En undersökning över hur ordet "ansvar" använts i svensk politik 1991-2013 och den förändring ordet genomgått i avsende på argumentativ funktionalitet under Fredrik Reinfeldts tid som statsminister..

Syftet med denna studie var att belysa hur anhöriga till demenssjuka personer upplever sina dagliga aktiviteter. Intervjuer gjordes med fyra personer som levde tillsammans med en demenssjuk partner. Intervjumaterialet analyserades med en fenomenologisk hermeneutisk metod. Resultatet visade på en komplexitet där den anhöriges egna aktiviteter är sammanvävda med den demenssjukes aktiviteter. De anhörigas aktivitetssituation är förändrad och det sker en ständig anpassning till den förändrade livssituationen.

Sammanfattning Uppsatsen handlar om ungdomars språkvanor på en grundskola. Vi har genom intervjuer undersökt hur ungdomar använder svordomar i olika situationer och om det finns några skillnader på pojkars och flickors språk när det gäller bruket av dessa. Vi har också tittat på hur viktigt det är för ungdomar att använda samma språk. Vidare har vi tagit reda på vilka attityder pedagogerna har mot svordomar, men även vilket ansvar de anser sig ha när det gäller språket i klassrummet. Vi har använt oss av kvalitativ metod d v s man studerar enbart en eller några få miljöer - i vårt fall en skola.

Syftet med studien är att förstå vad det finns för uppfattningar kring psykisk ohälsa i två olika elevhälsoteam samt hur dessa samverkar och ser på ansvaret som skola för att arbeta med och förebygga psykisk ohälsa. Studien är av kvalitativ karaktär och insamlandet av empiri har skett genom individuella intervjuer med medlemmar i två elevhälsoteam. Empirin har analyserats med hjälp av en innehållsanalys. Resultatet har visat på att oklarheter finns i arbetet kring psykisk ohälsa och hur svårt det är att veta hur långt skolans ansvar sträcker sig. Det har framkommit delade åsikter om synen på psykisk ohälsa och hur samverkan ska fungera vilket visar att elevhälsoteamen har olika uppfattningar om hur de ska samverka och arbeta med psykisk ohälsa.

Målet med arbetsterapeutens arbete är att möjliggöra utförandet av vardagliga aktiviteter. Arbetsterapeuternas arbetstid innefattar både patient- och icke-patientrelaterad tid. Den icke-patientrelaterade tiden är tid som upptar en stor del av arbetsterapeutens arbetstid men som inte syns. Denna studie bygger på en enkätstudie som avsåg att lyfta fram och tydliggöra arbetsterapeuternas patient- och icke-patientrelaterade tid. Syftet med denna uppsats var att undersöka vad arbetsterapeuten i primärvården gör på sin arbetstid när han/hon inte träffar patienter.

Den Europeiska Unionen är menad att fungera som en representativ demokrati, men de råder meningsskiljaktigheter om huruvida EU är demokratiskt. EU:s nya fördrag, Lissabonfördraget, är en institutionell reform av samarbetet. Representativ demokrati kan ses som en rad länkar i en kedja av kollektivt beslutsfattande, där varje länk präglas av relationen mellan huvudmän (principaler) och uppdragstagare (agenter). I varje länk delegeras makt från principalen till agenten, vilket innebär ett ansvar för agenten inför den man representerar. Syftet med denna uppsats var att analysera hur en eventuell ratificering av Lissabonfördraget förändrar de över- och mellanstatliga maktrelationerna i EU:s sammanlänkade statsskick, utifrån principal-agentteori.

Studien ämnar undersöka hur intressentdialogen initieras och vad som sker mellan ett vinstdrivande företag och ideella organisationer, även kallade NGOs. Företag har idag en stor påverkan på samhället, där NGOs är en av företagens viktigaste intressenter. NGOs kan utöva påverkan på företag genom dialoger och företagen kan med framgång ta hjälp av NGOs i arbetet med ansvar- och hållbarhetsfrågor, även benämnt som CSR. Med utgångspunkt i teorin om intressenter och Triple Bottom Line visar studien, via tre olika intressentdialoger, hur dialogen initieras, vad syftet är samt vilka frågor som diskuteras. Vidare identifieras vilka frågor det råder konsensus och i vilka det kan uppstå konflikter.

Syftet med denna undersökning är att ringa in hur vi kommunicerar för att hantera det ideologiska dilemmat mellan föreställningen om en livslång partner och utbytbarhet. Hur riktar vi retorisk kraft åt den normativa tvåsamheten trots att separationer, skilsmässor och byte av partner är mycket vanligt? Med en diskursanalytisk metod har diskursiva strategier uttolkats. Urvalet av intervjuer med kvinnor, livsstilsmagasin för kvinnor och nätdejtingsajter, samt tidigare forskning har pekat på övergripande tendenser av hur globaliseringens bidragande effekt på parförhållandet samt hur media deltar i ett skapande av ideala romantiska föreställningar. Detta och det egna ansvaret för individualisering ställs mot tidigare traditioner och normer om tvåsamheten.Resultatet av diskursiva strategier presenteras i under dessa teman: Frihet, identitet & den självklara tvåsamheten, Fel anledning & attityd, Följ experternas tips och varningar, Komplettera varandra på rätt sätt, Känslan på ett annat sätt, De romantiska bevisen.

