Syftet med denna studie är att bidra med kunskap kring hur medarbetarna på det undersökta Företaget använder sig av samt värderar anställningsförmåner beroende av generationstillhörighet och könsskillnader. Vi har även undersökt hur medarbetarna upplever att erbjudandet av förmåner påverkar deras inställning till Företaget som attraktiv arbetsgivare. Värderandet av anställningsförmåner har i tidigare forskning undersökts i mycket liten omfattning. Studien har en kvantitativ ansats och vi har valt enkäter som datainsamlingsmetod. Enkäten distribuerades till 214 personer på Företaget, och gav en svarsfrekvens på 71,5 %.

Det är betydelsefullt för chefer att samverka med deras medarbetare och stödresurser för deras hållbarhet och funktion som chef. Stödet har en stor relevans för ett bra chefskap. Just målgruppen mellanchefer besitter en komplex position då de är under ett högt tryck av krav, både från de undre och de övre nivåerna. Studiens syfte var att undersöka mellanchefers upplevda behov av stöd i deras funktion som mellanchef, samt om det är möjligt att urskilja likheter i deras uppfattningar av stöd på deras respektive arbetsplats. Studien tillämpade en kvalitativ metod där data samlades in genom semistrukturerade intervjuer.

Forskning har visat att vilken typ av kontorsmiljö ett företag har påverkar medarbetarnas välmående och arbetstillfredsställelse. Det har även påvisats ett samband mellan arbetstillfredsställelse och de anställdas produktivitet. Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur införandet av ett aktivitetsbaserat kontor kan upplevas av de berörda medarbetarna och hur de upplever att deras arbetssätt, arbetstillfredsställelse och produktivitet förändrats. I aktivitetsbaserade kontor är alla arbetsplatser gemensamma och medarbetarna väljer arbetsplats beroende på typ av arbetsuppgift. Studien är utförd på ett stort industriföretag i Västsverige som infört aktivitetsbaserat arbetssätt.

Diabetes typ 1 är en kronisk sjukdom där insulinproduktionen är helt eller delvis upphörd. Det finns idag inget botemedel utan behandlingen är symtomlindrande. Sjukdomen kräver daglig kontroll och en individ som lever med diabetes måste alltid vara uppmärksam på kort- och långsiktiga komplikationer. Individen måste på egen hand, med stöttning av närstående och sjukvård, kunna bemästra de olika situationer som kan tänkas uppkomma vid en diabetessjukdom. Att leva med diabetes typ 1 som tonåring kan ställa andra krav än vad en frisk tonåring kan ställas inför.

Företag ser idag sina medarbetare som sin viktigaste resurs, som genom dess kompetens bevarar och skapar kontakter med kunder. Det är kunderna som avgör om de varor och tjänster som levereras innehar den kvalité som kunden efterfrågar. För att få svar på hur medarbetarna anser om sin arbetsplats och även vad kunderna tycker om företagen görs human- och marknadskapitalmätningar.Vi har i vår uppsats undersökt vilken vikt de två storbanker, Föreningssparbanken och SEB, lägger på sina human- och marknadskapitalmätningar. Studien är gjord utifrån en enkätundersökning på de två ovannämnda bankerna i Karlstad samt intervjuer med tre respondenter.Resultatet av vår studie visar hur medarbetarna och ledningen ser på mätningarna och de effekter som blir till följd av dessa åsikter.Med hjälp av vårt framarbetade material så kan vi i vår slutsats styrka vår antydan om att ledningen lägger stor vikt vid mätningarna av human- och marknadskapital som vi trodde innan vi börjadevårt uppsatsskrivande. Dessutom visar vi på att även medarbetarna fäster en stor vikt vid nämnda mätningar..

Under åren 1992 ? 1999 genomfördes i samarbete mellan företagshälsovård och primärvård ett hälsoprojekt kallat ?Frisk i Sydväst? inom Grums och Säffle kommuner. Målet var att minska insjuknandet i förtida hjärt- och kärlsjukdomar. Projektet riktades till 40-åriga män i de två kommunerna. Dessa inbjöds till en hälsoundersökning med åtföljande hälsosamtal hos företagssköterska eller distriktssköterska.Syftet med den aktuella studien var att se vilken effekt på individnivå, som uppnåtts av detta hälsoprojekt riktat till medelålders män, som arbetar på ett pappersbruk.En enkät utformades för att kartlägga aktuellt hälsotillstånd och eventuellt gjorda förändringar av levnadsvanor efter det tidigare hälsosamtalet.

I Sverige drabbas varje år omkring 15 000 personer av hjärtstopp. Cirka 10 000 av dessa sker utanför sjukhus och 5 000 på sjukhus. Av de hjärtstopp som sker utanför sjukhus lyckas man rädda endast omkring 500. Av de som får ett hjärtstopp på sjukhus överlever omkring 30-40 procent. Att vara med om ett hjärtstopp är en traumatisk upplevelse som ger nya perspektiv på livet och kan ses som en transition från frisk till sjuk där en individs livsvärld och livskvalitet påverkas.

