagerad och att vara en del av möjligheterna i en positiv utveckling kan leda till att sjuksköterskan känner arbetsglädje, meningsfullhet och tillförsikt i arbetet.

Antonovsky introducerade 1979 det numera vedertagna begreppet salutogena sättet för att se på hälsa. Det innebär att man fokuserar på varför en person håller sig frisk istället för varför personen blir sjuk. Känslan av sammanhang, KASAM, är ett begrepp på hur individen upplever sin värld i aspekterna meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet. Antonovsky utvecklade ett sätt att mäta hälsotillståndet genom ett livsfrågeformulär i en attitydskala och resultatet av frågorna utgör KASAMvärdet för frågebesvararen. I denna undersökning (N=150, 30 kristna, 30 judar, 30 muslimer, 60 ickereligiösa) har Antonovskys livsfrågeformulär använts för att testa sambandet mellan religiöst utövande och KASAMvärde, samt sambandet mellan kön och KASAMvärde.

Bakgrund: Barns kognitiva och kommunikativa f?rm?ga utvecklas stegvis fr?n sp?dbarns?ldern upp till vuxen ?lder, vilket p?verkar deras f?rm?ga att uttrycka och f?rst? sm?rta. Redan vid f?dsel kan barn k?nna sm?rta, men f?rst?elsen f?r vad sm?rta inneb?r utvecklas successivt i takt med ?lder och kognitiv mognad. Sm?rtskattning hos barn ?r komplext eftersom det p?verkas av barnets utvecklingsniv?, spr?kf?rm?ga och tidigare erfarenheter, vilket kan leda till otillr?cklig sm?rtbehandling.

I linje med tidigare forskning bör adoptivföräldrar bli mer öppna för att adoptera ett barn med funktionsnedsättning eftersom det är färre och färre friska barn som blir aktuella för adoption (Glidden, 2000, s.397; SOU 2003:49, s.144-145). Studiens syfte var att öka kunskapen om hur nöjda adoptivföräldrar är med samhällets stöd före, under och efter genomförd adoption av ett barn med funktionsnedsättning. Studiens frågeställning var om adoptivföräldrar till barn med funktionsnedsättning anser att de har fått tillräckligt med stöd från samhället före, under och efter genomförd adoption. För att besvara frågeställningen användes en kvantitativ metod, vilket bestod av en enkätundersökning som var riktad till 31 adoptivföräldrar. Efter inkomna svar gjordes analys av empirin och en resultatredovisning där vi använde teorierna om anknytning och empowerment.

Som specialpedagog är det viktigt att se det goda, det friska och vad det är som skapar framgång, med andra ord, att ha ett salutogent perspektiv. Detta har jag försökt att anamma i denna studie. Syftet med följande arbete är att hitta framgångfaktorer för elever med en dyslexidiagnos. De elever som jag har intervjuat gick på ett individuellt program på gymnasiet och jag har undersökt vilka orsaker eleverna anser har varit de främsta framgångsfaktorerna för att de skulle uppnå sina mål ? att bli behöriga till ett nationellt program. Jag har använt mig av en kvalitativ metod med en fenomenologisk ansats då jag har intervjuat tre elever och deras föräldrar samt två pedagoger.

I Sverige har medellivslängden ökat under det senaste seklet. Detta ställer krav på en anpassning i samhället för att tillgodose den äldre populationens behov. Sällskapsdjurs goda effekter på hälsan började uppmärksammas inom vården på 1700-talet. Idag används djur i vården främst inom äldreomsorgen. En del av sjuksköterskans omvårdnadsansvar ligger i att förebygga hälsorisker och tillvarata det friska hos varje individ.

Ätstörningar är en allvarlig och omdiskuterad problematik som många ställer sig frågande till. En vanlig uppfattning är att det är omöjligt att bli frisk från en ätstörning och att den drabbade vill stanna kvar i tillståndet. Denna negativa, förutfattade mening kan bero på att forskningen om ätstörningar vanligtvis bedrivs utifrån ett patogent perspektiv. Forskningen har kunnat visa olika orsakssamband, bakomliggande faktorer och konsekvenser men de friskfaktorer som finns glöms bort.I denna studie genomfördes fyra stycken individuella intervjuer med kvinnor i åldrarna 20-29 år och som är under behandling för ätstörningar. Studiens syfte var att utifrån ett salutogent perspektiv belysa hur de upplever sitt välbefinnande och ser på sin framtid.

Skam och skuld är två emotioner som empiriskt kopplats ihop med en rad olika psykopatologiska tillstånd, såsom depression, ångest, tvångssyndrom och social fobi. För att undersöka skam- och skuldbenägenhet hos klienter med social fobi samt studera om behandling med KBT påverkar graden av dessa emotioner distribuerades the Test of Self-Conscious Affect (TOSCA) hos 67 patienter med social fobi samt hos 73 friska studenter i en kontrollgrupp. Resultaten visar ingen skillnad i skambenägenhet, men för skuldbenägenhet visade kontrollgruppen högre värden än den kliniska gruppen. Skambenägenheten hade minskat signifikant efter behandling med individuell KBT. För skuldbenägenhet visades ingen skillnad efter behandling.