Diabetes är en kronisk och progressiv sjukdom som medför ett stort folkhälsoproblem världen över. För att kunna hantera sjukdomen krävs en individuell anpassningsförmåga där utbildning inom egenvård är en viktig del för att upprätthålla en god livskvalitet. Att implementera egenvården i det dagliga livet är en individuell process där personen själv får möjlighet till att hitta individuella lösningar för att hantera sin sjukdom. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka personers upplevelser av egenvård vid diabetes. Totalt analyserades 12 artiklar med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats.

Denna studie söker att inventera och identifiera bilder eller framställningar rörande Katolska kyrkan i skolbokslitteratur mellan 1840-2011. Behovet av en sådan inventering har funnits länge och genom denna studie tas en första ansats till att fylla en kunskapslucka om hur skolbokslitteraturen har framställt och hur den framställer Katolska kyrkan. Den metod som har används i denna studie är den tankestruktur klargörande kvalitativa textmetodiken som är en underkategori av en bredare innehållslig idéanalys och resultatet har påvisat att den undersökta skolbokslitteraturen genom åren har framställt Kyrkan som en antagonist gentemot frihet i form av religionsutövning i den äldre litteraturen och gentemot moralisk konsensus i modernare skolbokslitteratur..

Syfte: Att undersöka distriktssköterskors erfarenheter av rollen som ledare för omvårdnadsarbetet i kommunal hemsjukvård. Metod: Studien hade en kvalitativ ansats. Tio distriktssköterskor verksamma inom kommunal hemsjukvård i två olika kommuner deltog i studien. Data insamlades via semi-strukturerade intervjuer och analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Tre kategorier med åtta subkategorier framkom.

AbstractI den här uppsatsen undersöker vi när och hur elevinflytande gynnar läroprocessen, vilka faktorer är det som krävs för att elevinflytande ska gynna lärprocessen, har även undersökt hur man kan arbeta med elevinflytande och varför elevinflytandet gynnar lärprocessen. Till sist redovisas det vilken medvetenhet eleverna behöver för att eleven ska kunna öka sitt inflytande över lärprocessen. Det är en uppsats som har skrivits utifrån vad fyra lärare anser och det är därför inte någon allmän åsikt som vi förmedlar. Uppsatsen är gjort med en fenomenografisk metod och det är således åsikter och uppfattningar kring elevinflytande som redovisas. En del av det vi kommit fram till i undersökningen är att lärarens roll kan se ut på lite olika sätt men att arbeta med elevinflytande gör att läraren blir mer som en handledare.

År 2004 anmäldes ca 1 250 000 brott i Sverige. Hur man reagerar då man utsätts för ett brott är individuellt och beroende på brottets art och offrets aktuella livssituation mm. Flera faktorer spelar in, men det är uppenbart att den som drabbas av ett brott påverkas av detta, fysisk, känslomässigt och/eller ekonomiskt. Vi har med hjälp av handlingsplaner, verksamhetsplaner, intervjuer och annan litteratur, studerat brottsofferarbetet inom polisen med fokus på våra kommande arbetsgivare, Södermanlands län respektive Stockholms län. Syftet med arbetet är att uppmärksamma betydelsen av att polisen fullgör sitt ansvar gentemot brottsoffer, ett ansvar som till stor del handlar om informationsskyldighet.

Uppsatsen byggde på en kvalitativ undersökning och syftet var att undersökavilken inverkan boxningen kan ha på ungdomar. Vår empiri samlades in genomsex semistrukturerade intervjuer och två icke-deltagande observationer. Vår studiebyggde på tre frågeställningar och de var, vilken inverkan kan boxningen ha påungdomars liv? Bidrar boxningen till en social dimension? Tar boxningsklubbenett socialt ansvar för sina aktiva ungdomar? Vi analyserade vår empiri genom attanvända oss av en tematisk analysmetod. Vi använde oss av ett abduktivtangreppssätt.

I mitt konstnärskap förhåller jag mig till speciella fenomen som upptar mitt engagemang och som jag relaterar till i mitt arbete. För mig har begreppen; Makt, Familj och Institution, varit särskilt viktiga och jag betraktar dem som mina huvudteman och har valt att skriva om dem i dessa grupperingar;Institution ? Makt ? ArkitekturInstitution ? Makt ? FamiljMakt ? TeckningJag kommer förklara närmare hur jag ser på dem och visa på hur de samverkar.Jag utgår från mitt konstnärskap och kommer beskriva hur det och min arbetsprocess ser ut samt beskriva tidigare verk och pågående examensarbete. I kapitlet om mina verk framgår det att tematiken jag nämnt ovan genomsyrat dem alla.Jag kommer ta upp sånt som betyder mycket för mig, och vad jag tar spjärn emot i tematik liksom i arbetsprocess.För mig handlar mitt arbete om att hitta den berättelse jag söker och låta mig föras genom konsten av mitt eget undersökande. Att utmana mina föreställningar och att låta dem möta det jag fascineras av.