Psykosociala faktorer kännetecknar allt som inte berör fysiska omständigheter på en arbetsplats. En god psykosocial arbetsmiljö ses bland annat när det råder goda relationer med arbetskamrater och när ansvars- och beslutstagande möjliggörs. Eftersom det i dagsläget råder otillräcklig information inom området är syftet med denna studie att ta fram och utforma en enkät med frågor som berör tandhygienistens psykosociala arbetsmiljö. Frågorna i enkäten kommer att konstrueras utifrån de redan etablerade frågorna i Copenhagen Psychosocial Questionnaire, COPSOQ. Enkäten ska sedan prövas i en pilotstudie.

SammanfattningRegeringens intention med den nya lagen om sjukförsäkring som infördes i juli 2008 och kompletterades i januari 2010, var att gå från en passiv långtidssjukskrivning till ökad rehabilitering och en möjlighet till återgång till arbetsmarknaden samt ett minskat utanförskap.  Den mediala debatten i samklang med våra praktikplatser gjorde oss nyfikna på hur förändringen har påverkat livet för den enskilde individen. Vårt syfte är således att undersöka vilka konsekvenserna blir för enskilda individer i samband med och efter beskedet om utförsäkring från sjukförsäkringen. Vi ville utan att ha några förutfattade meningar lyfta fram intervjupersonernas berättelse så vi valde att ha en explorativ ansats, men tog stöd av en semistrukturerad intervjuguide baserad på tre teman som vi ville veta mer om. Temana är; ekonomisk situation, upplevelser av relationer med berörda myndigheter och upplevelser av samhällets syn och deras syn på sin självbild. Resultaten är komplexa och visar att de teman vi valt ut påverkar varandra, med det menar vi att det ena inverkar på det andra. De teorier vi valt att använda i analys av materialet är Ekonomi- skam modellen, Kasamteori samt teori om social uteslutning.

Genom en kvalitativ forskningsansats har det genomförts intervjuer med ledare på sju olika arbetsplatser i Sverige, avgränsade till olika kommuner i Stockholms län. Studien belyser hur ledare ser på en hälsobefrämjande arbetsplats med fokus på psykosociala frågor. Som teoretisk utgångspunkt har Aaron Antonovskys teori om känsla av sammanhang (KASAM) valts. Den innefattar människor känsla av meningsfullhet, hanterbarhet och begriplighet. Resultatet bekräftade att människor med en stark KASAM lättare tål påfrestningar i arbetslivet och att ett hälsobefrämjande ledarskap alltid är att föredra.

Informationsteknik (IT) är en marknad som förändras snabbt. Att investera i IT kan därför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar på IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar på IT men strategin kan även ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebär dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör även användas.

Syftet med denna studie var att ta reda på hur en utanförstående upplever, påverkas av, och hanterar en konflikt mellan arbetskamrater på arbetsplatsen. En kvalitativ studie med öppna intervjuer genomfördes med åtta deltagare. Data analyserades med induktiv tematisk analys. Resultatet visade att konflikter på arbetsplatsen påverkar såväl individen, arbetsgruppen som hela arbetsplatsen negativt. Den utanförstående upplever konflikter på arbetsplatsen som påfrestande och att de på flera olika sätt påverkas negativt av dem.

Tidigare forskning beskriver att stress är en riskfaktor för ohälsa och det är ett arbetsmiljöproblem. Ohälsa bland unga kvinnor ökar i dagens samhälle. Syftet med studien var att finna olika kvalité i stresskänsla hos unga kvinnor och hur deras arbetssituation kan inverka på deras arbetsrelaterade stressupplevelse. För att få mer kunskap kring ämnet stress, har det undersökts hur kvinnor berörs av stress i deras arbetssituation och hur kvinnorna hanterar sin stressupplevelse på deras arbetsplats. Åtta kvinnor som dagligen upplevde arbetsrelaterad stress samt arbetat minst i sex månader, intervjuades.

Omfattande forskning inom området interaktion har gjorts för att förstå hur individer interagerar, och hur strukturer påverkar denna interaktion. Rika och komplexa förklaringar har givits genom strukturationell teori som förklarar interaktion utifrån såväl aktör och struktur som föränderlighet och stabilitet. Dessa beskrivningar har varit mycket omfattande, varför syftet med denna undersökning är att använda strukturationell teori till att undersöka interaktion på en arbetsplats, utifrån en liten mängd data. Intervjuer gjorda på en mediaredaktion och transkriptioner användes till en deduktiv tematisk analys. Analysen visade flera interaktionsstrukturer i temana: Kommunikation, Makt och Normer.

A quantitative study was conducted with the aim to investigate whether individuals use a specific conflict strategy when they are in a task conflict or a relationship conflict in their workplace. The study also examined whether individuals experience positive or negative effects of a task conflict or a relationship conflict when a specific conflict strategy have been used. Previous research explains the effects of task conflicts and relationship conflicts at the workplace (De Dreu, 2008) Likewise lifts the effects of the conflict strategies interaction, avoidance, and power and coercion (Hoerr, 2005; Meyer, 2004; Trudel & Reio Jr., 2011). However it does not tie together what the conflicts and conflict strategies have for effects together. This also means that it is impossible to discern if there is a strategy that is frequently used in a specific conflict type.